The Palestine Chronicle
251121
Israels tvångsförflyttning av befolkningen i tre flyktingläger på Västbanken i januari och februari 2025 motsvarar krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, meddelade Human Rights Watch (HRW) i en ny rapport på torsdagen.
Minst 32 000 personer som enligt uppgift fördrivits från lägren har inte tillåtits att återvända till sina hem, av vilka många israeliska styrkor avsiktligt har rivit, uppgav HRW.
Den 105-sidiga rapporten, ”’Alla mina drömmar har raderats’: Israels tvångsförflyttning av palestinier på Västbanken”, beskriver den israeliska militära operationen kallad Operation Järnmuren. Operationen, som inleddes i flyktinglägren Jenin, Tulkarem och Nur Shams, inleddes den 21 januari 2025, dagar efter att ett tillfälligt vapenvila tillkännagavs i Gaza.
Israeliska styrkor utfärdade plötsliga order till civila att lämna sina hem, inklusive med högtalare monterade på drönare, konstaterade rapporten. Vittnen sade att soldater metodiskt rörde sig genom lägren, stormade hem, plundrade fastigheter, förhörde invånare och slutligen tvingade ut alla familjer.
”Med global uppmärksamhet riktad mot Gaza har israeliska styrkor begått krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och etnisk rensning på Västbanken som bör utredas och åtalas”, sade Nadia Hardman, seniorforskare inom flykting- och migranträttigheter vid HRW.
Flyktingarnas vittnesmål
Människogruppen intervjuade 31 fördrivna palestinska flyktingar från de tre lägren och analyserade satellitbilder och israeliska militära rivningsorder som ”bekräftar den omfattande förstörelsen”. Samtidigt analyserade och verifierade forskare även videor och fotografier av de israeliska militära operationerna.
Israeliska styrkor stormade Jenin flyktingläger den 21 januari och satte in Apache-helikoptrar, drönare, bulldozrar och bepansrade fordon för att stödja hundratals marktrupper som tvingade människor från sina hem, konstaterade rapporten.
Vissa invånare berättade för HRW att de såg bulldozrar riva byggnader medan de utvisades. Militären tillhandahöll inget skydd eller humanitärt bistånd till fördrivna invånare, noterades det.
Liknande operationer ägde rum i flyktinglägret Tulkarem den 27 januari och i det närliggande lägret Nur Shams den 9 februari.
Israeliska soldater ”skrek och kastade saker överallt… Det var som en filmscen – vissa hade masker och de bar alla möjliga vapen. En av soldaterna sa: ’Ni har inget hus här längre. Ni måste lämna'”, sa en 54-åring.
Nekad ’rätt att återvända’
Sedan räderna har israeliska myndigheter ”förnekat invånarna rätten att återvända till lägren, även utan aktiva militära operationer i närheten”, betonade rapporten.
De som försöker nå sina hem har blivit beskjutna av israeliska soldater, och endast ett fåtal har fått hämta sina tillhörigheter. Militären ”har bulldozrat, jämnat med marken och rensat utrymmen för till synes bredare tillfartsvägar inuti lägren, och har blockerat alla ingångar”, konstaterade rapporten.
Satellitbilder av förstörelse
Sex månader senare hade mer än 850 hem och andra byggnader förstörts eller blivit kraftigt skadade i de tre lägren, enligt HRW:s analys av satellitbilder.
En preliminär bedömning av satellitbilder från FN:s satellitcenter från oktober 2025 ”fann att 1 460 byggnader hade skadats i de tre lägren, inklusive 652 som visade tecken på måttliga skador”, avslöjade rapporten.
Flyktingar sedan 1948
Den framhöll också att FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar i Nära Östern (UNRWA) etablerade de tre lägren i början av 1950-talet för att hysa palestinier som fördrevs från sina hem eller tvingades fly efter Israels bildande 1948.
”Dessa flyktingar – de fördrivna och deras ättlingar – har bott där sedan dess”, sa HRW.
Människogruppen sa att israeliska tjänstemän inte har svarat på deras frågor om när, ”om någonsin”, Israel kommer att tillåta palestinierna att återvända.
De israeliska myndigheternas ”tvångsförflyttning av palestinier från lägren utgjorde också etnisk rensning, en icke-juridisk term för att beskriva det olagliga avlägsnandet av en etnisk eller religiös grupp från ett område av en annan etnisk eller religiös grupp”, varnade HRW.
”Razziorna genomfördes medan strålkastarljuset har riktats mot Gaza, där israeliska myndigheter har begått krigsförbrytelser, etnisk rensning, brott mot mänskligheten – inklusive tvångsförflyttning och utrotning – och folkmord”, tillade de.
Uppmaning till ICC-utredning
HRW uppmanade Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att ”utreda israeliska tjänstemän som är trovärdigt inblandade, inklusive som en fråga om befälsansvar, i grymhetsbrott på Västbanken.”
Bland de som bör utredas finns generalmajor Avi Bluth, befälhavaren för Centralkommandot som var ansvarig för militära operationer på Västbanken och övervakade lägerräder och rivningsorder; generallöjtnant Herzi Halevi och generallöjtnant Eyal Zamir, som båda tjänstgjorde som chefer för den israeliska militären; ministern i försvarsministeriet, Bezalel Smotrich, som sitter i säkerhetskabinettet och även är finansminister; försvarsminister Israel Katz; och premiärminister Benjamin Netanyahu.
Gruppen uppmanade också regeringar att införa riktade sanktioner mot Bluth, Zamir, Smotrich, Katz, Netanyahu och andra israeliska tjänstemän som är inblandade i pågående allvarliga övergrepp i det ockuperade palestinska territoriet.
De bör också pressa israeliska myndigheter att upphöra med sin repressiva politik och att införa ett vapenembargo, upphäva förmånshandelsavtal med Israel, förbjuda handel med illegala bosättningar och verkställa arresteringsorder från ICC, tillade HRW.
Uppmaning till riktade sanktioner
”Israels eskalerande övergrepp på Västbanken understryker varför regeringar, trots den bräckliga vapenvilan i Gaza, snarast bör agera för att förhindra att israeliska myndigheter trappar upp sitt förtryck av palestinier”, konstaterade Hardman.
”De bör införa riktade sanktioner mot premiärminister Netanyahu, försvarsminister Katz och andra högre tjänstemän som är ansvariga för allvarliga brott mot palestinier och verkställa alla häktningsorder från Internationella brottmålsdomstolen”, betonade HRW-tjänstemannen.
Den israeliska armén har eskalerat sina attacker på den ockuperade Västbanken sedan inledningen av sitt folkmordsangrepp på Gaza i oktober 2023. Sedan dess har mer än 1 076 palestinier dödats och 10 700 andra skadats i attacker av armén och illegala bosättare på det ockuperade territoriet, enligt siffror som citerats av nyhetsbyrån Anadolu. Dessutom har mer än 20 500 palestinier gripits.
I ett betydelsefullt rådgivande yttrande i juli förra året förklarade Internationella domstolen (ICJ) att Israels fortsatta närvaro på det ockuperade palestinska territoriet var olaglig och att Tel Aviv var skyldigt att omedelbart upphöra med all ny illegal bosättningsverksamhet och evakuera alla bosättare från det ockuperade territoriet.