Efter fyra års kamp det syriska folket, dess president Bashar al-Assad och den syriska arabiska armén fortsätter att
stå emot angreppet från den mest heterodoxa allians som Washington har kunnat koka ihop i hela historien, desertörer
från de väpnade styrkorna, legosoldater från västerländska företag, wahhabi gäng, Frankrike, Storbritannien,
Tyskland och Israels underrättelsetjänster, Turkiet och Jordaniens destabiliserande åtgärder, Egyptens offensiva
tystnad och FN:s ineffektivitet alla kryddade med oändliga resurser från Saudiarabien och Qatar har lett till ett
nytt folkmord, som de traditionella medierna i världen har valt att glömma.

När under den arabiska våren bestämde man sig om ”Syrien avsnittet”, inga utrikesdepartementet analytiker skulle ha
trott, utan tvekan, att den unga och oerfarna presidenten Bashar al-Assad skulle förbli vid makten fyra år senare.
Till allas förvåning drog med sig den ”revolutionära” våg fientliga regeringar som överste Ghadaffis, eller de eviga
allierade som Tunisiens Zine Ben Ali, Egyptens Hosni Mubarak och Jemens Ali Abdullah Saleh, män i årtionden vid
makten. Alla föll under den amerikanska agerande (som Gaddafi) eller underlåtenhet (i fallet med diktatorerna). Det
är svårt att förstå hur det är möjligt att Bashar al-Assad kan fortsätta att stå emot.

Kriget i Syrien, som många försöker dölja med att kalla det för inre krig eller inbördeskrig, har redan orsakat en
kvarts miljon döda, ett oräkneligt antal skadade, mer än tio miljoner fördrivna och förstörda städer precis som dess
ekonomi, som var en av de starkaste i regionen.

President al-Assad håller sig kvar inte bara med hjälp av sin armé, men också med Irans hjälp och stöd av den
libanesiska milisen Hizbollah, som länge har varit militärt ansvarig för denna överlevnadsmirakel.

Å sin sida, västvärlden, efter misslyckandet med den fria syriska armén, som består av ”moderata”, har lämnat
markoperationerna i händerna på två wahhabi gäng beväpnade och finansierade huvudsakligen av Qatar, Jabhat al-Nusra
grenen av al-Qaida Global och den stark marknadsförda Islamiska Staten (IS), tidigare känd som Daesh eller Islamiska
staten i Irak och Levanten, som leds av kalifen Ibrahim (Abu Baker al-Baghdadi) som på mindre än ett år har vunnit
mycket ryktbarhet som Bin Laden och hans organisation, tack vare de systematiserade grymheterna som har nått
rubrikerna i varje tidning i världen.

Idag har fokus skiftat till kriget i Jemen, Boko Harams äventyr i Nigeria och dess influensområde, Mali, Niger,
Tchad och Kamerun och den somaliska takfirist band al-Shabaab attentat i Kenya och i Mogadishu dir den har återvänt
efter år av att ha blivit utvisat av trupper från Afrikanska unionen (Amisom) som består av soldater från Uganda,
Burundi, Kenya, Etiopien, Djibouti, Sierra Leone.

Bojkotten mot Syrien är inte bara militär och ekonomisk, förflyttning från tidningarnas förstasidor svarar på ett
direkt mörkläggningsbeslut, så att al-Nusra eller IS:s agerande inte stör skattebetalarnas goda samvete.

Korståget som sedan augusti förra året satte igång USA mot den IS i Irak och Syrien, med bombningar över de
dominerande vidsträckta områden, gav inga resultat. O ja, beroende på hur man ser på det, bristen på träffsäkerhet
hos alliansens piloter är fantastisk och om det inte vore tillräcklig, piloternas fel när de släpper
försörjningsutrustning till irakiska trupper som kämpar mot IS, är numera legendariska, många av dessa laster
(vapen, ammunition och avsättningar), med planerad frekvens hamnar i ”fiende” territorium.

Israel, med hänvisning till sin evighets använda säkerhets argument, öppet samarbetar med terroristgrupper och
angriper med sitt flygvapen ofta syriska armén positioner. Den senaste rapporten är från april 25, när den
sionistiska flygvapen anföll Hizbollah och syriska positioner i Qalamoun bergen på den syrisk-libanesiska gränsen
Attackerna börjat den 22 mot de 155:e, den 65:e och den 92:e brigaden i den syriska armén och även mot Hizbollahs
missilbaser och vapen konvojer. I området agerar även officierare från det iranska revolutionära gardet som försöker
rensa vägen till Libanon från salafister.

De kontinuerliga aktioner från den USA-ledda koalitionen och israelernas bombningar har slitit olika fronter hos den
syriska armén som orsakat att en ny salafistisk koalition Erövringsarmén (som inkluderar Jabhat al-Nusra, och andra
som Liwa el-Tawhid, Islamisk Front koalition, Jund al-Aqsa eller Sham el-Ahram) tog lördagen den 25 den sista
syriska enklaven i provinsen Idlib. Efter en månad av slag genom staden gator, tog al-Nusra och dess allierade
provinshuvudstad. Lojala styrkor mot al-Assad har bara kvar Qarmeed och Mastumah baser, både omringade av
wahabiterna.

Metoden om allianser mellan salafistiska band är nytt och kan bli förödande för Damaskus styrkor. Enligt vissa
källor uppmuntrades alliansen av underrättelseagenter från Qatar, Turkiet och Saudiarabien som är verksamma i
området.

Landets norra del har blivit nästan ohanterligt för Damaskus genom den permanenta ankomst av takfirist krigare som
kommer in i Syrien helt fri från Turkiet, de flesta av dessa krigare kommer från Georgien, Tjetjenien och andra
europeiska länder.

Samtidigt IS som kontrollerar Raqqas huvudstad, i landets nordöstra del, har gått in i al-Yarmuk distrikt i
Damaskus, som i årtionden fungerat som ett palestinskt flyktingläger, åtta kilometer från presidentpalatset.

Kalifen Ibrahims män efter månader av striderna mot armén och palestinsk milis har lyckats ta över grannskapet som
är porten till Damaskus.

Den 16 december hade kalifatet styrkor tagit stadsdelen Hajar el-Aswad, söder om al-Yarmuk. Som på andra fronter
syriska trupper och salafister har fastnat. I månader har de haft bara sporadiska sammandrabbningar, begränsade till
krypskytts attacker. Denna situation i stadsområden försämrar ytterligare liv för dess invånare, eftersom bristen på
mat, mediciner och alla offentliga tjänster är totalt.

I början av april föll den salafistiska ridå över 18 000 civila som befann sig i närheten av al-Yarmuk och man vet
ingenting om dem. Man antar att de kommer att rekryteras eller trogna till sin stil kommer de att dödas av IS.

Liksom i Jemen och Libyen, har USA och dess allierade gett carte blanche till al-Qaida och IS för att ”rensa” länder
som ska erövras. Det skulle vara intressant att veta Washingtons planer för att en gång deras fiender har besegrats
hur de ska sätta i en låda Bin Ladens arvingar.

Anmärkning:

Guadi Calvo är författare, journalist och internationell analytiker specialiserad på Afrika, Mellanöstern och
Centralasien. Han samarbetar med olika skrifter och radiostationer i Latinamerika.