Under den islamiska stormaktens gyllene år levde Västeuropa i kulturellt mörker och barbari. Läkarvetenskapen kontrollerades
av kyrkan och prästerskapet och bestod till större delen av kvacksalveri och magi, amuletter och reliker tillsammans med
uppmaningar att stå ut med smärtorna.

Europas mörka tidsålder

Romarrikets fall hade en paralyserande effekt på hela det västerländska tänkandet. De romerska skolorna förföll och lades
ner. Så småningom fick katedralskolan och klostren rollen som de enda utbildningsanstalterna. Naturligtvis var dessa
inriktade på att utbilda präster och munkar, med dem hade trots allt samma studiematerial och läroböcker som de forna
romerska skolorna; böcker av Aristoteles, Martianus, Capella och Boethius. Dessa verk förhindrade Europa från att falla i
totalt intellektuella mörker. Under 800-talet fick Västeuropa sina första kontakter med Islam.

Karl den Store, frankernas härskare möjliggjorde bildandet av en stormakt som hade flera nationaliteter inom sina
statsgränser. Hans rike sträckte sig från Italien till Danmark och från Tyskland till Pyrenéerna. Det latinska Europas
utbildning och etablering under hans styre, samt kristendomens spridning under hans beskydd ledde till lugn period som var
nödvändig för den vetenskapliga utvecklingen. I katedral- och klosterskolor undervisades läkekonst i samband med
fysikundervisning. Detta ledde till att kyrkan kom att dominera läkekonsten. De kristna författarnas och lärarnas attityder
var tyvärr inte sådana att de främjade läkekonstens utveckling. Teorierna om mikro- och makrokosmos förblev de rådande
dogmerna under hela medeltiden.

Efter Karl den Stores död ända till korstågen (1096 – 1272) upplevde Västeuropa sin djupast kulturella nedgång. Hela Europa,
undantaget Italien, var i ett deprimerande tillstånd av barbari. Korsfararna fick dock influenser av muslimernas läkekonst
och läkarvetenskap, filosofi och astronomi. Kontakterna mellan södra Italien och muslimerna ledde till att den muslimska
läkarvetenskapen blev allt mer känd i centrala Europa, medan det muslimska Andalusien stod för spridning av muslimernas
vetenskapliga idévärld i Västeuropa.

Muslimerna erövrade Sicilien på 700-talet och behöll det ända till 1000-talet, då det återerövrades av frankerna. Denna är
förklaring till de många islamiska traditionerna i områdets kulturella liv. Trots dessa influenser eller kanske just på
grund av dessa, försökte dåtida kyrkan begränsa utövandet av läkekonsten till prästerskapet. Det var dock omöjligt att utöva
total kontroll och i praktiken kunde vem som helst åta sig detta värv, vilket ledde till att ett stort antal outbildade
utövare av läkaryrket såsom, frisörer, badhusägare och kloka gummor” kunde driva sin verksamhet okontrollerat.

Islamisk läkarvetenskap i det latinska Europa

Under den mörka medeltiden spelade muslimska lärda i Baghdad och Andalusien en betydande roll för läkarvetenskapens
utveckling.

Under åren mellan 800- och 1000-talet när islamisk läkarvetenskap hade nått sin fulla mognad, producerade den muslimska
världen en prominent medicinsk litteratur av både god kvalité och variation. De muslimska lärda hade sitt centrum i Cordoba
i södra Spanien. De tog emot studenter från hela det kristna Europa och vidarebefordrade Umayyadiska kalifatets kunskap och
visdom till Europa!

På 1100-talet var Europa äntligen moget att ta emot sin del av Islams vetenskapliga och humanfilosofiska frukter. Cordoba
kalifatets kulturella islamiska arv blev hela Europas arv! På 1100-talet grundade Roger, härskaren av det kristna Sicilien,
det första europeiska medicinska fakultet. Målet var att alla som ville utöva läkaryrket skulle auktoriseras genom en examen.
Många andra kristna härskare tog efter hans exempel och detta bruk, även det ärvt efter muslimerna, spred sig snabbt över
stora delar av Europa. En annan orsak till att Sicilien och Italien utvecklades snabbare än sina grannländer var att de hade
fått ett intellektuellt och kulturellt försprång genom hellenismen. Särskilt skola i Salerno bär äran av förmedlandet
mellan den antika och den senare medeltidens vetenskap som var under stark verkan av den islamiska vetenskapen.

Spaniens roll

Toledo, som låg under kristet styre, blev en träffpunkt mellan Islam och det latinska Europa. Det blev också porten mot
Europa för islamisk vetenskap och civilisation. Den nära kontakten mellan Islam och Europa inspirerade ärkebiskopen Raymond
av Toledo att år 1130 bilda ”Sällskapet för översättning”. Ett stort antal böcker översattes genom detta sällskap och nådde
inom kort hela Europa. Som översättningsmetod användes translitteration – det latinska språket var helt enkelt för
uttryckslöst för att motsvara det uttrycksfulla arabiska språket. Av detta följde att en rätt mängd arabiska ord infördes i
latinet, bland annat alkohol och alkemi. Det måste understrykas att det fanns både en stor likhet och en nära kontakt och
utbyte av idéer mellan skola i Baghdad och skolan i södra Spanien. Även i ”Vetenskapens Hus” i Baghdad som etablerades av
kalifen Al-Mansour 815-833 översattes böcker, både från andra språk till arabiskan och från arabiskan till t. ex latin.

Genom dessa två center för översättning, ”Vetenskapens Hus” i öster och ”Sällskapet för översättning” i väster, samt
översättningsarbetet i Sevilla och Cordoba, introducerades de flesta av befintliga arabiska, grekiska och indiska manuskript
till Europa. Islamisk kultur började spridas till Europa och fick dess kultur att blomma upp under renässansen.

Universitet etablerades i Napoli, Paris, Bologna och andra europeiska städer och namn av muslimska lärda som Albucasis,
Al-Razi och Avicenna blev kända medan deras böcker blev standard litteratur och läroböcker för århundraden framåt. Därutöver
användes islamiska medicinska uttryck, låneord, mediciner och instrument i europeiska universitet ända fram till 1700-talet!
Lika viktigt var det arabiska talsystemet för all vetenskaplig utveckling. Arabiska siffror ersatte de romerska siffrorna
på 1000-talet. Det medeltida Europa såg upp till arabernas läkarvetenskap och hela det civiliserade Europa har alltid
beundrat både Baghdad och Cordoba som den europeiska vetenskapens medeltida vagga.

Dr Abdul Aziz Ashour är chef för College of Medical Sciences vid Kung Faisal Universitet i Damman, Saudiarabien.

Salaam, 1997, Mars-April, sida 12-13