The New Arab

261015

 

Nya regler för skolklädsel som infördes denna vecka i Azerbajdzjans grund- och gymnasieskolor – och som i praktiken förbjuder den muslimska hijaben – har lett till 37 gripanden, skolbojkotter och en rikstäckande kampanj i sociala medier, samtidigt som de orsakat en konflikt med landets mångårige allierade Turkiet.

De nyligen införda reglerna, som godkändes förra månaden, förbjuder klädsel som enligt regeringen strider mot principen om sekularism.

Även om föreskrifterna inte uttryckligen anger att de riktar sig mot den muslimska huvudduken, har videor på nätet visat gråtande flickor i hijab som nekats tillträde till skolan på grund av de nya kraven på skoluniform.

Syftet med ändringen av bestämmelserna för elevernas klädsel vid statliga allmänna utbildningsinstitutioner var att införa en enhetlig klädkod som återspeglar landets sekulära princip, enligt den statliga nyhetsbyrån APA.

Klädsel som återspeglar det azerbajdzjanska folkets historia, kultur samt nationella och moraliska värderingar får bäras vid högtidliga tillfällen, förutsatt att det godkänns av det pedagogiska rådet, som lyder under utbildnings- och vetenskapsministeriet, uppgav APA.

Beslutet att i praktiken förbjuda hijab har dock väckt starka reaktioner.

Lokala medier i Azerbajdzjan rapporterade att elever vid minst två skolor bojkottade undervisningen i protest mot restriktionerna, och att elever även demonstrerade utanför skolorna i måndags.

Azerbajdzjans inrikesministerium uppgav för APA att personer i Baku hade konfronterat skolpersonal angående uniformskraven, skadat skolans egendom och försökt störa undervisningen.

Ministeriet meddelade att 37 personer gripits och att en brottsutredning inletts gällande störande av allmän ordning.

Samtidigt har användare av sociala medier i Azerbajdzjan rapporterat svårigheter att komma åt plattformar som Instagram och TikTok, och hävdar att sajterna endast fungerar via VPN-tjänster (virtuella privata nätverk).

Protesterna mot uniformspolicyn pågår fortfarande, och kritiker anklagar myndigheterna för att begränsa tillgången till sociala medier i syfte att tysta oliktänkande.

Azerbajdzjanska myndigheter har inte officiellt kommenterat de rapporterade störningarna i sociala medier.

 

Spricka med Turkiet

Kontroversen har även väckt uppmärksamhet utanför Azerbajdzjan. Oktay Saral, rådgivare till Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, beskrev Azerbajdzjans agerande som ”oacceptabelt”.

”Att lämna en elev som täcker huvudet av religiösa skäl vid skolgrinden – hur kan detta vara förenligt med ett samvete eller en rättskänsla?” skrev han på X.

Turkiet har varit en viktig allierad till Azerbajdzjan och gav stöd under kriget mot Armenien 2020, vilket till slut ledde till att Azerbajdzjan återfick kontrollen över regionen Nagorno-Karabach.

Det styrande partiet Yeni Azerbaijan (YAP) gick till motattack på tisdagen och menade att Sarals ”oansvariga” uttalanden riskerade att skada Azerbajdzjans viktigaste internationella relation.

Azerbajdzjan är ett land med en övervägande shiamuslimsk befolkning, men efter årtionden av sovjetiskt styre har landet framstått som en av de mest sekulära staterna i den muslimska världen.

Myndigheterna har infört restriktioner för religionsutövning och gripit personer som anklagats för ”extremism” i ett försök att motverka radikalisering.

Kritiker har anklagat den azerbajdzjanska regeringen för att förfölja djupt troende muslimer.

Restriktioner kring huvuddukar ledde tidigare till demonstrationer mellan 2010 och 2012, då polisen skingrade protesterna och genomförde gripanden.

Samtidigt har Azerbajdzjans nära relation till Israel – särskilt mot bakgrund av kriget i Gaza, som beskrivits som folkmord – väckt kritik mot regeringen från turkiska användare i sociala medier.

Beslutet från Baku att inte lämna FN:s generalförsamling under den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahus tal förra månaden utlöste en våg av fördömanden.