The Palestine Chronicle

260331

 

Under veckorna inför det amerikansk-israeliska kriget mot Iran förknippades flera arabiska regeringar offentligt med varningar mot eskalering och varnade för att en militär konfrontation skulle kunna destabilisera hela regionen.

Tidigare rapporter från Associated Press indikerade att Gulfstaterna hade uttryckt frustration över bristen på förvarning innan kampanjen inleddes och varnat för att krig med Iran skulle kunna få förödande konsekvenser i hela Mellanöstern.

Men nästan en månad in i konflikten framträder nu en markant annorlunda ståndpunkt.

Enligt en rapport från Associated Press som publicerades på måndagen uppmanar nu Gulfstaterna USA:s president Donald Trump att fortsätta driva kriget och hävdar att Iran ”inte har försvagats tillräckligt” av den pågående bombkampanjen.

Tjänstemän från Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Bahrain har i privata samtal förmedlat att de inte vill att den militära operationen ska avslutas förrän det sker ”betydande förändringar” i det iranska ledarskapet eller en ”dramatisk förändring” i iranskt beteende, rapporterade AP.

Denna förändring signalerar en övergång från tidig försiktighet till en mer självsäker hållning som i allt högre grad överensstämmer med de bredare målen för den pågående militära kampanjen.

 

Uppmaningar till upptrappning

Associated Press-rapporten indikerar vidare att splittringar kvarstår inom Gulfblocket, men med en tydlig tyngdpunkt som framträder.

Saudiarabien och Förenade Arabemiraten beskrivs som ledande uppmaningar till ökat militärt tryck på Teheran. Förenade Arabemiraten har i synnerhet intagit en mer kraftfull position. Enligt en diplomat från Gulfen, som citeras av AP, har Abu Dhabi framstått som ”kanske den mest hökaktiga” bland Gulfstaterna och driver på för mer aggressiva åtgärder, inklusive en möjlig markinvasion.

Kuwait och Bahrain rapporteras också förespråka detta alternativ, medan Oman och Qatar fortsätter att stödja diplomatiska lösningar.

Saudiarabiens position verkar mer strategiskt utformad. Enligt AP har saudiska tjänstemän hävdat att ett för tidigt avslutande av kriget inte skulle ge en ”bra överenskommelse” som kan säkerställa långsiktig säkerhet för Irans arabiska grannar.

Den saudiska visionen för en lösning efter kriget inkluderar att avveckla Irans kärnkraftsprogram, eliminera dess ballistiska missilkapacitet, avsluta sitt stöd till allierade regionala styrkor och förhindra framtida störningar av Hormuzsundet.

Sådana mål, som beskrivs i rapporten, skulle kräva antingen en grundläggande omvandling av Irans politiska system eller att det helt och hållet tas bort.

 

Washington omfamnar stöd från Gulfstaterna

Den föränderliga positionen från Gulfstaterna återspeglas aktivt i Washingtons politiska budskap.

President Donald Trump har upprepade gånger betonat vad han beskriver som starkt regionalt stöd för krigsinsatsen. I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One uppgav Trump att Gulfstaterna ”alla slår tillbaka” och listar Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Bahrain som i linje med USA:s position.

Han har också berömt Gulfstaternas regeringar för deras ”mod” och antytt att tidigare tvekan har fått ge vika för starkt stöd.

Samtidigt fortsätter den amerikanska administrationen att signalera beredskap för ytterligare eskalering. Tjänstemän i Vita huset har upprepat att Trump är beredd att utöka militära åtgärder om ett förhandlingsresultat inte nås.

Ytterligare rapporter från Reuters indikerar att administrationen också undersöker möjligheten att Gulfstaterna bidrar ekonomiskt till krigsinsatsen, vilket ytterligare understryker djupet av allians mellan Washington och dess regionala allierade.

Samtidigt rapporterade Axios att Trump har utfärdat uttryckliga varningar om att rikta in sig på kritisk iransk infrastruktur, inklusive energianläggningar, om Iran inte uppfyller USA:s krav angående Hormuzsundet.

 

Rörelse mot eskalering

Trots denna konvergens är den regionala bilden fortfarande ojämn.

Oman och Qatar fortsätter att föredra diplomatiskt engagemang, vilket återspeglar deras långvariga roller som mellanhänder mellan Iran och västmakter.

Egypten har också offentligt uppmanat till deeskalering och varnat för allvarliga ekonomiska konsekvenser om kriget fortsätter.

Den bredare utvecklingen som återspeglas i den senaste rapporteringen tyder dock på att viktiga Gulfstater inte längre främst fokuserar på att begränsa konflikten.

Istället verkar de alltmer engagerade i att forma dess resultat.

Associated Press-rapporten beskriver vissa tjänstemän i Gulfstaterna som att de ser det nuvarande ögonblicket som en ”historisk möjlighet” att avsevärt försvaga Irans ledarskap och militära kapacitet.

Denna inramning pekar på en förskjutning från reaktiv oro till strategisk beräkning.

Omfattningen och formen av samordningen mellan Gulfstaterna, USA och Israel är kanske inte helt synlig, men samstämmigheten i prioriteringar och resultat blir alltmer omisskännlig.

Det som en gång presenterades som en region som var försiktig med krig framställs nu, åtminstone delvis, som en region som ser konflikten som en chans att fundamentalt förändra den regionala maktbalansen.