Israels hinder för utredning av anklagelser om våldtäkt den 7 oktober riskerar att sanningen aldrig hittas, varnar förespråkarna

Middle East Monitor

 

Israels ledarskap driver anklagelserna om att Hamas-krigare våldtog israeliska kvinnor under attackerna den 7 oktober för sina egna politiska syften, medan regeringens pågående vägran att tillåta FN att genomföra en fullständig utredning i frågan hotar att hindra alla bevis, har förespråkare varnat.

Efter Hamas operation på israeliskt hållet territorium den 7 oktober har Israel anklagat den palestinska motståndsgruppen för att inte bara massakrera israeler i områdena kring den belägrade Gazaremsan, utan också för att våldta israeliska kvinnor.

Medan vissa rapporter har hävdat att dessa handlingar och andra rapporterade grymheter begicks av civila och de som inte är anslutna till gruppen, har Tel Aviv insisterat på att det direkt beordrades av Hamas ledning som ett krigsvapen.

Enligt tidningen The Times varnar israeliska förespråkare för de kvinnliga överlevandena av det påstådda sexuella övergreppet nu för att regeringens hinder för en fullständig och juridisk utredning riskerar möjligheten att någonsin komma fram till sanningen om anklagelserna och händelserna.

En av dessa förespråkare är Orit Sulitzeanu, verkställande direktören för ARCCI (Association of Rape Crisis Centers in Israel), som lyfte fram bristen på expertis som många av de första insatserna den 7 oktober hade, med medlemmar från den ultraortodoxa frivilligorganisationen Zaka – som var bland de första insatserna – inte utbildade i kriminalteknik eller gjorde något annat än att hämta kvarlevorna som hittats vid kibbutzerna och de utsatta områdena.

”De är alla religiösa killar; de flesta av dem är ultrareligiösa. De såg aldrig en kvinna förutom sin fru”, citeras Sulitzeanu. ”Så för att se alla dessa kroppar, hur hanterade de det?”

Rapporten angav att kriminaltekniska bedömningar också gjordes av kvinnor som var långt ifrån kvalificerade, samt upprepade historier även efter att de bevisats vara falska. Den israeliska juridiska experten Cochav Elkayam-Levy, till exempel, som bildade en ”civil kommission” för att samla in bevis för det påstådda sexuella våldet och uppenbarligen är en nära medarbetare till premiärminister Benjamin Netanyahu, hade upprepade avslöjade historier om en gravid israelisk kvinna och hennes foster , samt att ha cirkulerat bilder på döda kvinnliga israeliska soldater som sedan visade sig vara kurdiska krigare som dödats i Syrien.

Dessa felaktigheter och inkonsekvenser ledde till att professor Ruth Halperin-Kaddari, en jurist och specialist på internationella kvinnors rättigheter, tog avstånd från kampanjen. ”Jag insåg att jag inte kan acceptera hur hon hanterar saker och ting – pratar vid vissa tillfällen oansvarigt utan att kontrollera informationens trovärdighet, upprepar tvivelaktiga konton,” sa Halperin-Kaddari. Istället vädjade hon sedan till FN om hjälp med att hitta och bedöma bevis för anklagelserna.

Det var där Pramila Patten, FN:s generalsekreterares särskilda representant för sexuellt våld, kom in och skrev sin rapport, som hon sedan förklarade för journalister den 4 mars. Samtidigt som man sa att det fanns ”rimliga skäl” att tro att sexuellt våld ägde rum under attackerna den 7 oktober, kunde sanningshalten och detaljerna i det inte bedömas och man kunde inte heller dra slutsatsen att Hamas stod bakom det eller beordrade det.

Hon förklarade vidare att utredningen inte var laglig, eftersom den endast kunde uppfyllas av den oberoende internationella undersökningskommissionen om det ockuperade palestinska territoriet, som Israel har vägrat att arbeta med. Patten avslöjade också att i alla videofilmer från Hamas som hennes team hade sett och på alla bilder de hade sett fanns det inga skildringar av våldtäkt.

FN-representanten bad dessutom att Israel utreder ”trovärdiga anklagelser” om våldtäkt och sexuellt våld mot palestinska kvinnor och flickor, som har samlats in av FN:s lagliga uppdrag i de palestinska territorierna. Israel avvisade dock denna begäran och stämplade den som ”en hånfull och medveten palestinsk manöver som syftar till att skapa en oacceptabel likvärdighet mellan de fruktansvärda brott som begicks och fortsätter att begås av Hamas och illvilliga och grundlösa påståenden mot Israel och israeler” .

Det primära problemet nu, enligt Dr Sarai Aharoni – en akademiker vid Ben-Gurion University som hjälper till med sammanställningen av ett historiskt arkiv över händelserna – är den israeliska regeringens användning av anklagelserna för sina egna politiska mål och för att fortsätta rättfärdiga offensiven. i Gaza.

Politiska ledare och andra kopplade till Netanyahus Likud-parti ”har använt den feministiska agendan på ett mycket opportunistiskt sätt för en mycket specifik politisk berättelse förknippad med Netanyahus regering”, sa hon. ”Politiseringen av våldtäkt av den israeliska regeringen var en del av den här regeringens politiska agenda”, varnade Aharoni. ”Frågan om att tro på de överlevande har blivit ett test på din lojalitet mot nationen.”