The Palestine Chronicle

260422

 

Amnesty International har skarpt kritiserat Europeiska unionens inställning gentemot Israel och anklagat landet för att inte upprätthålla sina egna principer och möjliggöra brott mot internationell rätt.

Generalsekreterare Agnès Callamard beskrev blocket som ”fegisarnas ledare” och sa att det inte har tillämpat konsekventa standarder för att hantera påstådda kränkningar från Israels sida.

”De misslyckades med att hålla fast vid de värderingar som är kärnan i det europeiska projektet. De misslyckades med att stoppa militäröverföringarna till en folkmordsregering”, sa hon i ett uttalande.

Callamard tillade att EU:s passivitet utgör ”den mest fördömande anklagelsen” mot dess ledarskap och engagemang för internationell rätt.

 

EU-stater driver på för att granska Israels avtal

Mitt i denna kritik har Spanien, Irland och Slovenien uppmanat Europeiska unionen att diskutera att tillfälligt upphäva sitt associeringsavtal med Israel, med hänvisning till oro över kränkningar av mänskliga rättigheter och eskalerande regionala spänningar.

I ett gemensamt brev som skickades den 17 april till EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas uppmanade de tre länderna att frågan skulle föras upp på dagordningen för ett möte mellan EU:s utrikesministrar i Luxemburg, rapporterade europeiska medier.

Spaniens utrikesminister José Manuel Albares sa att begäran återspeglar en växande oro över utvecklingen i Gaza och Libanon, samt israelisk politik som de tre staterna säger bryter mot internationell rätt.

Brevet belyste den förvärrade humanitära situationen i Gaza, där fortsatta brott mot vapenvilan och en israeliskt införd belägring ytterligare har fördjupat krisen.

Det väckte också oro över en nyligen införd israelisk lag som skulle ålägga dödsstraff uteslutande palestinier som dömts i israeliska militärdomstolar.

De tre länderna sa att sådana åtgärder ”strider mot mänskliga rättigheter och bryter mot internationell rätt och internationell humanitär rätt”.

Albares sa: ”Jag förväntar mig att varje europeiskt land upprätthåller vad Internationella domstolen och FN säger om mänskliga rättigheter och försvar av internationell rätt. Allt annat skulle vara ett nederlag för Europeiska unionen.”

 

”Inget brett samförstånd”

Trots Spaniens påtryckningar finns det för närvarande inget samförstånd inom Europeiska unionen om att upphäva avtalet.

Premiärminister Pedro Sánchez upprepade uppmaningarna att bryta associeringsavtalet mellan EU och Israel efter ett politiskt möte i Spanien, och anklagade Israel för att bryta mot internationell rätt och villkoren i avtalet.

Diplomater berättade dock för Euronews att EU:s medlemsstater förväntas protestera mot förslaget under utrikesministrarnas möte.

EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas erkände att en enad ståndpunkt bland medlemsstaterna skulle krävas för att gå vidare, samtidigt som hon noterade att ”det inte finns något brett samförstånd” för närvarande.

Länder som Tyskland och Italien har inte ändrat sina ståndpunkter. Den italienska regeringen sa att den skulle inta en ”seriös och balanserad strategi” och betonade att alla beslut inte bör skada israeliska civila.

Andra stater stöder ytterligare diskussioner men förväntar sig inte ett omedelbart resultat.

Ett förslag från Europeiska kommissionen att delvis upphäva avtalet, inklusive dess handelskomponent, har också stannat av på grund av liknande splittringar, där viktiga medlemsstater blockerar den erforderliga majoriteten.

 

Djupa splittringar stoppar åtgärder

Associeringsavtalet mellan EU och Israel, som undertecknades 1995, reglerar handel och samarbete och villkorar partnerskapet med respekt för mänskliga rättigheter.

Ändå fortsätter interna splittringar att förhindra åtgärder.

Mer än en miljon europeiska medborgare har krävt ett avbrytande genom en gränsöverskridande petition, men detta har inte lett till politisk enighet.

Samtidigt fortsätter diskussionerna om eventuella sanktioner riktade mot israeliska bosättare på Västbanken. Medan de flesta EU-länder stöder sådana åtgärder har motstånd från Ungern försenat deras antagande.

Kallas sa att ”bosättarbrott måste bestraffas”, vilket tyder på att frågan kan komma att tas upp på nytt beroende på politiska förändringar inom medlemsstaterna.