Ashura, smärta och befrielse

Sheikh Antonio de Diego González

 

Prisad vare Allah, skaparen, den som är början till allt och den som skapar allt. Allahs böner och Hans välsignelser vare hos den som upprätthåller det absoluta värdet och är värd att berömmas, vår profet och på hans folk och hans följeslagare ända till Domedagen.

Kära systrar, kära bröder, Muḥarram fortskrider. Detta är den välsignade månaden, det är befrielsens månad. Vi muslimer har två datum nuförtiden som får våra hjärtan att vidgas och hjälper oss att förstå meningen med livet. Den första är firandet av början av Hijra, grundandet av en ny era i det islamiska samfundet. Den andra, som vi firar imorgon, är Ashura, en viktig dag för muslimer som är medvetna om Allahs, den Allsmäktiges, storhet.

En ny era innebär nödvändigtvis en nymåne, en ansträngning som Allah, den Allsmäktige, belönar, och ett övergivande av gamla vanor och bekvämligheter. För det är Allah som är den som underlättar och ger öppningarna. Den troende, liksom månen, går framåt dag efter dag på sin väg, blir starkare, längtar efter uppfyllelse och erbjuder sig själv för att lysa upp vägen. För att sedan återvända till skaparen lite i taget, med medvetenheten om vad som var väl gjort. Ett medvetande som upplöses i Honom, den Högste.

Och det är under den halvmånen, fortfarande för svag för att möta den mörka nattens mörker, som den gradvis ger asyl åt migranten, frihet åt de förtryckta och tacksamhet till dem som redan är bofasta och har framgång. Det är ett nytt liv som Allah erbjuder oss år efter år.

Strax innan fullmånen lyser upp himlen inträffar Ashura dagen. Den här dagen är ännu mer speciell än den första Muharram. Det är dagen då motståndskraft blir handling, det är därför vi fastar, vi befriar oss själva, vi minns (dhikr). Det är därför som vår älskade profets barnbarn, Hussayn, tappert kämpade och dödades denna dag.

Det är på Ashura den kosmiska dagen som berättelserna om alla profeters befrielse sammanfaller efter enorma svårigheter. Ansträngningen att uppnå en stor belöning, att ompröva Allahs majestät, att låta oss själva ägas av Hans makt.

Ashura är ett datum där smärta blir nödvändig uppfyllelse. Således var den mest betydelsefulla händelsen utan tvekan det judiska folkets befrielse från Faraos tyranni, vilket berättas i olika delar av Bukhari Sahih (65/4737; 13/162; 30/109). Det finns inte mycket mer att säga om detta, det är helt enkelt inspirerande i en värld som vår. Enligt min mening är få berättelser så gripande som den här. Allt började med Muharrams första månsken och materialiserades på dess tionde dag, strax före fullmånen. Allah befriade ett förslavat folk, genom Moses, frid vare med honom, vägledning, och visade sin allmakt inför Faraos skenbara jordiska makt. En seger som bar Allahs, den Allsmäktiges, sigill.

Moses var en ledare vars makt finns i Allah, den Allsmäktige. Det är en gåva likt en stor belöning, en välsignad ansträngning som uppnår det gemensamma bästa. Vi borde alla följa Moses exempel i våra dagliga liv och befria oss från faraonerna som försöker förblinda oss för verkligheten och andlig upphöjning.

I samma Sahih av Bukhari (63/177) berättas det för oss hur vår älskade profet, frid vare med honom, påpekade för sina följeslagare om att judarna i Medina fastade på den tionde dagen av Muḥarram, och fick hela sitt samhälle att följa hans exempel. Ashura fastan hedrar det förflutna och minns profeten Moses befriande handling. Det var därför en befriande rening. Och i tacksamhet för allt detta betalas zakat, en investering på 2,5 % av ens personliga förmögenhet i behövande människor, på just Ashura dagen. Trots allt detta säger haditherna att fel förlåts eftersom Allah återgäldar barmhärtighet till Sina tjänare gentemot Sin egen skapelse. Det är en övning i ödmjukhet som får oss att se hur mycket makt Allahs barmhärtighet har.

Lika viktigt som minnet av Ashura dagen är, minns vi ett sorgligt datum för alla troende: mordet på Hussein Ibn Ali i slaget vid Karbala. För alla som älskar profeten är mordet på hans barnbarn en dag av smärta och sorg. Ett grymt, överlagt och meningslöst mord. Ett svek mot världen och en skenbar triumf för ondska och orättvisa.

Återigen är det ett utmärkt tillfälle att arbeta med vår motståndskraft och vår tystnad. Varje sorgligt ögonblick är ojämförligt med smärtan som vår älskade profet och hans dotter Fatima upplevde vid förlusten av Hussein. Vi måste överskrida det uppenbara, gråten och överdrifterna för att ge oss över till det uppriktiga minnet (dhikr).

Den uppriktigt troende ser på verkligheten, minns genom dhikr och hatar inte, eftersom rättvisa och öde uteslutande tillhör Allah. Tålamod och tillit är så viktiga eftersom precis som Allah skapade världen på den tionde dagen i månaden Muḥarram, kommer Han att avsluta den på samma datum. Ty på Ashura dagen kommer levande och döda att dömas av Allah, och må vi inshAllah dra nytta av Hans oändliga barmhärtighet. Först då kommer vi att ha sann frihet, friheten att vara med Allah, den Allsmäktige, och i närvaron av vår älskade Mohammed.

Kära systrar, kära bröder, låt oss höja vår du’a och be Allah, den Allsmäktige, att han ska dra nytta av denna välsignade månad Muharram av befrielse, Ashura dagen, av välkomnande, rättvisa och ljus. Låt oss be Allah att profeten Moses och Hussein Ibn Alis exempel på rättvisa och moralisk storhet ska vara en vägledning och en väg för hela samhället.

Låt oss därför be Allah, den Högste, om Hans Sändebuds ljus så att våra hjärtan inte brinner ut i omedelbarheten och ordens eld, innan vi skymtar det fulla verkligheten.

Låt oss be Allah om ljus och fred att vara tacksamma för hans skapelse och övervinna rädslor för den autentiska kraften som borde styra våra hjärtan.

Låt oss be Allah genom renhet att öka vår tro, rena våra hjärtan och fylla dem med Islams ljus.

Låt oss be Allah att rena våra förfäders själ, vår, våra föräldrars och alla troendes.

Efter att ha sagt detta ber jag Allah välsignelser för alla. Må våra ord vara under lydnad till vår Herre, världarnas herre.

 

 

Fredag den 9 Muharram 1442/28 augusti 2020

Cordoba – Spanien