Mariam Kanjah

Taqwa – fromhet, gudsfruktan

Muslimer älskar Allah för att Han har givit dem livet och allt de har. De vill ingenting hellre än att behaga Allah; att
få Allah att bli nöjd med dem. Därför är de hela tiden på sin vakt mot saker som kan göra Allah missnöjd. På det sättet kan
man säga att muslimer är rädda för Allah – för Hans missnöje.

Taqwa innebär ständig medvetenhet om att Allah ser och hör allt och en önskan att göra Honom nöjd och belåten.

Hur kan man nå Allahs kärlek?

Genom att:

• ha taqwa
• ständigt be om förlåtelse
• försöka bli bättre
• göra goda saker
• vara orubblig
• vara rättvis.

Vad får Allah att bli missnöjd?

• aggressivitet, hot o. dyl.
• korruption
• otacksamhet
• otro
• förtryck
• bedrägeri, angiveri
• slöseri
• arrogans, fåfänga

Ikhlas – renhet i avsikt, uppriktighet

Varje handling eller ord har ett syfte, en målsättning och en avsikt bakom. Det muslimerna skall ha som en målsättning är
alltid ett och samma, nämligen att uppnå Allahs behag och därigenom Paradiset. Varje gång en muslim skall göra något, borde
han/hon fråga sig om det leder till Allahs behag. Det är av största vikt för en muslim att alltid försäkra sig om i fall en
viss handling är rätt och därefter om ifall syftet är rätt.

Amanah – pålitlighet

En muslim skall man kunna lita på! Det enda en muslim får avslöja av sådant som han/hon fått sig anförtrott, är innehållet
i ett möte/planer att döda, begå otukt eller stjäla. Om man bryter ett löfte eller en ed, skall man som gottgörelse fasta
tre dagar.

Sidq – sannfärdighet, trohet

Det finns inga vita lögner i Islam. En muslim skall alltid hålla sig till sanningen. För att illustrera något används ofta
fiktiva (beskrivande) berättelser, men enligt Islam är det alltid bättre att använda sig av samma berättelse och verkliga
händelser.

Undantag:

• lögn för att rädda sitt liv i en svår situation
• lögn för att undvika familjegräl, dvs. underlåtelse att tala om något
• lögn för att försona två stridande parter med varandra
• lögn eller överdrift för att illustrera de otrognas felande tro.

Ett exempel på det sistnämnda är Abraham, som slog sönder avgudastatyerna och lade yxan i handen på den största statyn och
på så vis ville visa att den hade slagit sönder de andra (eller rättare sagt; att den omöjligen kunde ha gjort något
sådant!).

Ödmjukhet och värdighet

Ödmjukhet är motsatsen till arrogans och gäller såväl mot Allah som mot människorna. En muslim skall aldrig skryta, sätta
sig över andra, håna eller hävda sig i onödan.

En ödmjuk person är vänlig, godhjärtad, hjälpsam, medlidande, enkel, sparsam, osv.

Värdighet är att känna tacksamhet för att man är muslim, veta att det leder till Allahs behag och vara rädd om sin Islam
genom att akta sig för saker som leder bort från Islam och Allahs behag. Värdighet nås genom att man:

• håller sig till det som är rätt
• följer Allahs väg
• undviker sådant som misshagar Allah
• förstår att ens värdighet inte hänger ihop med pengar, status eller människors åsikter.

Medlidande

Medlidande och barmhärtighet är tillsammans med ödmjukhet en muslims bästa egenskaper. Medlidande kommer från barmhärtighet,
som är en av Allahs absolut bästa egenskaper (ar-Rahman). Att förlåta hellre än att hämnas, vittnar om medlidande och
barmhärtighet.

Det värsta av alla människor enligt profeten (fvmh)
är sådana som:

• alltid håller sig utanför andra
• straffar sina tjänare (slavar, förr)
• inte hjälper till när det behövs
• hatar och väcker hat
• vägrar att förlåta misstag.

Överseende och renhjärtighet

Den som har överseende med andra människors brister dömer dem inte och blir inte heller ilsken, irriterad eller arg över
deras beteende. En troende skall kontrollera sin ilska och akta sig för onda aningar. Utgå hellre från det goda än det
onda.

Sabr – Tålamod, uthållighet, självdisciplin

Endast Allah känner alla hemligheter, och människornas kunskap om saker och ting är högst begränsad. Därför skall vi inte
bli otåliga när saker och ting inte går som vi hade tänkt, när vi inte får som vi vill eller när våra planer går om intet.

Artighet i tal

”Om du inte har en god orsak till att tala, håll då tyst!”, sade profeten (fvmh). Den som tror på Allah och den yttersta
dagen skall bara tala gott eller också vara tyst. Ingen tro är rätt förrän hjärtat är rent och hjärtat är inte rent förrän
orden är rena. Att skvallra är att äta upp den man skvallrar om. Att håna, såra, mm, är att förlora sin egen värdighet.
Alla dessa visdomsord från Islam källor visar hur oerhört viktigt vårt tal är och hur vi kan använda det till både gagn och
skada för oss själva.

Måttlighet och generositet

Överdrifter är aldrig bra, utanlagom är bäst. Att gå till överdrifter i religiositet, att bli fanatisk, är lika skaldligt
som överdrift i världsliga saker. Att skratta för mycket, underhålla sig för mycket, arbeta för mycket, osv. är inte bra.
Slöseri är av ondo, även om det gäller att underhålla gäster.

Alla dessa egenskaper räknas som dygder i Islam, dvs. bra egenskaper som man bör/skall eftersträva att utveckla i sig
själv. Det är det stora Jihad enligt Islam, att rena sin egen personlighet och jobba för att bli en bra människa. Allah har
skapat människorna till et liv i ständig kamp (= jihad) mot det onda. Genom ”salat”, ”siyam”, ”zakat” och ”hajj” (bön,
fasta, skatt och pilgrimsfärd) tränar människorna sig själva och får styrka att kämpa vidare.

Salaam, Nr 8 – 1991, sida 14-16