Khotba

Fredags khotba 2024-07-19

Blind imitation

Sheikh Antonio de Diego González

 

Prisad vare Allah, skaparen, den som är början till allt och den som skapar allt. Allahs böner och Hans välsignelser vare hos den som upprätthåller det absoluta värdet och är värd att berömmas, vår profet och på hans folk och hans följeslagare ända till Domedagen.

I vår världs komplexitet, kära systrar och bröder, framstår blind imitation (taqlid) som en kedja som binder oss. Det kedjar vårt sinne (aql), det kedjar vårt hjärta (qalb) och hindrar oss från att leva sunna till fullo. Blind imitation är en sjukdom i dessa tider där vi tror att ”allt förr var bättre.”

En fruktansvärd tomhet känns av dem som blint binder sig till en tradition och inte tänker. En som är bunden till andras åsikter och kvävs med sina erfarenheter. En som känner nostalgi för det förflutna eller oro för framtiden, istället för Allahs, hyllning och ära hör till Honom, den Högstes nutid. Att blint imitera en annan hindrar oss från att känna till, veta och leva eftersom vi strävar efter att reproducera något som redan har hänt.

Blind imitation (taqlid) kommer från roten qaf–lam–dal som betyder att bindas, ett rep, ett halsband, en kedja, men också auktoritet, perfektion i handling eller täckning. Denna polysemi ställer oss som alltid inför en rad utmaningar när vi står inför ordet. Vi kanske borde sträva efter en inert perfektion? Ska vi låta oss kedjas fast av kunskapens tunga kedjor? Eller täcka vår rädsla med vad andra gjorde?

Huvudproblemet är att taqlid inte fungerar på basis av trohet mot sunna, utan stelnar den. Sunna var profeten Mohammeds liv och handlingar och även om den var universell var den tillfällig. Deras handlingar hade sammanhang, de förmedlades av sin värld. Det intressanta är att se universaliteten och symbolen som manifesteras för oss i Budbärarens sunna, men inte blint imitera den utan att veta varför.

En del av Islams andliga kris idag kommer från detta: vi antar och imiterar, istället för att leva och internalisera. Vi mekaniserar istället för att en eftertänksam hjärta bearbetar och integrerar det i våra egna liv. Vi etablerar inte Zakah för att vi gör det på grund av en ”förpliktelse”, vi värderar inte Zakah för att ”vi måste ge det.” Vår andlighet blir bara religion och tron späds på i ideologi. Vill vi verkligen ha något sådant här för vår värld? för vår tro? Eller, genom att dra nytta av denna månad av Rabbi al-Awwal, kan vi leva profetens exempel i våra liv igen? Det är frågor som var och en av oss, kära systrar och bröder, måste ställa oss själva och ställa i samklang med den värld vi lever i. För skuggan betyder inte mörker, utan en tid av eftertanke för att återuppliva vår älskade tro och det arv vi fick från de ädlaste av Budbärarna.

Profetens sunna är inte blind imitation, utan liv. Så förstod de som levde med honom det, att det inte var en enkel lärdom utan en förbättring av det dagliga livet, att det inte var en tävling att imitera honom utan att leva efter varje gest han gjorde. Lugnet är omedelbart, helhet och på samma gång och paradoxalt nog oändlig och konkret.

Den uzbekiske filosofen och teologen Shaykh Abun Mansur al Maturidi, sa att tro inte kan baseras på blind imitation utan på tillit och på bevisen som ges till vårt intellekt och våra sinnen. När man sade ”läs!” till profeten, uppmanades hanatt göra det för sig själv, han uppmanades att känna uppenbarelsen sjunka i hans egen kropp… Det är han som står inför uppenbarelsen, utan medlare… Al-Maturidi fortsätter med tanken att blind imitation måste ersättas av levande överföring och förmedlas av intellektet/friheten som varje varelse har. Intressant nog för 1000 år sedan föreslog Shaykh al-Maturidi ett mycket hälsosamt sätt för tron att inte bli en ideologi: idolisering av ordet (logotyper).

Det är vår fara i en värld som denna. Vi imiterar för att vi är rädda för att tänka, vi imiterar för att vi är rädda för att agera, vi tror att vår värld tar slut, avgudadyrkare övertygar oss om att de nya idolerna de bär på – döda begrepp, tomma ord, relativism – kan passa med vår tro och Nej! Det är inte möjligt, det är inte en framkomlig väg… På så sätt kommer vi bara att göra misstag, vi kommer att gå vilse. Eftersom livet kräver frihet att välja, urskiljningsförmåga för att vägleda oss, förnuftigt hjärta för att assimilera det och ordna det i vårt liv som ett frö och, slutligen, kärlek så att det mognar och vi får frukterna. Och detta uppnås inte genom blind imitation, utan genom ansträngning.

Människans uppgift är att hitta världarnas logik, bortom messianska attityder och omedelbara frälsningar. Bortom löften baserade på andra än, direkt från Allah. Sunna – som inspirerar Sheikh al-Maturidi – säger detsamma och de främsta islamiska lärdarna: Al-Ghazali, Ibn Arabi, Jalaluddin al-Suyuti, Ahmad al-Tijani eller Ibrahim Niasse kom till samma slutsats. Faran med att blint imitera är att vi gör en idol av Budbärarens handlingar utan att veta varför, utan att bry oss om vilken inverkan det har på vår tro, i den djupaste känslan av tillit till Allah, den Högste. Antingen återupplivar vi Islam eller så kommer den korrupta makten i detta världsliga liv att sluta äga dig, vilket gör dig till ”en slav som önskar” mer och mer makt. För det finns ingen sanning utan Allah och Han, den Högste och Mäktige, erbjuder den till vem Han vill och till vem Han än strävar efter att hitta den.

Idag behöver vi mer än någonsin förvisa blind imitation och tänka om och erkänna vad Allah, den Högste, har gett oss alla i sin skapelse. Så mycket som har getts till oss, så mycket som vi måste acceptera och leva. Om vi inte lever det fullt ut, med samvete, kommer det att kalla oss till svars (Koranen 2:284). Elden börjar redan kännas i detta liv och vi alla, kära systrar och bröder, strävar efter den gröna och fräscha Trädgården. Amen.

Låt oss därför be Allah, den Högste, om Hans Sändebuds ljus så att våra hjärtan inte brinner ut i omedelbarheten och ordens eld, innan vi skymtar det fulla verkligheten.

Låt oss be Allah om styrka att acceptera vårt ansvar och det gudomliga budet, och konfrontera idolerna och bojorna som växer upp i våra liv.

Låt oss be Allah om ljus och fred att vara tacksamma för Hans skapelse och övervinna rädslor för den autentiska kraften som borde styra våra hjärtan.

Låt oss be Allah genom renhet att öka vår tro, rena våra hjärtan och fylla dem med Islams ljus.

Låt oss be Allah att rena våra förfäders själ, vår, våra föräldrars och alla troendes.

Efter att ha sagt detta ber jag Allah välsignelser för alla. Må våra ord vara under lydnad till vår Herre, världarnas herre.

 

 

Fredag den 2 Rabi al Awwal 1443/8 oktober 2021

Cordoba – Spanien