Finanskrisen i USA verkar inte ha påverkat de så kallade islamiska banker.

År 2008 kommer att minnas som ett annus horribilis för de större bankerna medan för de så kallade islamiska banker
avslutade året som ett av de bästa åren av deras korta historia. Läs nedan varför.

”Islamisk finansieringen presenteras som en säkrare affär men vinstmarginalen är också mycket mindre” Det främsta skälet
ligger i vad som kallas Fiqh al-Muamalat eller islamiska transaktionsregler, som hindrar att man tar stora risker (gharar)
men också eventuella vinster om risken inte blir verklig (Riba). Alla islamiska skolor inom rättspraxis (Madhab) från den
mer liberala Hanafi till den mest konservativa Hanbali, kritiserar dessa operationer. De förespråkar däremot andra
transaktioner med lägre risk (Yasir) vilka de anser är lämpliga (halal).

Islamisk finansiering växer i Malaysia och länderna runt Persiska Golfen, den presenteras som en säkrare affär även om den
har en mindre vinstmarginal. Finansiella produkter som Sukut (islamiska obligationer) har blivit ett alternativ för
icke-muslimska länder som Sydkorea eller Kina.

Vissa begrepp inom islamisk finansiering

En av de centrala begrepp som skiljer islamisk finansiering från resten är Riba eller ocker. Dess ursprung finns i
användningen av mynt vars värde baserades på materialet de var gjorda av (ex natura sua) antingen guld eller silver i
stället för dem så kallade Fiat vars värde baserades på myntets vikt.

I vissa länder som Malaysia har inrättats flexiblare finansieringsmekanismer som dock inte bryter mot islamiska
transaktionsregler. På så sätt om man lånade fiat valuta och enades om en fast ersättning till långivaren, betraktade man
inte detta som Riba eftersom dess värde inte förändrades. Men man betraktade detta som Riba när skulden hade en
fluktuationsmarginal eftersom låntagaren kunde ha en del förändringar i de överenskomna villkoren.

Om man vill köpa en vara x enligt de islamiska regler, bör man först bestämma med banken priset på varan, plus ett extra
belopp som ska betalas under en bestämd tid som också bör fastställas i förväg. Objektet kommer att förvärvas av banken som
i sin tur säljer den till oss enligt de överenskomna villkoren. Men det extra beloppet att betala kommer inte att bli
föremål för förändrade marknadsvillkor och därför finns det inte något utrymme för spekulation. Av dessa skäl betraktas
inte detta som Riba.

”De positiva effekterna för ekonomin är att bankerna har en reserv nivå på 100 % vilket är mer tillförlitlig, även om det
ger ett mindre spelrum” I vissa länder som Malaysia har man inrättat mer flexibla finansieringsmekanismer som dock inte
bryter mot de islamiska transaktionsreglerna (Fiqh al-Muamalat). Ett exempel är den så kallade inteckning Musyaraka
al-Mutanaqisa, dess framgång grundas i principen om risk- och vinstdelning (Mudharabah).

När man köper ett hus formaliserar banken och köparen ett partnerskap. Finansbolaget hyr fastigheten till köparen som blir
finansbolagets hyresgäst och enligt de islamiska bestämmelserna betalas ett amorteringsbelopp enligt den lokala marknadens
villkor. När du löst skulden enligt de överenskomna villkoren avslutas partnerskapet som bildades mellan banken och
köparen. Vi eventuell förlust, huset auktioneras ut och vinsten delas mellan båda parter i enlighet med deras medverkan.
”Ursprunget för denna typ av kapitalism kan spåras tillbaka till Islams Gyllene tid (800- till 1200-talet)” Detta principen
kallas Mudharabah eller risk- och vinstdelning.

Generellt sätt som redan nämnts tidigare är De positiva effekterna för ekonomin är att bankerna har en reserv nivå på 100 %
vilket ger större tillförlitlighet för näringslivet, även om det ger ett mindre spelrum.

Andra banktjänster är joint venture (Mudarabah), förskottsbetalningar för vissa produkter (Bai Salam) också kallade hibah
och gåvor som bankerna ger till sina kunder eftersom det är omöjligt att ge intresse.

Den Islamiska bankverksamhets födelse

Ursprunget för denna typ av kapitalism som vissa kallar islamisk kapitalism, går tillbaka till Islams Gyllene tid (800-
till 1200-talet). Under denna period fanns de nödvändiga förutsättningarna, en valuta med ett stabilt värde som dinaren
och införande av oberoende monetära områden för utveckling av idéer som främjade stabilitet och avvisade spekulationer.

Men det var först i 1963 som den första muslimska bank, Mit Ghamr, grundades av Ahmad El Najjar som arbetade för att
undvika alla anknytningar till religion. År 1972 byte banken namn till Social Bank Nasr, en institution som finns kvar än
idag. Men den första moderna islamiska bank, Dubai Islamic Bank, föddes i Dubai i 1975 och var den första av många som
finns idag i Persiska viken, Malaysia och Indonesien.

Idag finns det många så kallade islamiska banker och många icke islamiska banker har särskilda konton för kunder som vill
ha ett konto i enlighet med Fiqh al Muamalat eller islamiska transaktionsreglerna. Även den mäktiga Dow Jones index har ett
index för företag som följer de islamiska reglerna, Dow Jones Islamic Markets (DJIM), dvs. de som inte handlar med varor
och tjänster som förbjuds av islam såsom fläsk, alkohol eller spel, och att man respekterar de regler som beskrivits ovan.
För övervakning finns Organisation för Redovisning och Revision av Islamiska Finansinstitut (AAOIFI), som intygar att dessa
regler följs.

Om man bortser från de religiösa frågor som det för med sig, det Islamiska Banksystemet är ett välkommet tillskott utifrån
en etisk aspekt på de globala marknaderna där man lider av överdriven spekulation och en dalande trovärdighet. Det är utan
tvekan att de ekonomier som har en starkare och verklighetstrogen image kommer att uppnå en mer hållbar och varaktig
ekonomisk framtid med tiden.