Middle East Eye 

251023

 

En ny FN-rapport avslöjar att fler än 60 länder är delaktiga i det ”kollektiva brottet” att möjliggöra Israels folkmord mot palestinierna i Gaza.

En avancerad version av rapporten från FN:s särskilda rapportör om de ockuperade palestinska territorierna, Francesca Albanese, gjordes tillgänglig på måndagen.

I sin andra rapport i år kallade Albanese folkmordet för ett ”kollektivt brott, upprätthållet av inflytelserika tredjestaters medverkan som har möjliggjort långvariga systematiska kränkningar av internationell rätt av Israel”.

”Inramad av koloniala berättelser som avhumaniserar palestinierna, har denna livesända grymhet underlättats genom tredjestaters direkta stöd, materiellt bistånd, diplomatiskt skydd och, i vissa fall, aktivt deltagande.”

Rapporten visar att utan stöd från främst europeiska länder skulle Israel inte ha kunnat upprätthålla sin fullskaliga attack mot Gaza.

Hon kategoriserade stödet i fyra huvudkategorier: diplomatiskt, militärt, ekonomiskt och humanitärt.

 

Inga ”beslutsamma åtgärder” från arabstaterna

Albanese menar att diplomatisk immunitet för Israel och underlåtenheten att hålla landet ansvarigt för brott mot internationella lagar, särskilt i väst, har gjort det möjligt för landet att fortsätta sitt folkmord ostraffat.

Rapporten säger att detta skedde genom västerländska medier och politiska diskurser, som ”papegojade israeliska berättelser” och misslyckades med att skilja mellan Hamas och palestinska civila, och drog nytta av koloniala troper om Israels rätt att försvara sig som en ”civiliserad” nation mot ”vildar”.

Albanese betonade att USA använde sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd sju gånger för att kontrollera eldupphörförhandlingar och ge diplomatisk täckmantel för folkmordet. Men hon noterar att USA inte agerade ensamt. Det hjälptes av nedlagda röster och förseningar, samt urvattnade resolutionsutkast från Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Kanada, Tyskland och Nederländerna.

Alla dessa åtgärder bidrog till att hämma konkreta åtgärder samtidigt som de skapade ”en illusion av framsteg”.

Även om hon noterade att arabiska och muslimska stater stöder den palestinska saken, misslyckades de med att vidta ”beslutsamma åtgärder” och vissa regionala aktörer ”underlättade landvägar till Israel genom att kringgå Röda havet”. Egypten fortsatte att upprätthålla relationerna med Israel, inklusive energisamarbete och stängning av Rafah-övergången.

Hon lyfte fram anmärkningsvärda misslyckanden när det gäller internationella domstolar, inklusive det faktum att de flesta västländer misslyckades med att stödja Sydafrika eller Nicaragua inför ICJ och fortsätter att förneka att Israel har begått folkmord, samt upprätthålla ICJ:s beslut om olagligheten i Israels ockupation av Palestina.

Dessutom säger hennes rapport att de flesta västländer har undergrävt de arresteringsorder som ICC utfärdade mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och andra regeringsmedlemmar. Istället har USA infört sanktioner mot ICC, och Storbritannien har hotat att dra tillbaka sin finansiering.

 

Obegränsat militärt stöd

Trots FN-resolutioner som kräver vapenembargon mot Israel sedan 1976 noterar rapporten att många länder försett Israel med militärt stöd och vapenöverföringar under hela folkmordet, och beskrev USA, Tyskland och Italien som ”bland de största leverantörerna”.

USA garanterar för närvarande 3,3 miljarder dollar per år i utländsk militär finansiering (FMF) och, fram till 2028, ytterligare 500 miljoner dollar per år för missilförsvar.

Hon lyfte fram den nyckelroll som Storbritannien har spelat i militärt samarbete med Israel och rapporterade om mer än 600 övervakningsflygningar över Israel och underrättelseutbyte med dess regering, vilket hon sa tyder på ”samarbete i förstörelsen av Gaza”.

Albanese sa att 26 stater skickade minst 10 sändningar av ”vapen och ammunition” – de vanligaste var Kina (inklusive Taiwan), Indien, Italien, Österrike, Spanien, Tjeckien, Rumänien och Frankrike.

Hon sa att 19 länder, varav 17 har ratificerat vapenhandelsavtalet, var delaktiga i att leverera komponenter och delar till ”F-35 stealth strike fighter-programmet” som var nyckeln till det militära angreppet i Gaza. Dessa inkluderar Australien; Belgien; Kanada; Tjeckien; Danmark; Finland; Tyskland; Grekland; Italien; Japan; Nederländerna; Norge; Polen; Sydkorea; Rumänien; Singapore; Schweiz; Storbritannien; och USA. Några av dessa länder fortsätter att leverera delar.

Medan vapenhandelsavtalet inte erkänner någon skillnad mellan ”defensiv” eller ”icke-dödlig” vapenförsäljning, använde vissa länder dessa termer för att rättfärdiga vapenhandel till Israel.

Vissa länder, såsom Italien, Nederländerna, Irland, Frankrike och Marocko, tillät överföring av vapen genom sina hamnar och flygplatser.

Hon noterade att Spanien och Slovenien hade sagt upp kontrakt och infört embargon.

Andra stater fortsatte att köpa vapen och militär teknik producerad av Israel, vilket enligt rapporten har testats på palestinier under ockupation. Exporten till EU mer än fördubblades under Israels krig mot Gaza och stod för 54 procent av den israeliska militära exporten år 2024. Enligt Abrahamsavtalen utgjorde exporten till Asien och Stillahavsområdet, samt arabiska länder, 23 respektive 12 procent av exporten.

Dessutom konstaterar rapporten att tusentals amerikanska, ryska, franska, ukrainska och brittiska medborgare som har tjänstgjort i den israeliska militären har åtnjutit immunitet och inte har utretts eller åtalats för krigsförbrytelser i Gaza.

 

Ekonomiska band och bistånd

Rapporten säger att staters upprätthållande av normala handelsförbindelser med Israel ”legitimerar och upprätthåller den israeliska apartheidregimen”.

Medan Israels internationella handel med varor och tjänster minskade från 61 procent av BNP år 2022 till 54 procent år 2024, noterade Albanese att Europeiska unionen (Israels största handelspartner) fortsatte att tillhandahålla nästan en tredjedel av den totala handeln med Israel under de senaste två åren.

Vissa europeiska länder ökade sin handel med Israel under folkmordet mot palestinierna, såsom Tyskland, Polen, Grekland, Italien, Danmark, Frankrike och Serbien.

Arabiska länder, såsom Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien och Marocko, ökade också sin handel.

Endast Turkiet avbröt handeln med Israel i maj 2024, även om Albanese rapporterade att viss handel fortsatte indirekt.

Albanese sa att före de Hamasledda attackerna mot södra Israel den 7 oktober 2023 var de flesta palestinier beroende av bistånd, där FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (Unrwa) utgjorde grunden för detta bistånd.

Albanese påpekade att när Israel påstod att Unrwas personal var inblandad i de Hamasledda attackerna utan att åberopa bevis, avbröt 18 stater omedelbart finansieringen utan att utreda Israels påståenden.

Trots ofullständiga utredningar tog det de flesta givare månader på sig att återuppta bidragen till Unwra. USA, dess största givare, antog en lag som förbjöd amerikansk finansiering till Unwra. När den israeliska Knesset förbjöd Unrwa vidtog endast ett fåtal stater åtgärder genom att begära ett rådgivande yttrande från Internationella domstolen.

Rapporten anklagar länder som Kanada, Storbritannien, Belgien, Danmark och Jordanien för att ha distraherats från den centrala frågan genom att hoppa in bistånd med fallskärm, ett drag hon säger var både farligt och ineffektivt.

Albanese, som har varit en av de mest högljudda och kraftfulla kritikerna av Israels agerande i Gaza under hela dess tvååriga folkmord, sa att delaktiga stater vidmakthåller ”koloniala och raskapitalistiska metoder som länge borde ha förpassats till historien”.

”Även när det folkmordsliknande våldet blev synligt har stater, mestadels västerländska, gett, och fortsätter att ge, Israel militärt, diplomatiskt, ekonomiskt och ideologiskt stöd, även när det beväpnade hungersnöd och humanitärt bistånd”, sa hon.

”De senaste två årens fasor är inte en avvikelse, utan kulmen på en lång historia av delaktighet.”