IF Redaktion
Det är fem år sedan den Internationella domstolen (ICJ) förklarade olaglig den mur som Israel bygger i Västbanken, byggandet fortsätter trots protester från palestinierna och andra. Den 9 juli var det årsdagen av den icke-bindande yttrande av ICJ år 2004, ett beslut som Israel har ignorerat.
Den israeliska regeringen började projektet år 2002 i syfte att hindra angripare från att infiltrera Israel eller judiska bosättningarna, men arbetet har alltid varit full av kontroverser och ilsken internationell kritik samt förödande konsekvenser för den palestinska befolkningen.
Palestinierna beskriver muren som ”en apartheid mur” och hävdar att dess verkliga syfte är att konfiskera deras mark och förhindra en framtida livskraftig stat. Förutom att inte sluta bygga barriären, Israel har inte heller följt i den internationella tribunalens rekommendationer om att avveckla de byggda delarna på Västbanken och kompensera palestinierna.
När muren är färdigbygg kommer 85 % av den vara inom västbankens territorium, jämfört med de resterande 15% som kommer att följa den gröna linjen, den internationellt erkända gränsen efter det första arabisk-israeliska kriget (1948-49) enligt en rapport utfärdad denna månad av FN: s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) i Jerusalem, som uppskattar att muren kommer att ha en perimeter på 709 kilometer när den är färdigbyggd.
Enligt rapporten har man byggt hittills 413 kilometer, ca 60% av den planerade projekt, medan 73 km är under uppförande och 223 km till ingår i planerna.
”Muren” har förändrat livet för många palestinier, som har fångats inte bara av fysiska hinder på marken utan även av den israeliska byråkratin som har skapat ett system av ”tillstånd” för att få tillgång till sin egen mark. OCHA rapporterar att 34 kommuner, där omkring 35.000 palestinier med identitetshandlingar från Västbanken, kommer att fastna mellan muren och den gröna linjen.
De flesta palestinier med identitetskort från Jerusalem, med en särskild ställning, kommer att hamna mellan barriären och den gröna linjen, medan människor som bor i östra Jerusalem i område som Kafr Aqab eller Shuafat flyktingläger, kommer att omringas av muren. Cirka 125 000 palestinier som bor i 28 byar kommer att vara omringat av muren på tre sidor och 26 000 invånare i 8 byar på alla fyra sidor.
Ett exempel är Betlehem distriktet, med en yta på 660 kvadratkilometer, där endast 13 procent användas av palestinierna och det mesta är fragmenterad. Enligt Oxfam, ca 80 % av palestinier som äger mark på andra sidan muren har inte fått tillstånd från de israeliska myndigheterna och kan därför inte odla sin mark.
”Innan byggandet av muren började, mitt kooperativ skördade 3000 ton oliver. I dag lyckas vi bara med 500 till 1000 ton, säger Salim Yusuf, en bonde från Beit Jala, strax söder om Jerusalem. I drabbade byar som Bilin, Nilín eller Yayus Budrus, förekommer ofta aktioner där palestinierna tillsammans med israeliska och internationella aktivister protesterar mot den mur som delar deras mark.
