Jonathan Ofir – Mondoweiss

Detta är ett av avslöjandena i den nyligen släppta Zeteo-dokumentären ”Vem dödade Shireen”. Filmen avslöjar tidigare ej rapporterade detaljer kring mordet på den berömda Al Jazeera-journalisten av en israelisk prickskytt i Jenin den 11 maj 2022, inklusive identiteten på prickskytten som mördade Abu Akleh. Den avslöjar också hur Biden-administrationen visste från början, via en israelisk general, att det var en israelisk soldat som sköt henne, men de agerade som om de inte visste någonting och gjorde alla utredningar hemligstämplade för att dölja historien.

Men bortom de häpnadsväckande detaljerna och identiteterna återkommer jag ständigt till det faktum att dessa soldater använde hennes foto för målskjutning. Det är nästan omöjligt att förstå det.

Förklaringen verkar vara följande: Abu Aklehs mördare, Alon Scagio, flyttades från elitenheten Duvdevan efter hennes död till en högre position i en annan enhet, vilket distanserade honom från alla utredningar. Hans kamrater i Duvdevan-enheten ansåg detta vara en förolämpning som de bildligt talat skulle ”hämnas” på Abu Akleh för genom att skjuta mot hennes ansikte för målskjutning. Detta är baserat på vittnesmålet från Scagios vän från Duvdevan-enheten.

Så låt oss bara försöka packa upp och förstå detta. Abu Aklehs mördare var faktiskt skyddad från allt ansvar. Han ställdes inte inför rätta och han degraderades inte, han överfördes helt enkelt till en befälhavande post i en annan enhet, just för att skydda honom från juridisk granskning. Och ändå var denna lilla konsekvens skäl nog att hämnas mot den mördade journalistens minne.

Verkligheten bakom detta tankesätt är ganska uppenbar – israeliska soldater är helt enkelt inte vana vid att hållas ansvariga alls.

Detta påminner om dramat kring Elor Azarya, den israeliske militärläkaren som mördade en handikappad palestinsk misstänkt med ett skott i huvudet 2016. Diskussionen vid den tiden inom det israeliska samhället handlade främst om att han hade haft oturen att bli filmad när han gjorde det, inte det faktum att han gjorde det. För, som hans kamrater vittnade om, händer sådana avrättningar ”massor av gånger”, men det är sällan som de fångas på bild. Och därför sågs Azarya som en syndabock, vilket är anledningen till att han sågs som en hjälte och martyr för många israeler, och även om hans redan privilegierade fängelsestraff reducerades till bara nio månader.

Mordet på Shireen Abu Akleh blev en internationell historia och skandal, inte bara för att det filmades, utan också för att hon var en berömd journalist och amerikan. Men fakta om hennes mord ger också sammanhang och förklaringar till hur de hundratals palestinska journalister som mördats av Israel under folkmordet i Gaza har blivit måltavlor. Att rikta in sig på journalister är en av de mest uppenbara krigsförbrytelserna, men brott som inte åtalas är inte längre brott för gärningsmannen.

Palestinska journalister ses som fiender av israeliska soldater eftersom de är en av få aktörer som kan leda till ens ett minimum av ansvarsskyldighet, hur minimala dessa konsekvenser än är. Och därmed blir de ett mål.

Att använda Shireen Abu Aklehs foto som måltavla visar att dessa journalister är fria att använda.

Och ju mer problem de orsakar – till och med i sin död – desto mer hatas de, desto större blir hämndkänslan och desto större blir faran för deras kollegor, som delar samma irriterande PRESS-västar och hjälmar.

Detta händer verkligen, och det fortsätter att hända eftersom det inte stoppas. Abu Aklehs fall visar oss också att detta var fallet före den 7 oktober 2023, och det har ingenting med Hamas att göra.

Original text: Israeli soldiers are using slain Palestinian journalist Shireen Abu Akleh’s face for target practice