Said Alami – Webislam

Moskéerna i Al Aqsa och Klippdomen i det ockuperade östra Jerusalem har stått från början av den israeliska militära
ockupationen av staden, 1967, emot en kontinuerlig, systematisk och stegvis operation med två syften: rivning av båda
moskéer och konstruktionen i stället av den mycket omtalade judendomens tredje tempel.

Detta omsorgsfullt planerad operation av Israel och den internationella sionismen, har alltid varit samordnat med den
urbana och demografiska judaiseringen av den ockuperade arabiska Jerusalem, förstörelsen av forntida och historiska
stadsdelar, byggandet av enorma komplex med judiska bosättningar omkring den och det kvävande agerande mot den
inhemska arabiska befolkningen i ständig strid med internationell rätt och en lång och fullständig tystnad från det
internationella samfundet.

Under de senaste dagarna, har Israels judiska extremisters uttalade mål att ockupera området mellan de två moskéer
för att fira talmudiska böner kommit mycket längre, genom att bryta in sig i den heliga platsen och anordna böner där
under skydd av de israeliska säkerhetsstyrkor, som i sin tur förbjuder muslimer tillbedjare att komma till moskéer
under flera timmar samtidigt som de förhindrade att komma ut dem som redan var inne i moskén.

Vi har inte för avsikt att gräva oss i detalj i de många aspekterna av denna kriminella israeliska plan, utan att
exponera den uppenbara lögnen om de israeliska historiska anspråk på Tempelberget i en stad, Jerusalem, där hittills
har man inte kunnat visa att det finns en enda kvarleva från perioden av judiskt styre, som annars var tillfällig och
övergående i de senaste 10 000 år av oavbruten historia över folken det nuvarande palestinska folket härstammar.

Den förfalskande sionism

Israel och den internationella sionismens propagandister anstränger sig med att sprida i väst att Jerusalem inte är
en helig stad för islam, såsom fallet är med artikeln med rubriken ”Jerusalem Means More to Jews than to Muslims –
Jerusalem betyder mer för judar än för muslimer” av den ökända amerikanska islamofoben Daniel Pipes som publicerades
i Los Angeles Times den 21 juli 2000.

I detta sammanhang är en av de falska argument som skamlöst används av sionismen, att i motsats till vad som händer
med de judiska skrifterna, Koranen nämner inte Jerusalem en enda gång. Sanningen är diametralt det motsatta, Jerusalem
och Palestina i allmänhet är den enda plats som har blivit välsignade flera gånger i Koranen som är för varje muslim
troende Guds ord.

Som ett exempel kan vi nämna ”Den nattliga resan” (17:1): STOR är [Gud] i Sin härlighet, Han som under natten förde
Sin tjänare från den heliga Moskén till den fjärran böneplatsen, vars omgivningar Vi har välsignat, för att visa
honom några av Våra tecken; Han är Den som hör allt, ser allt.

Denna vers refererar till profeten Muhammeds nattliga resa från Mecka till Jerusalem där han utförde, enligt islamisk
tradition, hans himmelsfärd. Dessutom både den nattliga resan (Al Israa) och himmelsfärd (Al Miraj) är två absoluta
grundläggande händelser i utformning av religionen Islam. Islam är helt enkelt otänkbar utan Al Israa och Al Miraj,
det vill säga utan Jerusalem.

Många undrar hur kommer det sig att Koranen refererar till Al Aqsa moskén när vet vi idag att det inte byggdes förrän
nästan ett halvt sekel efter döden av profeten Muhammed? Svaret är att enligt islamisk tradition, byggdes Al Aqsa
moskén ursprungligen Adam fyrtio år efter att ha byggt också i Arabien den ursprungliga Kaaba, d.v.s. Al Haram. Det
innebär att det nuvarande område på 144 900 kvadratmeter där Al Aqsa moské och Klippdomen finns, har alltid varit en
moské. Som bevis på detta har vi följande hadith av profeten berättad av Abu Thar Al Ghafari, en av profetens ädla
följeslagare, som sade: ”Jag frågade Guds sändebud, frid vare med honom, om den första moskén som placerades på
jorden, och han sade: ’Masjid al-Haram’ och då sade jag: ’Vilken sedan’. Då svarade han: ’Al Aqsa moské’. Och jag
frågade: ’Hur lång tid mellan de två?’ och han sade: ’Fyrtio år’”.

Enligt islamisk tradition har de stora profeterna före Abraham förnyat och återuppbyggt båda moskéer till ankomsten av
profeten Muhammed.

Dessutom, den muslimska tron baserade på profetens hadith i vilka han berättar sin nattliga färd till Jerusalem och
himmelsfärd (just från Tempelberget) ange att på den platsen ledde profeten Muhammed bönen där alla profeter deltog,
strax före sin himmelsfärd.

Och vad är Klippdomen? Det är just den moskén byggt på berget som är 18 meter lång och 14 meter bred och varifrån
profeten Muhammed började sin himmelsfärd. Det är en plats av högsta helighet och vördnad för islam. Dessutom var det
just under uppstigningen från Jerusalem när de fem dagliga bönerna etablerades för muslimerna som en viktig pelare i
islam.

För kristendomen och enligt dess tradition, vad skulle återstå av Kristi lidandes kärna utan sin resa längs Via
Dolorosa i Jerusalem, utan korsfästelsen som inträffade i Jerusalem, utan Kristi nedstigande från korset, utan
begravningen, utan hans himmelsfärd, precis från Jerusalem? Och om vi dessutom betraktar Jesus födelse, hans liv,
predikande och spridning av sitt budskap, den sista måltiden, osv, finner vi att alltid fanns Jerusalem, Betlehem,
Nasaret och Palestina närvarande.

På samma sätt, vad har judendomen i Jerusalem eller Palestina i allmänhet? Ingenting alls. Israelerna har inte hittat
hittills, trots decennier av sökande och arkeologisk prospektering, en enda övertygande, dokumenterad bevis av den
judiska närvaron i Palestina… förutom en alltid kortlivad och flyktig närvaro, alltid som en invaderande grupp,
angripande, våldsam och främmande för den mark de kom till (Kanaan) från Egypten (Moses och Joshua) därefter
transporterat till Babylon (Irak) av Nebukadnessar II och 70 år senare återvände till Kanaan med Cyrus II, i 537
f.Kr. Allt detta enligt judisk tradition som aldrig bekräftats av någon akademisk myndighet eller tillförlitlig
historisk källa.

Så, judarnas närvaro i Palestina hade alltid en sporadisk och mycket blodig form (i konstant krig med den infödda
befolkningen) som ägde rum i mitten av en 10 000 års period av dokumenterad historia av Palestina där alltid funnits
kananéerna (inklusive jevuseerna), fenicier, filistéerna och andra folk som är förfäder till dagens palestinska
folket.

Al Quds, Den Heliga

Ett annat, något desperat, argument från sionismen i sin önskan att separera Jerusalem från dess palestinska arabiska
urbefolkning, är detta om att det Gamla Testamentet nämner flera gånger Jerusalem och inte Koranen, något vi har
visat är falskt. I själva verket hänvisar Koranen till Jerusalem och resten av Palestina i flera suror med uttrycket:
Al Aqsa, Al Qarya (Villan) och Al Ard (Platsen), vilket har förklarats av många muslimska forskare i ämnet, som Imran
Hussein i sitt arbete (Jerusalem i Koranen) publicerad på engelska av Dar Al Quran i New York, 2002 och översatt till
arabiska av Mahmoud Assuqi.

Men om vi tar till denna dialektik som används av Israels propagandister, kan vi se att endast på arabiska kallas
Jerusalem för Den heliga (Al Quds) och Den heliga staden (Bait Al Maqdes), därför, i enlighet med de israeliska
propagandisters logik, skulle staden vara helig bara för araber, muslimer och kristna, inte för judar därför att de
inte kallar det för det heliga.

Dessutom, det hebreiska namnet för Jerusalem, Yerushalayim, är inte ens hebreiska, men kananéiska, vilket är fallet
för de allra flesta namn på städerna i Palestina som nämns i judiska religiösa texter, därför att den heliga staden
hade funnits i över 18 århundraden innan den hebreiska invasionen av Palestina i 1240 f.Kr. och mer än 20 århundraden
före Davids erövring, alltid enligt igen de judiska heliga texterna.

Jerusalem grundades av den kananéiska stam, jevuseerna, och dess namn år 3000 f.Kr. var Jevus (Yavus på kananeiska,
vilket var namnet på jevuseernas förfader, Yavus Kanaans son, Hams son, Noahs son) och 500 år senare, år 2500 f.Kr.
fick namnet Salem (Mos 14:18). Det råder ingen tvekan bland akademiska specialister över det faktum att Salem är
dagens Jerusalem. Denna visshet kan spåras tillbaka till det fjärde århundradet (Vulgatan, den latinska översättningen
av den hebreiska och grekiska Bibeln beordrat år 382 av påven Damasus I).

Två århundraden senare erövrade David staden med hjälp av filistéerna. Vi måste komma ihåg att David var filistéernas
bundsförvant och tjänade kungen Akish i filistéernas stad Gat (i nuvarande Gaza) och hjälpte honom att besegra den
första kungen av Israel, Saul, i slaget vid Gilboaberget som inträffade omkring år 1010 f.Kr. (Andra samtida källor
indikerar att filistéerna inte tillät David och hans män engagera sig i kampen av rädsla för att bli förrådda av
honom). Saul och tre av hans söner dödades i det ovannämnda slaget varefter David valdes av Benjamins stam som kung
av Juda, men de övriga 11 judiska stammarna accepterade inte det och valde Ish-Boshets, en avlägsen släkting till
Saul, som efterträdare till kungen av Israel tills den nya kungen dödades och de 11 stammar accepterade David som
kung.

Det var då David förenade Juda och Israel och beslutade att erövra den neutrala staden Salem som dittills aldrig hade
haft någon judisk närvaro (2 Samuelsboken 5:1-10). Så, på detta sätt angrepp David sina tidigare beskyddare,
jevuseerna, och tog över deras stad, Salem, som dittills aldrig hade varit utanför dess grundare kananéers kontroll.
Jerusalem hette då Salem och hebréerna behöll detta kananeiska namn som förvandlades till Yerushalaim, d.v.s. Salems
stad, rätt och slätt (Källa: Kanaans land av Isaac Asimov, 1971).

Om vi följer efter denna linje, talar de sionistiska författare om Salomos Tempel spår som de säger finns under
Klippdomen och Al-Aqsa vilket är helt felaktigt eftersom efter 46 år sedan Israel ockuperade militärt Östra Jerusalem
och israeliska arkeologiska lag inte vilat ens en dag på jakt efter ”spår” av templet, har de inte hittat någonting
av det de söker.

Jag upprepar, Israel har inte funnit någon arkeologisk lämning i samband med den mycket omtalade templet och sitt
påstående att den så kallade Klagomuren är en del av detta tempel, detta har aldrig heller fått stöd av någon
akademisk myndighet eller av någon oberoende arkeolog. Israel Finkelstein, professor i arkeologi vid Tel Aviv
University i Israel, har betonat gång på gång detta faktum, förutom att avvisa kategoriskt att Gamla testamentet är
en pålitlig källa till historien.

Detta tempel, som man tror Salomo färdigställde år 957 f.Kr. (Finkelstein och andra israeliska och västerländska
arkeologer har uttryckt allvarliga tvivel om sanningshalten i detta tempels existens) helt förstördes av Nebukadnessar
II av Babylon år 586 f.Kr. Inga tecken av detta tempel som vördas av judarna blev kvar. Det andra templet i Jerusalem
som byggdes 515 f.Kr. var av mycket mindre arkitektonisk betydelse än den första och totalförstördes av den romerska
armén under ledning av Titus, den 9 oktober år 70, efter att ha förstört Jerusalem.

Om vi tar hänsyn först till att det första templet var ”inte stor” (Encyclopedia Britannica, volym 6, 1993) och om vi
kommer ihåg att vi talar om en period i historien och ett område där en man, Simson, kunde förstöra ett tempel helt
enkelt genom att dra två kolonner av den samma (Gamla Testamentet – Dom 16) kan man enkelt utläsa vilken typ av
byggnader var dessa två tempel.

Vem byggde templet?

Till allt detta skall tilläggas att judarna inte har hittat i all sin intermittent och sporadisk historia i Palestina,
något annat att vara stolt över förutom icke-existerande ruinerna av ett tempel av allt att döma om den existerade,
var inte så stor förstördes för mer 25 århundraden. Kunde inte judarna i alla dessa århundraden bygga ett större
tempel?

Inte ens det första templet skulle ha byggts om det inte var för den avgörande stöd konung Salomo fick från sin
feniciska granne kung Hiram i Tyros, som skickade sina cederträ, murare och hantverkare som var de verkliga byggare
av det judiska templet (Gamla Testamentet – Första Kungaboken).

Alla moderna folken och före perioden vi diskuterar har lämnat många och storslagna byggnader, även om många andra
har försvunnit under århundradena. Egyptierna, babylonierna, assyrierna, romare, greker, araber, osv. har idag ett
rikt arkeologiskt, konstnärlig och arkitektoniskt arv i många delar av den antika världen, förutom judarna, som från
den nuvarande artificiella staten Israel och med dess propaganda apparat installerade i väst öron bedövar hälften av
mänskligheten med dess oändliga berättelser och sionistiska hysteri om ett tempel som genom hela deras historia var
tydligen det enda de kunde bygga, och endast tack vare den ovärderliga hjälpen av fenicierna i Tyros.

Israels propagandister bedövar halva världen (väst, förstås) med sitt tal om det obefintliga templet med det enda
syftet att blända den västerländska opinionen och hypnotisera den med en sionistisk hallucination som förvandlar
ordet Jerusalem till en synonym för ordet judisk, för att genom det motivera sina fruktansvärda brott i Palestina och
ursäkta den oupphörliga illegala judaiseringen av staden som Israel ockuperar militärt.

På detta sätt försöker sionisterna att få Väst att glömma att Jerusalem faktiskt är den heliga gravens, Uppståndelsen
kyrkans stad och många andra kristna kyrkor och historiska monumenter, liksom att Jerusalem är Al-Aqsa moské och
Klippdomens stad och många andra moskéer och islamiska monumenter byggda över århundraden och som, tillsammans med de
kristna, är autentiska världsarvs juveler. Dessutom är den mycket gamla staden Jerusalem ett islamiskt bygge.

Det visar sig att så många härliga existerande tempel sedan många århundraden inte räknas alls för Israel, därför att
de är kristna och muslimska, och det enda som räknas i den ockuperade staden Jerusalem, enligt den sionistiska
ockupationsmakten, är ett tempel man tror försvann för mer än 25 århundranden och om vilket inte finns några spår
sedan hundratals år.

Samma sak händer i resten av Palestina, där judarna inte har annat än några spår förutom imaginära gravar och aldrig
(i alla fall) dokumenterade, medan muslimer och kristna har en mängd heliga platser som finns kvar, full av liv,
sedan många århundraden. Även romarna har i Palestina och hela regionen Främre Orienten ett stort antal magnifika
arkeologiska lämningar. Dock, hebréerna ingenting. Ja, förutom en formidabel propaganda, mycket mytologi och
öronbedövande buller.

Och vi får aldrig glömma att vi talar om en stad som ockuperas av Israel, där denna terrorist stat inte har rätt att
bo. Israel, den invaderande och ockuperande makten av hela territoriet i Palestina, har i årtionden ignorerat och
trampat på folkrätten och systematiskt avvisa kraven från det internationella samfundet, uttryckt i otaliga
FN-resolutioner, att dra sig tillbaka från de ockuperade territorierna sedan 1967, inklusive östra Jerusalem som bör
återlämnas till sina verkliga och rättmätiga ägare, palestinierna, muslimer och kristna.