The Palestine Chronicle
260207
Öppningen av vinter-OS Milano-Cortina 2026 började inte som en renodlad sporthändelse. Från den olympiska facklans ankomst till ceremonin inne på San Siro-stadion och till och med själva tv-sändningen blev Israels folkmord i Gaza en återkommande punkt för offentlig reaktion, protest och kontrovers.
”Israel begår ett folkmord, men ändå välkomnas det med öppna armar vid vinter-OS”, sa en demonstrant, enligt Euronews.
Facklan fortsatte sin färd utan avbrott och anlände till Piazza Duomo, buren av Teatro alla Scala étoile Nicoletta Manni.
Följande morgon organiserade studenter en andra protest på Piazza Leonardo Da Vinci. Demonstrationen fokuserade återigen på folkmordet och Israels deltagande, med palestinska flaggor, ramsor och banderoller som dominerade samlingen.
Arrangörerna inramade OS som en del av en bredare normalisering av folkmordet trots ökande civila offer i Gaza.
Burop för israelisk delegation
Den politiska spänningen som syntes på gatorna återkom under själva öppningsceremonin.
På San Siro-stadion, inför cirka 61 000 åskådare, möttes den israeliska delegationen av högljudda visslingar och burop från delar av publiken när idrottarna gick in på arenan.
Fackelstafetten blir politisk scen
På torsdagskvällen, när den olympiska elden gick in i Milano, samlades pro-palestinska demonstranter längs vägen.
Protesten försökte inte blockera stafetten, utan den riktade sig direkt mot legitimiteten i Israels närvaro vid spelen.
Deltagarna hävdade att internationella institutioner behandlade Gazakriget annorlunda än andra konflikter och krävde att Israel skulle uteslutas från internationella sportevenemang.
”Israel begår ett folkmord, men ändå välkomnas det med öppna armar vid vinter-OS”, sa en demonstrant, enligt Euronews.
Facklan fortsatte sin väg utan avbrott och anlände till Piazza Duomo, buren av Teatro alla Scala étoile Nicoletta Manni.
Följande morgon organiserade studenter en andra protest på Piazza Leonardo Da Vinci. Demonstrationen fokuserade återigen på folkmordet och Israels deltagande, med palestinska flaggor, ramsor och banderoller som dominerade samlingen.
Arrangörerna inramade OS som en del av en bredare normalisering av folkmordet trots ökande civila offer i Gaza.
Israelisk delegation buade
Den politiska spänningen som syntes på gatorna återkom under själva öppningsceremonin.
På San Siro-stadion, inför cirka 61 000 åskådare, möttes den israeliska delegationen av högljudda visslingar och burop från delar av publiken när idrottarna gick in på arenan.
Reaktionen avbröt inte ceremonin, men den var tydligt hörbar inne på arenan och under sändningen. Till skillnad från spontant publikljud som är typiskt för sportrivaliteter, återspeglade reaktionen samma politiska invändningar som framfördes under demonstrationer utanför arenan.
För många åskådare blev ceremonin en plats för offentligt uttryck snarare än passivt tittande – en arena där Gazakriget formade hur nationella delegationer mottogs.
Ghalis ”Promemoria”
Den mest ihållande kontroversen uppstod inte från publiken utan från sändningen.
Den italiensk-tunisiske rapparen Ghali – som upprepade gånger har uttalat sig till stöd för palestinier och tidigare uppmanat till att ”stoppa folkmordet” under Sanremofestivalen 2024 – deltog i ceremonin med en uppläsning av Promemoria, Gianni Rodaris välkända dikt om fred och krigets konsekvenser. Han framförde stycket på flera språk.
Före ceremonin hade det redan förekommit politisk debatt kring hans deltagande, och tjänstemän antydde att framträdandet inte skulle tillåtas bli ett politiskt budskap.
Efter att ceremonin sändes märkte tittarna att den offentliga sändaren inte hade inramat framträdandet som en central handling: kameran undvek närbilder, kommentatorer identifierade honom inte under inslaget och framträdandet passerade utan betoning.
Användare på sociala medier anklagade nätverket för att medvetet minimera hans närvaro.
Strax före ceremonin skrev Ghali på sociala medier: ”Jag vet när en röst accepteras. Jag vet när den korrigeras. Jag vet när det blir för mycket.”
Han föreslog senare att användningen av arabiska i dikten hade ansetts problematisk.
