Middle East Monitor

260219

 

En betydande del av de dadlar som erbjuds till försäljning i Europa påstås komma in på marknaden via tredjeländer samtidigt som deras verkliga ursprung döljs, rapporterar Anadolu.

Den snabba expansionen av den globala daddelhandeln och komplexiteten i leveranskedjorna har gett upphov till debatter om spårbarhet och transparens i märkningen.

Israel, som för närvarande står inför bojkottkampanjer, särskilt i den muslimska världen, har enligt uppgift antagit märkningsstrategier för att mildra effekterna av konsumentbojkotter i Europa.

Den globala daddelmarknaden, värderad till 32,7 miljarder dollar år 2025, förväntas växa till 34,5 miljarder dollar år 2026, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 6,14 %. Marknaden förväntas nå 55,58 miljarder dollar år 2034.

Mellanöstern och Afrika har en dominerande position, med en årlig skördekapacitet på över nio miljoner ton. Regionen stod för 85,28 % av den globala marknaden år 2025. Marknadsstorleken ökade från 27,89 miljarder dollar år 2025 till 29,43 miljarder dollar år 2026.

Viktiga producenter och konsumenter i regionen inkluderar Tunisien, Iran, Israel, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Irak och Egypten.

Egypten rankas som världens ledande producent med en årlig produktion på över 1,7 miljoner ton. Saudiarabien följer med mer än 1,5 miljoner ton, Iran med över 1,3 miljoner ton och Algeriet med mer än 1,1 miljoner ton.

Medan Israel ligger efter Egypten och Saudiarabien i total produktionsvolym, är det fortfarande en betydande aktör inom export av dadlar med högt förädlingsvärde, särskilt premiumvarianter av Medjool.

Skillnader mellan produktions- och exportsiffror har dock väckt frågor om spårbarhet i leveranskedjan.

Olika branschrapporter, medieundersökningar och konsumentorganisationer i Europa tyder på att dadlar som produceras i israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken kan marknadsföras med dolda ursprungsetiketter för att kringgå bojkottåtgärder och tillsynsgranskning.

 

Debatt om transparens i leveranskedjan

Påståendena handlar om att dadlar producerade i bosättningar skickas till Europa via mellanliggande länder eller indirekta logistikkanaler snarare än genom direkt export.

Produkter med ursprung på Västbanken påstås vara märkta helt enkelt som ”israelisk produkt” eller presenteras som ursprung i grannländer när de kommer in på EU-marknaden.

Vissa exportörer sägs ompacka varor i frihandelszoner eller dirigera dem genom mellanliggande länder, vilket döljer deras produktionsplats.

Med den växande känsligheten i Europa för etisk inköp och rättvis handel har oro väckts för att dold ursprungsmärkning kan vilseleda konsumenter och potentiellt bryta mot handelsregler.

Experter säger att sådana metoder kan intensifieras under Ramadan, när efterfrågan är som störst. Ökad efterfrågan kan belasta inspektionsmekanismerna och snedvrida konkurrensen, tillägger de.

Enligt Världsbankens uppgifter är ungefär hälften av dadlarna som säljs i Nederländerna och mer än en tredjedel i Frankrike av israeliskt ursprung.

Experter noterar att båda länderna fungerar som förpacknings- och återexportnav inom Europa, med produkter som distribueras vidare till andra EU-stater, inklusive Tyskland.

Israelkopplade produkter uppskattas stå för cirka 25 % av Tysklands totala daddelleverans.

LÄS: Israelisk jordbruksexport står inför ”kollaps” då bojkotten mot folkmordet i Gaza fördjupas

 

Påståenden om dadeltvätt

Premium Medjool-dadlar står i centrum för ursprungsrelaterade debatter.

Enligt Centre for the Promotion of Imports from Developing Countries (CBI) kommer cirka 50 % av Medjool-dadlarna som exporteras till Europa från Israel. Internationella publikationer inom livsmedelshandeln tyder på att siffran kan nå 75 %.

Kritiker menar att en del av denna export kan komma från bosättningsplantager på Västbanken, där ursprungsmärkningen saknar tydlighet.

Israel exporterar cirka 35 000 ton dadlar årligen. Sektorsdata tyder dock på att endast cirka 8 800 ton produceras inom Israels internationellt erkända gränser, främst i Aravadalen, enligt siffror som publicerats av den israeliska jordbrukstidningen Lahaklai.

Om detta stämmer skulle detta innebära att ungefär 75 % av den exporterade volymen kan komma från bosättningar på Västbanken, vilka allmänt anses vara olagliga enligt internationell rätt.

Vissa företag med kopplingar till Israel påstås dölja produktionsplatser när de exporterar dessa dadlar.

Termen ”dadeltvätt” används av kritiker för att beskriva metoder där dadlar producerade i bosättningar marknadsförs under alternativa ursprungsetiketter, inklusive Nederländerna, Marocko, Förenade Arabemiraten eller Palestina.

Vissa sektorsrepresentanter hävdar att bosättningsprodukter blandas in i palestinska leveranskedjor genom mellanhänder. Andra hävdar att skillnader mellan officiella deklarationer och faktiska leveransvolymer gör det möjligt att exportera produkter från bosättningar under palestinsk varumärkesmärkning.

Palestinska myndigheter har tidigare vidtagit verkställighetsåtgärder. År 2014 beslagtog det palestinska ministeriet för nationell ekonomi enligt uppgift 20 ton israeliska dadlar avsedda att säljas under etiketten ”palestinsk produkt”. Liknande utredningar har rapporterats under efterföljande år.

 

EU:s märkningsregler

Europeiska unionen tillämpar specifika märkningskrav på produkter som härrör från israeliska bosättningar.

Enligt ett beslut från EU-domstolen från 2019 anses det otillräckligt att märka bosättningsvaror enbart som ”israelisk produkt”. Bosättningens ursprung måste anges tydligt för att undvika att vilseleda konsumenter.

Experter uppmanar europeiska konsumenter att noggrant granska ursprungsinformationen när de köper dadlar och efterlyser större transparens gällande produkter som skickas via mellanliggande länder eller har vaga regionala etiketter.

Samtidigt rapporteras Israels jordbrukssektor stå inför betydande påfrestningar på grund av bojkottkampanjer och logistiska störningar kopplade till Gazakonflikten.

Israeliska producenter har varnat för att sektorn närmar sig kollaps, enligt rapporter i israelisk press.

Konsumentaktivism och gräsrotstryck på europeiska marknader, historiskt sett bland Israels största exportdestinationer, har fått vissa återförsäljare att ompröva sin inköpspolicy.

Det brittiska Coop har stoppat sina inköp från Israel, medan bojkottkampanjer har fått fäste i länder som Belgien och Irland.