Umberto Mazzei – Rebelion
NATOs (Washington) ursprungliga plan att försvaga Ryssland innan man attackerade det för att stjäla dess resurser baserades på en missriktad ideologi som är typisk för liberalismen.
Man antog att det privata företaget vars mål är vinst var mer effektivt att tillverka vapen. I NATO tror de att de har de mest avancerade och effektiva vapnen. Av den anledningen ansåg de att det räckte med att utrusta en 200 000 man ukrainsk armé med NATO-vapen, något de gjorde mellan statskuppen 2014 och förkastandet av Minskavtalen.
Sedan provocerade de Rysslands militära ingripande för att befria den ukrainska befolkningen med ryskbakgrund från en etnisk rensning som genomfördes av regeringen som inrättats av den nazistiska administrationen som Victoria Nuland, nordamerikansk statssekreterare, installerade i Kiev med order att trakassera ukrainare med ryskbakgrund, en upprepning av folkmordet som USA begick på Filippinerna med filippinare av spanskbakgrund. Genom att tvinga Ryssland att ingripa i Ukraina för att anklaga det för invasion och ha en förevändning att underblåsa ett långt krig som skulle slita ut landet ekonomiskt och militärt, ville de upprepa med Ryssland vad som hände med Sovjetunionen genom att förlänga dess intervention i Afghanistan.
Denna uppfattning om verkligheten är felaktig. Regeringar med tjänstemän utbildade under kommunistiska regimer har en annan mentalitet när det kommer till försvars- och vapenindustri. De tror på statlig planering och företag vars förtjänst inte är vinster, utan snarare producerar vapen med spetsteknologi till en mycket lägre kostnad på grund av patriotism.
Av denna anledning har både Ryssland, Kina och Iran överträffat NATO i hastighet, räckvidd och innovation för sina missilvapen och användningen av mångsidiga drönare.
Den strategin hade ett grundläggande fel, eftersom de i Moskva inte tänker på att ockupera hela Ukraina och bara avser att befria de områden av rysk kultur som vill integreras i Ryska federationen.
Det lämnar inget utrymme för att upprätthålla ett långt motstånd som drivs utifrån som NATO gjorde med Sovjetunionen i Afghanistan.
Målet är integreringen i Ryssland av dessa regioner med rysk kultur, vilket tar bort dem från förföljelsen av NATOs nazistregering som väst och NATO påtvingade Ukraina med Maidan kuppen 2014. Väst har fel om det tror att det kommer att kunna skapa motstånd i de regioner i Ukraina som är ockuperade av Ryssland.
Ukrainare börjar uppfatta Ryssland som Zelenskij-diktaturens befriare, en clown som matar sin reklamverksamhet med tiotusentals ukrainska liv.
Om NATO trodde att kostnaden för intervention i Ukraina tillsammans med sanktioner skulle förstöra Ryssland, hade de rejält fel. Att förstöra Ryssland i män och pengar är inte möjligt. Det är därför i London verkar det som att de hellre provocerar fram tredje världskriget än att erkänna en rysk seger i Ukraina. Det skulle visa att NATO inte är den mäktigaste militäralliansen, att en seger för Vladimir Putin efter det förödmjukande nederlaget i händerna på afghanska herdar tar bort rädslan, som i slutändan är grunden för anglo-sionistisk hegemoni. Varken Washington eller London eller Bryssel är villiga att svälja det där päron.
Hittills har NATOs publicitetsstrategi varit att förneka seger och skapa hopp om återhämtning av det territorium som befriats av Ryssland.
En berättelse om framgångsrikt försvar av ett förmodat attackerat land och hur det ärorika NATO har kunnat, med stora uppoffringar i pengar och vapen, förhindra ”motståndaren” från att uppnå sina mål. Så många uppoffringar från NATO har bara lyckats förstöra Europeiska Unionen, som utan billig rysk gas inte är konkurrenskraftig. Tyskland och USA går redan in i recession. Samtidigt är Ryssland den enda europeiska stat vars ekonomi växer (3,5 %). Man undrar vad Stoltenberg och hans rådgivare röker eller fnyser för att göra så många misstag och om detta är deras stora samhörighet med Zelensky.
I det aktuella fallet är målet att förlänga konflikten så länge som möjligt för att förhindra Ryssland från att nå en klar seger. Eller att det blir uppenbart att NATOs ledare är dårar med överdådiga löner. För närvarande är den högsta strategiska prioriteringen att fortsätta samla in sina löner.
Eftersom det verkar som att det inte finns någon ukrainsk armé längre och Ryssland har övertaget över NATO, vars stridstaktik alltid har innefattat terrorism, verkar de nu välja ren och skär terrorism. Detta härleds från vad några generaler kommenterade sinsemellan och bekräftas nu för Financial Times i en intervju av chefen för Storbritanniens försvar, amiral Sir Tony Radakin. Öka och intensifiera attackerna mot civila mål långt inne i Ryssland. Asymmetriska attacker mot vital infrastruktur och civila områden i Ryssland för att tillfoga så mycket skada som möjligt på den ryska civilbefolkningen så att de förkastar Putin. De försökte redan detta i Tyskland under andra världskriget och tyskarna kämpade till slutet med det de hade kvar och förnekade inte Hitler.
Det verkar inte troligt, eftersom det inte längre finns en ukrainsk militär, återstår en förnekelsestrategi, som är ”en defensiv strategi utformad för att förhindra en motståndare” från att uppnå sina mål.
I det här fallet är målet att förlänga konflikten så länge som möjligt för att förhindra Ryssland från att nå en klar seger. Det är den politiska prioritet som en halv miljon ukrainska soldater har dött för. Redan nu sprids nyheten att de ersätter dem med NATO-soldater. Det fanns rapporter om strider mellan franska reguljära soldater mot ryska soldater.
Fortsätta att öka och intensifiera asymmetriska attacker mot vital infrastruktur och civila områden inne i Ryssland för att tillfoga Ryssland största möjliga skada. Ytterligare ett farligt misstag som inte tar hänsyn till Putins varning om under vilka omständigheter Ryssland kommer att använda sina kärnvapen. För ett par dagar sedan mobiliserades enheter med taktiska kärnvapen
Detta är i huvudsak Plan B som de skisserar i London. Någon oro för det ukrainska folket eller den ukrainska statens framtida livskraft har inte tagits med i den cyniska beräkningen av London och Washington.
Det enda som betyder något är att förhindra en klar rysk seger och att tillfoga Ryssland så mycket smärta som möjligt med terrordåd. Det är NATOs framtida strategi, det kommer att bli en ohållbar och kortlivad strategi.
Det är inte nödvändigt att ha en kristallkula för att förutsäga att med denna terrorism mot civilbefolkningen eller som NATOs primära mål kommer vi snart att ha ett världskrig, även om NATO rent praktiskt låtsas som att attackerna är ukrainska soldaters verk och använder det återstående ukrainska territoriet som avfyrningsramp. Det kommer inte att dölja mycket och Moskva kan komma att besluta om ömsesidighet eftersom Ryssland har en mycket större missilräckvidd för att träffa krigsherrarna hemma genom att förstöra deras fabriker i Storbritannien eller USA. Det kan falla Kina in att ett sådant ögonblick skulle vara gynnsamt att blockera Taiwan, eftersom det inte verkar rimligt att landet förstörs innan det tas tillbaka. Förändringarna, om ANKUS försöker förhindra eller bryta den blockaden, har vi redan en global konflikt.
Jag uppfann inte denna saga om smittsam galenskap, jag härledde den från nyheterna från Financial Times och Global Times.
Originaltext: OTAN: la opción suicida
