Det är inte bara muslimer som fastar. Fastan har utövats i århundraden i olika religiösa ceremonier av kristna, judar,
buddhister, hinduer, taoister, mm. Gud nämner detta faktum i Koranen:

TROENDE! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta
Gud. (2:183)

Vissa samhällen fastar för att förhindra katastrofer eller för att uppfylla ett löfte. Vissa stammar i Mexiko och Inkafolket
i Peru fastade för att blidka sina gudar. Forntida nationer i den gamla världen som assyrierna och babylonierna, fastade som
botgöring. För judarna är fastan ett sätt att uppnå botgöring och årlig rening inför Försoningsdagen eller Yom Kippur. På
denna dag är det inte tillåtet varken dryck eller mat.

För de första kristna fanns det ett samband mellan fastande och ånger och rening. Under dess första två sekler, etablerade
den kristna kyrkan fastan som en frivillig förberedelse inför sakramenten som nattvarden och dopet, och för initiering av
präster. Senare blev dessa fasteperioder obligatoriska, och andra dagar lades till. Under 600-talet utökades fastan till 40
dagar, där en måltid var tillåten. Efter reformen utfördes fastan i nästan alla protestantiska kyrkor och i vissa fall
förklarades de vara valfria. Strängare protestanter, gjorde dock inte bara kyrkan festivaler, men även traditionella
festivaler obligatoriska.

I den romersk-katolska kyrkan kan fastan innebära partiell avhållsamhet från mat och dryck eller total avhållsamhet.
Fastedagar för romerska katoliker är Askonsdagen och långfredagen.

Fasta tog en annan form i västvärlden. Hungerstrejken, ett sätt att fasta, som i modern tid har blivit en politisk resurs
efter att den populariserades av Mahatma Gandhi, ledare för frihetskampen i Indien, som fastade för att pressa sina
anhängare att lyda hans bud om ickevåld.

Islam är den enda religion som har behållit fastans externa och andliga dimensioner genom århundradena. Människans själviska
begär fjärmar henne från sin Skapare. De mänskliga negativa känslorna är stolthet, girighet, frosseri, lust, avund och
vrede. Dessa naturliga känslor är svåra att kontrollera, därför måste man kämpa för att kunna kontrollera dem. Vi muslimer
fastar för att rena vår själ och bromsa våra okontrollerbara och vilda känslor. Folk brukar ta till två ytterligheter när
det gäller dem. Vissa låter dessa känslor styra sina liv, vilket ledde till barbari i antiken och materialismen och
konsumtionskulturen i modern tid. Andra försöker förneka och fullständigt undertrycka deras fysiska behov, vilket ledde till
klosterliv.

Islams fjärde pelare, fastan, inträffar en gång om året under den nionde månvarv, Ramadan, den nionde månaden i islamiska
kalendern i vilken:

För att ge människorna vägledning [inleddes] i månaden Ramadan uppenbarelsen av Koranen. (2:185)

Gud i sin oändliga barmhärtighet har undantagit de sjuka, resande och de som inte kan fasta på grund av medicinska skäl.

Fastan hjälper muslimer att utveckla självkontroll, få en bättre förståelse av Guds nåd och ett större medkänsla för de som
inte har något. Fastan i Islam omfattar även alla kroppsliga njutningar mellan gryningen och solnedgången. Det är inte bara
mat som är förbjudet utan också varje sexuell aktivitet. Allt som anses förbjudet är ännu mer i denna månad, för dess
helighet. I var och en av fastans stunder undertrycker individen sina passioner och begär, för Guds skull. Denna känsla av
plikt och tålamod bidrar till att förstärka tron. Fastan hjälper en person att få självkontroll. Det är sannolikt att den
som avstår från tillåtna saker som mat och dryck är medveten om sina synder. Andlighet hjälper att bryta med vanor som leder
till lögner, lust för sex, skvaller och bortkastad tid. Att vara hungrig och törstig större delen av dagen gör att vi
förstår bättre hur 800 miljoner hungriga människor i världen har det. För hur skulle någon bryr sig om andras hunger om man
aldrig har upplevt det? Det är därför Ramadan är också en välgörenhet och vänlighets månad.

Vid solnedgången bryts fastan med en lätt måltid som kallas Iftar. Familjer och vänner delar en speciell måltid på kvällen,
med speciella rätter och sötsaker som serveras endast vid denna tid av året. Många deltar i moskén vid kvällsbönen som följs
av särskilda böner som reciteras endast under Ramadan. Vissa recitera hela Koranen som en särskild handling av dyrkan, och
offentliga recitationer av Koranen hörs hela natten. Familjer går upp före gryningen för att äta sin första måltid som ska
ge dem styrka fram till solnedgången. Innan Ramadan avslutar, firar muslimerna ”Maktens natt”, natten när Koranen
uppenbarades.

Ramadan avslutas med en av de två stora muslimska högtider, Eid al Fitr. På denna dag, muslimer firar med glädje
fullbordandet av Ramadan och som vanligt delar man ut presenter till barnen. Vi muslimer måste hjälpa de fattiga att njuta
av denna händelse genom att fördela zakat ul Fitr, ett särskilt bidrag som är obligatoriskt för att alla ska kunna njuta av
denna dags glädje.