The Palestine Chronicle

260408

 

Ryssland och Kina lade på tisdagen in sitt veto mot ett utkast till FN:s säkerhetsråds resolution om Hormuzsundet och blockerade därmed ett Bahrain-stödt förslag trots att det fick 11 röster för.

Resolutionen, som lades fram av Bahrain på uppdrag av Gulfstaterna och stöddes av USA, misslyckades efter att Moskva och Peking utövat sin vetorätt, medan Pakistan och Colombia avstod från att rösta, enligt rapporter från Associated Press.

Omröstningen underströk djupa splittringar inom rådet då spänningarna fortsätter att eskalera i regionen kring Iran och viktiga globala sjöfartsrutter.

 

Iran: ”Vilseledande” och ”Oberättigat”

Irans ambassadör i FN, Amir Saeid Iravani, avvisade bestämt utkastet och beskrev det som fundamentalt bristfälligt och politiskt motiverat.

Han sa att resolutionen ”oberättigat och vilseledande framställer Irans lagliga åtgärder … som hot mot internationell fred och säkerhet”, enligt rapporter från The Washington Post.

Iravani betonade att Irans handlingar i Hormuzsundet faller under dess ”inneboende rätt till självförsvar i enlighet med FN-stadgan” och avfärdade påståenden om att Teheran är ansvarigt för att destabilisera den maritima säkerheten.

Han kritiserade också utformningen av resolutionen och hävdade att den ignorerade konfliktens bredare sammanhang, inklusive de senaste militära aktionerna riktade mot Iran.

 

Ryssland: ”Carte blanche för fortsatt aggression”

Rysslands ambassadör i FN, Vassily Nebenzia, utfärdade en av de starkaste varningarna under sessionen och försvarade Moskvas veto.

Han sa att resolutionsutkastet i praktiken skulle ha gett ”carte blanche för fortsatt aggression”, med hänvisning till USA och dess allierade, enligt rapporter från Associated Press.

Nebenzia kritiserade texten för att presentera en ensidig redogörelse för krisen och uppgav att den ”inte återspeglar den verkliga situationen” och inte erkänner händelseförloppet som ledde till den nuvarande eskaleringen.

Han varnade också för att liknande språkbruk i tidigare säkerhetsrådsresolutioner hade använts för att rättfärdiga militära interventioner, med hänvisning till prejudikat som Libyen.

 

Kina: ”Allvarliga, mycket allvarliga konsekvenser”

Kinas ambassadör, Fu Cong, avfärdade också kraftfullt utkastet och varnade för att dess antagande skulle kunna förvärra situationen ytterligare.

Han sa att resolutionen var ”mycket känslig för feltolkning eller till och med missbruk”, enligt The Washington Post.

Fu tillade att ett antagande av resolutionen skulle ”skicka ett felaktigt budskap och få allvarliga, mycket allvarliga konsekvenser”, och betonade risken för att fördjupa konflikten snarare än att lösa den.

Kina uppmanade till deeskalering och förnyade diplomatiska ansträngningar och hävdade att utkastet inte tog itu med de bakomliggande orsakerna till krisen.

 

USA: ”Global ekonomi under vapenhot”

USA reagerade skarpt på vetot och anklagade Ryssland och Kina för att möjliggöra åtgärder som hotar den globala stabiliteten.

USA:s ambassadör Mike Waltz sa: ”Ingen borde tolerera att de håller den globala ekonomin under vapenhot”, med hänvisning till Irans agerande i Hormuzsundet.

Han menade att blockering av resolutionen undergräver ansträngningarna att skydda internationell sjöfart och energiflöden genom en av världens mest kritiska maritima gränsöverskridande punkter.

 

Resolutionsutkast och revideringar

Den Bahrain-stödda resolutionen fokuserade på att säkerställa fri navigering i Hormuzsundet och uppmanade Iran att stoppa åtgärder som påverkar kommersiell sjöfart.

Tidigare versioner av utkastet ska ha inkluderat formuleringar som godkände ”alla nödvändiga medel”, vilket kunde ha öppnat dörren för militär verkställighet.

Den formuleringen togs senare bort i ett försök att säkra bredare stöd och undvika ett veto, men Ryssland och Kina hävdade att den reviderade texten fortfarande var problematisk.

Båda länderna hävdade att resolutionen fortfarande kunde tolkas på sätt som skulle kunna motivera ytterligare militära åtgärder.

Omröstningen i säkerhetsrådet kommer mitt i ökade spänningar efter USA:s och Israels aggression mot Iran, vilket Teheran har angett som utlösaren för den nuvarande krisen.

Iran har sedan dess vidtagit åtgärder som påverkar sjötrafiken i Hormuzsundet, en viktig rutt för globala oljetransporter.