Middle East Monitor

Pro-israelisk partiskhet har varit överväldigande i brittiska mediers bevakning av vad som har hänt i Gaza under det senaste året, rapporterar Anadolu Agency.

Frågor som sträcker sig från brist på sammanhang till språkbruk har väckt frågor om etik i rapportering och analys sedan attackerna den 7 oktober av den palestinska motståndsgruppen Hamas. Många kritiker hävdar att mainstream västerländsk media har gett en plattform åt pro-israeliska röster som tonar ner den katastrofala situationen i Gaza eller använder rubriker som ignorerar Tel Avivs ansvar i palestinska civila dödsfall.

Rizwana Hamid, chef för Center for Media Monitoring (CfMM), berättade för Anadolu att mycket av täckningen om Gaza hade en ”överväldigande pro-israelisk partiskhet och berättelse” i alla brittiska medier.

Denna skeva rapportering är uppenbar i ”hur kriget utformades”, förklarade Hamid, antingen som ”ett krig mellan judiska folk och muslimer, eller Israel mot Hamas”.

Hon noterade att frånvaron av sammanhang fortsatte i termer av ”vad kriget faktiskt handlar om, och att det är en över 76-årig ockupationskonflikt.” Även om detta förbättrades senare, var det i stort sett frånvarande i början.

Hamid påpekade att ”känslomässigt språk användes mycket mot israeliska offer, i motsats till palestinska offer”. Denna trend fortsatte i månader, även om antalet palestinska dödsoffer vida översteg siffrorna för den 7 oktober.

”Det fortsätter också nu, att mycket hänvisa till när israeler är offer som att det är brutalt eller barbariskt eller slakt eller fruktansvärt, etc.”, sa Hamid och tillade att det å andra sidan har funnits en motvilja mot att använda sådana känslomässiga villkor för palestinska offer och dödsfall.

Med hänvisning till en rapport från CfMM sa hon att israeler hänvisades till som offer 11 gånger fler än palestinier under den första månadens bevakning.

Hon pekade också på en ”ständig betoning på Israels rätt att försvara sig” framför palestiniernas rätt till självförsvar, och noterade att detta också var tydligt i det pågående kriget mot Hizbollah-gruppen i Libanon.

”Vi fann att när det gällde Israel-Palestina var förhållandet fem-till-ett när det gäller att de talade om Israels rätt att försvara sig själv”, sa hon.

”Skillnad” i täckning

Hamid fortsatte med att säga att under de första månaderna sedan den 7 oktober plattformade fler pro-israeliska röster än palestinska röster.

”När och om palestinska röster fördes fram, var biljetten för att komma in i diskussionerna alltid, ”fördömer du Hamas”, att utmana dem när de försökte få in sammanhanget, eller bara stänga av dem helt, sa hon och tillade att omvänt , fick de pro-israeliska talarna inte att fördöma Israels handlingar och dödliga attacker.

Hamid lyfte fram en ”diskrepans” i hur intervjupersoner behandlades, särskilt när israeliska röster uttryckte overifierade påståenden, och uppmärksammade de brett cirkulerade berättelserna om halshuggna spädbarn och spädbarn i ugnar.

”När israeliska talesmän anlitades, oavsett vilken fråga det var, skulle de först spruta ut dessa osanningar och sedan fortsätta att svara, det saknades utmaningar där också.”

Hamid observerade ett liknande partiskt tillvägagångssätt i amerikanska medier, oavsett om det gäller språkanvändning, hur kriget har utformats eller bristen på sammanhang och utmaning. ”Så jag tror att vi i stort sett kan säga att västerländsk media i stort sett har närmat sig det ur ett pro-israeliskt perspektiv”, betonade hon.

Hon noterade dock att dessa tendenser har förändrats något, även om liknande exempel kvarstår.

”Det finns exempel när en palestinsk person anklagas och de har förhörts i slutet av intervjun, programledaren kommer att vara mycket flitig med att säga, ’ja, israelerna skulle förkasta detta, och detta är den israeliska ståndpunkten’ . Så de är väldigt, väldigt medvetna om att presentera det israeliska perspektivet.

”Och ändå finner vi inte att när det finns en pro-israelisk talesman på, så överbetonar de det inte nödvändigtvis. ”Se, det här är inte nödvändigtvis sant. Eller så skulle palestinierna säga det här”, förklarade Hamid.

”Språk, plattformar, brist på utmaning, kontextramning, jag tror att det är pågående problem”, sa hon.