Middle East Eye

241124

 

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) tillkännagav på torsdagen ett beslut som allmänt erkänts som ett historiskt prejudikat.

En panel med tre domare, känd som förrättegångskammare I, utfärdade arresteringsorder för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, tidigare försvarsminister Yoav Gallant och Hamas militärbefälhavare Mohammed Deif för en rad krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Ordern mot Netanyahu och Gallant markerar första gången i domstolens 22-åriga historia som arresteringsorder har utfärdats för västallierade högre tjänstemän.

Det efterlängtade beslutet kom sex månader efter att chefsåklagare Karim Khan begärde dem, medan Israels förödande angrepp på Gaza fortsätter, med över 44 000 palestinier dödade sedan oktober förra året.

Förseningen av att svara på den till synes brådskande begäran ledde till spekulationer om effekterna av påtryckningar mellan Israel och USA på domstolen.

I mer än ett år har USA och Israel utmanat ICC:s jurisdiktion och hotat dess domare med vedergällning, inklusive sanktioner. Israel har också ifrågasatt sina domares opartiskhet.

Men den 21 november tog domarna beslutet ändå.

ICC har totalt 18 domare som tjänstgör i olika kammare, inklusive kamrarna för förundersökning, rättegång och överklagande.

Domare nomineras av stater som är parter i Romstadgan, ICC:s grundfördrag, och väljs sedan av församlingen av konventionsstater, domstolens styrande organ.

Domare måste visa hög moralisk karaktär, opartiskhet och integritet och uppfylla de kvalifikationer som krävs i sina hemländer för att kunna utnämnas till de högsta domarämbetena.

När domarna väl har blivit valda tjänar ICC-domarna en period på nio år som inte kan förnyas.

Nedan är profilerna för de tre domare som tjänstgör i förundersökningskammaren I, som hade i uppdrag att granska bevis och utfärda teckningsoptioner relaterade till situationen i Palestina.

 

Domare Nicolas Guillou

Domare Nicolas Guillou, från Frankrike, är ordförande för förundersökningskammaren I, som utfärdade arresteringsordern mot de israeliska ledarna.

Han började sin mandatperiod den 11 mars 2024.

Guillou tillbringade tidigare fyra år som förundersökningsdomare vid Kosovos specialistkammare. Han tjänstgjorde också som kabinettskock åt presidenten för den särskilda tribunalen för Libanon (2015–2019) och sambandsåklagare vid det amerikanska justitiedepartementet (2012–2015).

Mellan 2006 och 2012 arbetade Guillou för det franska justitieministeriet som biträdande chef för sektionen för handelsrätt, rådgivare till ministern för kriminalfrågor och diplomatisk rådgivare till ministern.

 

Domare Reine Alapini-Gansou

Domare Reine Alapini-Gansou, från Benin, är den andre vicepresidenten för ICC och medlem av förundersökningskammaren I.

Hon var medlem i förundersökningskammaren som utfärdade en arresteringsorder för Rysslands president Vladimir Putin i mars. Den 13 november beordrade en domstol i Moskva att hon skulle gripas in absentia på grund av vad domstolen sa var en ”olaglig” arresteringsorder som utfärdats för Putin.

Alapini-Gansou började sin mandatperiod som ICC-domare den 11 mars 2018.

Innan han gick med i ICC var Alapini-Gansou ordförande för den afrikanska kommissionen för mänskliga och folks rättigheter, Afrikas primära människorättsorgan (2009-2012) och särskild rapportör om situationen för människorättsförsvarare i Afrika (2005-2009 och 2012-2017).

2011 utsågs hon till domare vid Permanenta skiljedomstolen i Haag, världens äldsta internationella domstol.

Alapini-Gansou har tjänstgjort som förundersökningsdomare i många fall, inklusive situationer i Demokratiska republiken Kongo, Libyen, Mali, Myanmar, Bolivia och Vitryssland.

 

Domare Beti Hohler

Domare Beti Hohler, från Slovenien, är ledamot av förundersökningskammaren I.

Hon utsågs till kammaren i oktober, efter en plötslig begäran om permission från hennes föregångare, den rumänska domaren Iulia Motoc, av hälsoskäl.

Hohler är också medlem av rättegångskammaren V vid ICC, som för närvarande presiderar över åklagaren mot Alfred Yekatom och Patrice-Edouard Ngaissona.

Hon började sin tid som ICC-domare den 11 mars 2024. Dessförinnan tjänstgjorde hon som rättegångsadvokat vid åklagarkontoret vid ICC.

Innan han gick med i ICC 2015 var Hohler rådgivare för EU:s rättsstatsuppdrag i Kosovo.

I februari 2015 skrev hon en juridisk och politisk briefing där hon kommenterade Palestinas anslutning till ICC. I sin analys förklarade Hohler de juridiska konsekvenserna av Palestinas medlemskap, hur Israel kan utmana domstolen och omfattningen av domstolens jurisdiktion över israeler och icke-palestinier. Hon drog slutsatsen att ”med Palestinas anslutning till stadgan har den rättsliga ramen förändrats och parterna i konflikten skulle göra klokt i att acceptera och respektera det”.

Hohler började sin karriär i Ljubljana, Slovenien, där hon tjänstgjorde vid appellationsdomstolen innan hon arbetade som senior advokat på en advokatbyrå.

Hon utbildar regelbundet domare och advokater. Hohler är också en av grundarna av Institute for International Legal and Advocacy Training i Haag.