Jordbävningar i Turkiet och Syrien – Internationell solidaritet som sätts på prov av geopolitiska utmaningar

IF Redaktion

Flera dagar efter jordbävningarna som drabbade sydöstra Turkiet och norra Syrien översteg antalet offer 33 000 döda, enligt de senaste
officiella rapporterna som publicerades den 11februari. En nödvändigtvis preliminär balansräkning som tyvärr borde fortsätta ”stiga avsevärt
eftersom hundratals människor förblir instängda under spillrorna”, sa White Helmets, det syriska civilförsvaret, i rebellområdena.

Denna sorgliga observation är desto mer sannolikt eftersom dåligt väder och kyla komplicerar räddningspersonalens uppgift, för att inte tala
om den lokala geopolitiska situationen. Redan den 7 februari underströk en vädjan från FN:s kontor för samordning av humanitära frågor
uppgiftens svårighet: ”Det är absolut nödvändigt att alla ser den här situationen för vad den är, en humanitär kris där liv står på spel,
vänligen politisera det inte.” Det mest drabbade området är verkligen i hjärtat av flera kriser och spänningar i en region som slits isär av
tolv års konflikt.

Om Turkiets uppmaningar om internationell solidaritet omedelbart hördes, väcker begäran om bistånd som lades fram den 8 februari av Bashar
Al-Assads regim fortfarande det internationella samfundets oro. Många länder, till att börja med västerländska nationer, har verkligen
avbrutit alla diplomatiska förbindelser med Syrien och fruktar förskingring av medel avsedda för civila. ”Vi uppmanar det internationella
samfundet att ta ansvar för civila offer. Vi behöver internationella räddningsteam för att ta sig in i våra regioner”, säger White Helmets
talesman Mohammad al-Shebli.

Givarkonferensen sammankallades i mars

”Vi delar denna begäran med EU:s medlemsstater och vi uppmuntrar dem att ge den hjälp som efterfrågas”, informerade sedan EU-kommissionären
med ansvar för kriser, Janez Lenarcic, samtidigt som han specificerade att det är ”viktigt att se till (…) att detta biståndet går till de
människor som behöver det, och att det inte avleds. Det är något vi kommer att titta på.” EU-kommissionen har således tillkännagett
beviljandet av ett kuvert på 3,5 miljoner euro i akut humanitärt bistånd till Syrien ”avsett, å ena sidan, att hjälpa människor i nöd att ha
tillgång till tak över huvudet, vatten, sanitet och hälsovård, samt som olika produkter som de idag saknar, och å andra sidan för att stödja
sök- och räddningsinsatser”.

För Turkiet är omedelbar hjälp mycket viktigare. Utöver det ”inledande” anslaget på 3 miljoner euro i nödhjälp ”som gör det möjligt att
intensifiera insatserna i landet”, har 31 sök- och räddningsteam och fem medicinska team erbjudits av 20 EU-medlemsstater, liksom Albanien,
Montenegro och Serbien genom EU:s civilskyddsmekanism. Dessa team består av totalt mer än 1 500 räddare och ett hundratal spårhundar.

Onsdagen den 8 februari meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som innehar
ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, sin avsikt att anordna en givarkonferens, i samordning med de turkiska myndigheterna för att
mobilisera medel från det internationella samfundet. Detta evenemang är planerat att äga rum i Bryssel under mars månad och kommer att vara
värd för representanter från EU:s medlemsländer såväl som grannländer.