Middle East Monitor
Israel förbereder sig för potentiella arresteringsorder från Internationella brottmålsdomstolen (ICC) mot premiärminister Benjamin Netanyahu och försvarsminister Yoav Gallant, rapporterar Anadolu Agency.
På söndagen publicerade den Haagbaserade domstolen ett meddelande på hebreiska, arabiska och engelska som förklarade dess förfaranden.
”Efter att ha samlat in bevis och identifierat en misstänkt, begär åklagarmyndigheten ICC:s domare att utfärda: en arresteringsorder som nationella myndigheter verkställer; eller kallelse, där misstänkta infinner sig frivilligt”, står det i meddelandet.
Detta är fjärde gången sedan början av juni som ICC delar detta inlägg på sina konton i sociala medier.
Den 20 maj meddelade ICC-åklagaren, Karim Khan, att han hade begärt arresteringsorder för Netanyahu och Gallant anklagade för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i Gazaremsan.
Inget officiellt beslut från domstolen har ännu fattats.
Även om Israel har fördömt och avvisat åklagarens begäran, är det fortfarande oklart hur Tel Aviv kommer att reagera om arresteringsorder utfärdas.
”Diskussioner pågår i Israel angående en försvarsstrategi för Netanyahu, Gallant och staten Israel ifall ICC utfärdar arresteringsorder”, sa den israeliska public service-kanalen KAN.
”Förberedelserna syftar till att säkerställa att Israel är redo om ett sådant beslut fattas av ICC-domarna”, tillade den.
KAN sa att det fortfarande är oklart om Israel kommer att presentera ett juridiskt försvar i Haag eftersom Tel Aviv inte erkänner domstolens auktoritet.
”Israel föredrar att förbereda sig för det värsta scenariot, som inkluderar potentiella arresteringsorder, och diskuterar därför en möjlig försvarshållning mot ett sådant beslut”, tillade den.
Israel är inte medlem i ICC, medan Palestina accepterades som medlem 2015.
ICC, som grundades 2002, är ett oberoende internationellt organ som inte är anslutet till FN eller någon annan internationell institution, och dess beslut är bindande.
Trots Israels avvisande av ICC:s jurisdiktion, sträcker sig domstolens auktoritet till de palestinska territorierna som ockuperats sedan 1967, vilket gör det möjligt för den att åtala israeliska tjänstemän som anklagas för att ha begått brott i dessa områden.
I en intervju med CNN den 21 maj avslöjade ICC-åklagaren, Khan, att han hade mottagit hot när han utredde israeliska tjänstemän.
Nuvarande och tidigare israeliska tjänstemän har avvisat Khans handlingar med hänvisning till att de inte erkänner domstolens jurisdiktion. De har anklagat ICC för antisemitism och uppmanat Tel Avivs allierade att defundera och avveckla domstolen.
Israel struntar i en resolution från FN:s säkerhetsråd som kräver en omedelbar vapenvila och har mött internationellt fördömande mitt i sin fortsatta brutala offensiv mot Gaza sedan en attack av Hamas den 7 oktober 2023.
Nästan 37 600 palestinier har sedan dess dödats i Gaza, de flesta av dem kvinnor och barn, och över 86 000 andra skadades, enligt lokala hälsomyndigheter.
Mer än åtta månader in i det israeliska kriget ligger stora delar av Gaza i ruiner mitt i en förödande blockad av mat, rent vatten och medicin.
Israel står anklagat för folkmord vid Internationella domstolen (ICJ), som i sin senaste dom har beordrat Tel Aviv att omedelbart stoppa sin verksamhet i den södra staden Rafah, där över en miljon palestinier hade sökt skydd från kriget innan det invaderade den 6 maj.