The New Arab

261014

 

Enligt uppgifter från den israeliska armén tjänstgör hundratals medborgare från nordiska länder i den israeliska militären, vilket har gett upphov till debatt i Europa om det juridiska ansvaret för medborgare som strider i utländska konflikter.

Det svenska mediebolaget SVT rapporterade tidigare denna månad att 346 personer med svenskt, danskt, norskt eller finskt medborgarskap fanns registrerade i den israeliska armén.

Bland dessa fanns 150 svenska medborgare, 99 danskar, 62 finländare och 35 norrmän.

SVT intervjuade även en soldat med dubbelt medborgarskap – som endast identifierades som ”David” – vilken uppgav att han hade deltagit i strider i Gaza.

Siffrorna har väckt nya frågor om huruvida europeiska myndigheter bör utreda medborgare som tjänstgör i den israeliska militären i fall där det finns konkreta bevis som kopplar dem till misstänkta brott mot internationell rätt.

Frågan sträcker sig långt utanför Norden.

Uppgifter från den israeliska militären som offentliggjordes tidigare i år visar att tiotusentals personer inom styrkorna även har minst ett annat utländskt medborgarskap.

En sammanställning, som inhämtats genom en begäran om utlämnande av allmän handling, visade att 47 107 personer inom den israeliska militären hade ytterligare medborgarskap per mars 2025.

En annan uppräkning, rapporterad av tidningen Yedioth Ahronoth, angav antalet till 50 632.

Bland dessa fanns fler än 12 000 amerikanska medborgare, fler än 6 000 franska medborgare, drygt 3 000 vardera från Tyskland och Ukraina samt fler än 2 000 brittiska medborgare.

Uppgifterna visar inte hur många som tjänstgjorde i Gaza, om de var yrkessoldater eller reservister, eller om de ingick i stridande förband.

Denna distinktion är viktig, eftersom innehav av utländskt medborgarskap eller tjänstgöring i den israeliska militären i sig inte innebär att personen har begått ett brott.

Men rättsliga anmälningar mot enskilda soldater har i allt högre grad lämnats in i europeiska och andra jurisdiktioner gällande påstådda handlingar under Gazakriget.

Israel har sedan länge program som gör det möjligt för personer från utlandet att ta värvning i militären.

Genom programmet Mahal kan lämpliga judiska volontärer, som inte är israeliska medborgare, genomföra militärtjänst utan att permanent invandra till Israel. Enligt siffror som nämns i den ursprungliga rapporten tjänstgör för närvarande fler än 500 personer inom programmet, och fler än 400 ansluter sig årligen.

Andra program, såsom Sar-El, har traditionellt fokuserat på civilt och logistiskt volontärarbete snarare än värvning till stridsförband.

Utländska medborgares deltagande har granskats hårdare sedan Gazakriget inleddes. The New Arab har tidigare dokumenterat nätverket av program för så kallade ”ensamma soldater” (lone soldiers), vilka rekryterar personer från utlandet för tjänstgöring i den israeliska militären.

John Graversgaard, en dansk forskare och skribent, sade till The New Arab att myndigheter bör tillämpa samma kriterier för medborgare som tjänstgör i utländska militärstyrkor, oavsett vilket land de strider för.

Han menade att den avgörande frågan var huruvida en individ hade deltagit i handlingar som kunde utgöra brott mot internationell rätt.

Walid Daher från Palestinska forumet i Danmark sade att ansvarsfrågan på samma sätt borde grundas på den enskilda individens handlingar och roll.

 

Fler än 50 000 med ytterligare medborgarskap

Uppgifter från den israeliska militären, som inhämtats av den undersökande webbplatsen Declassified UK genom en begäran om utlämnande av allmän handling, visade att 43 194 militärer innehade både israeliskt medborgarskap och ett annat medborgarskap.

Ytterligare 3 913 personer hade flera medborgarskap, vilket gav en totalsiffra på 47 107 i datamaterialet.

I en annan rapport uppgav tidningen Yedioth Ahronoth att en databas hos den israeliska militären förtecknade 50 632 personer med minst ett ytterligare utländskt medborgarskap.

Militären uppgav att vissa personer förekom i mer än en kategori, vilket förklarar skillnaderna mellan siffrorna.

Inget av dataseten gör skillnad på aktiv tjänst och reservtjänst, eller på stridande och icke-stridande roller.

Bland de listade fanns 12 135 amerikanska medborgare, 6 127 franska medborgare och fler än 3 000 personer med antingen tyskt eller ukrainskt medborgarskap.

Fler än 2 000 hade brittiskt medborgarskap.

Siffrorna har ökat trycket på europeiska regeringar att klargöra hur de hanterar medborgare som tjänstgör i utländska väpnade styrkor.

 

Rättsliga processer i europeiska domstolar

Flera länder har redan sett polisanmälningar gällande individer som tjänstgjort i den israeliska militären.

Enligt rapporten hade svensk polis tagit emot fler än 700 anmälningar rörande möjliga krigsförbrytelser i Gaza fram till augusti 2025.

Åklagare uppgav att flera förundersökningar inletts, även om de inte sade huruvida svenska medborgare som tjänstgjort i den israeliska armén var misstänkta.

I Frankrike lämnade människorättsorganisationer i juli 2025 in en anmälan mot två fransk-israeliska soldater gällande misstänkta krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Gaza.

En liknande anmälan lämnades in i Tyskland i september 2025 mot en soldat med kopplingar till München.

Anklagelserna är föremål för utredning och har inte lett till några fällande domar.

I Storbritannien hänvisade jurister 10 brittiska medborgare, som tjänstgjort i den israeliska militären, till Metropolitan Police under 2025 med anklagelser om inblandning i krigsförbrytelser.

Metropolitan Police återupptog senare utredningen gällande flera identifierbara brittiska medborgare.

Andra israeliska soldater har blivit föremål för anmälningar eller utredningar i samband med utlandsresor. Under 2025 frihetsberövade och förhörde belgisk polis två israeliska soldater efter anklagelser kopplade till Gaza.

På senare tid lämnade Hind Rajab Foundation in en polisanmälan i Portugal mot en israelisk soldat, med anklagelser om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

Den danska människorättsjuristen Helia Ratz sade till The New Arab att europeiska stater bör tillämpa samma standarder för alla medborgare som strider utomlands.

Han menade att det rådde större granskning av européer som anslutit sig till väpnade grupper i Syrien än av dem som tjänstgjort i den israeliska militären. Individuellt ansvar
Juridiska experter och aktivister som intervjuats för rapporten betonade att utländskt medborgarskap eller militärtjänstgöring i sig inte innebär straffrättsligt ansvar.

Den avgörande frågan är om det finns bevis som kopplar en individ till en specifik handling som kan utgöra krigsbrott eller ett annat internationellt brott.

Siffrorna kan därför inte visa hur många utländska medborgare som deltog i striderna i Gaza, eller om någon enskild soldat begick ett brott.

Men det ökande antalet utredningar har förändrat debatten.

Det som tidigare främst diskuterades som en fråga om att ta värvning i en utländsk militärstyrka, handlar i allt högre grad om individuellt ansvar och om europeiska regeringar kommer att utreda sina egna medborgare när trovärdiga bevis på påstådda internationella brott läggs fram.