The Palestine Chronicle
260403
Medlemsländerna i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har röstat för att gå vidare med disciplinära förfaranden mot chefsåklagare Karim Khan, enligt en rapport från Wall Street Journal, trots att en domstolspanel dragit slutsatsen att bevisen inte stöder anklagelserna mot honom.
Två separata rapporter kom fram till skarpt olika slutsatser.
En FN-utredning fann att det fanns en ”saklig grund” för anklagelserna om sexuella övergrepp och att vittnesmål ”stöder hennes påståenden”.
En tredomarpanel som hade i uppdrag att granska samma material drog dock slutsatsen att bevisen var ”otillräckliga för att fastställa sanningen i anklagelserna ’bortom rimligt tvivel'”.
Domarna betonade vidare svagheterna i fallet och noterade att de ”lämnades med många olösta faktiska tvister”, inklusive avvikelser i vittnesmål och olösta trovärdighetsfrågor.
Trots denna slutsats har disciplinära förfaranden gått vidare.
Rättsliga slutsatser ogillas
Khans juridiska team kritiserade beslutet skarpt och hävdade att en detaljerad rättslig bedömning i praktiken hade åsidosatts.
”Det är därför svårt att förstå hur en sådan slutsats kunde åsidosättas på några timmar genom vad som verkar vara en politisk process, utan hänsyn till de övervägda slutsatserna från den rättsliga panelen”, sa hans advokater.
Paneln hade tillbringat månader med att granska FN:s slutsatser och uttryckt allvarliga farhågor om trovärdigheten och konsekvensen i de presenterade bevisen.
Ändå fattades beslutet att fortsätta snabbt, vilket fördjupade oron över huruvida rättsliga standarder tillämpades konsekvent.
Samtidigt har internt motstånd uppstått inom åklagarmyndigheten.
”Vi anser att de rapporterade (FN) slutsatserna är oförenliga med fortsatt förtroende för åklagarens ledning”, stod det i ett brev från tjänstemän.
Konflikten återspeglar en växande klyfta inom domstolen – mellan rättsliga slutsatser och institutionella åtgärder.
Fördjupade splittringar
Omröstningen avslöjade tydliga sprickor mellan ICC:s medlemsstater.
Vissa länder hävdade att domarnas resultat i praktiken friade Khan och att disciplinära förfaranden borde avbrytas.
Andra, inklusive några av domstolens största finansiella stödjare, röstade för att fortsätta processen.
Beslutet öppnar nu möjligheten att alla 125 ICC-medlemsländer slutligen kan rösta om huruvida Khan ska avsättas.
Han har fått 30 dagar på sig att svara innan processen går vidare.
Kontext för folkmordet i Gaza
Fallet har utvecklats parallellt med en av de mest betydelsefulla utredningarna i domstolens historia: åtalet mot israeliska ledare för folkmordet i Gaza.
Khans drag att söka arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och andra tjänstemän placerade ICC i centrum för en global politisk konfrontation.
Anklagelserna mot Khan sammanflätades med den processen.
Wall Street Journal rapporterade att Israel försökte avsätta Khan och bestrida arresteringsorderna, med hänvisning till anklagelserna och relaterad rapportering.
Tidpunkten har väckt bredare frågor om det tryck som domstolen står inför när den strävar efter ansvarsskyldighet i Gaza.
Samtidigt har de straffåtgärder som USA vidtagit mot ICC-tjänstemän ökat påfrestningarna och ytterligare politiserat den miljö i vilken fallet utspelar sig.
Osäkert resultat
Trots domarnas slutsats att bevisen inte uppfyller gränsen för att fastställa tjänstefel, gör de fortsatta disciplinära förfarandena Khans ställning alltmer osäker.
Domstolen har redan arbetat utan en chefsåklagare sedan han avgick, vilket komplicerar pågående utredningar.
Domstolsnämndens resultat – som pekar på otillräckliga bevis och olösta tvister – står i direkt kontrast till det beslut som fattats av medlemsstaterna.
I takt med att processen går mot en eventuell omröstning i hela församlingen kommer fallet sannolikt att förbli ett avgörande ögonblick för ICC – och pröva dess oberoende och dess rättsliga standarder.
Det kommer också att avgöra domstolens förmåga att driva ansvarsskyldighet i så politiskt laddade fall som folkmordet i Gaza.
