Ximena Krásnaya – voltairenet.org
Jag är Palestina, jag är Odessa, jag är Donbass. Men jag är inte Charlie.
Några idioter går in i en tidnings redaktion och mördar andra idioter, och världen gör dem till martyrer och
hjältar. ”Je suis Charlie”, Jag är Charlie, ser man här och där. Över hela världen skickar man blommor och
kondoleanser till den franska ambassaden. Även i Buenos Aires. Men jag, ”Je ne suis pas Charlie” Jag är inte
Charlie.
På dagstidningars första sida tar nyheten 98 % av utrymmen. Idag 100 %. Här dör ett barn av hunger och bara
ägnas till det några ord. För fyra dagar sedan, i dag den femte skrivs det knappast något annat på alla tidningar
än attacken i Paris.
Terrorism är inte bra, ingen massaker är bra. Det ska fördömas 100 %. Men det är väldigt viktig att folk ska förstå
att Charlie Hebdos journalister inte är yttrandefrihets martyrer, men provokatörer. Amerikaner och européer
applåderar Charlie Hebdo för att ha ”modet” att förlöjliga profeten Muhammed och muslimer.
Jag undrar vad som hade hänt om de hade publicerat sina karikatyrer här. Hur länge hade de varat? Förmodligen
mycket lite, glöm inte att det muslimska samfundet är ganska starkt i Argentina. Och lyckligtvis våra lagar och
själva argentinska folket, utom vissa okunniga, respekterar de olika övertygelser. Låt oss kalla saker vid deras
namn, ingen av oss utövar den typen av medvetet offensiv humor som Charlie är specialist på. Så varför säger vi att
vi alla är Charlie?
Minns också att Charlie kallade Kuba för diktatur, Fidel och Chavez diktatorer. Charlie stödde Natos bombningar i
Jugoslavien. Det godkände bombningarna av Libyen och gladde sig när Gaddafi mördades. Den har också tagit
konsekvent parti för Israel mot palestinierna. Den säger att Ryssland är ett farligt land för världsfreden och
ansvarig för situationen i Ukraina, vilket indirekt innebär att den stödjer USA. Den kallade till intervention i
Syrien och sade att den syriska oppositionen är hjältar. Denna veckotidning kallas konstigt nog av Wikipedia för
”satirisk vänsterinriktad fransk veckotidning”. Intressant … Den stöder Natos bombningar och kallar sig själva
vänster.
Intolerans finns inte bara hos de idioter som utförde massakern. Intolerans fanns också hos Charlie Hebdo. Och det
värsta är att detta kommer att bli en bra ursäkt för att öka den redan ganska stark intoleransen som finns i
Frankrike och hela Europa, mot utlänningar och invandrare.
Vi minns Charlie Hebdos omslag nr 1099 där de hånade massakern på omkring tusen egyptier av en vild och blodig
diktatur, som förresten, har stöd av Frankrike och USA, i deras första sida kunde man läsa: ”Massakern i Egypten.
Koranen är skit, den stoppar inte kulor.”
I karikatyren skildrades en muslim som sköts ned samtidigt som han försökte skydda sig med Koranen. Är det roligt?
Tyvärr, jag tycker inte att det är rolig. Anta att vi gör det omvända, att en person gjorde en karikatyr av de
dräpta journalisterna som försöker skydda sig med tidningen i handen med texten, ”Slakt i Paris. Charlie Hebdo är
skit, den stoppar inte kulor. Verkar det roligt? Vad är skillnaden? Åh, ja! En är muslim, den andra fransman.
Den ena förtjänar inte respekt, den andra gör det.
Massakern bör straffas, men det är också nödvändigt att begränsa ”yttrandefriheten”, vilket egentligen inte är
frihet men respektlöshet, koloniala och imperialistiska arrogans, främlingsfientlighet och dumhet.
Det bör noteras att muslimer i Frankrike och Europa är bland de mest exploaterade, utarmade och marginaliserade
grupper. Minns att i början av 1960 i Paris massakrerade polisen 200 algerier för att de krävde ett slut på den
franska ockupationen av sitt land, en ockupation som lämnade cirka en miljon ”ociviliserade” araber döda.
I många år, om inte årtionden, dör människor i Palestina. Jag såg aldrig en världsomspännande mobilisering som det
jag ser dag för Charlie Hebdo. De massakrerade människor i Odessa, var gick ut världens ledare i ett massiv
demonstration? Och hur är det med Donbass? För mig har det varit en riktig kamp att få sprida vad som händer i
Donetsk och Lugansk.
Mördarna i Paris agerade fånigt, mycket tafatt. Inte bara genomförde de ett illdåd, men skapade de argument
västvärldens ”demokratier” behöver för att intensifiera invandrarfientlig politik.
Och europeiska och västerländska politiker agerar allmänt som vad de alltid varit, hycklare.
Eftersom jag inte håller med terrorismen mot Charlie Hebdos tecknare, och jag håller inte heller med massakern
utförd av fundamentalistiska idioter, ger jag fransmännen mina djupaste kondoleanser.
Men jag är Palestina
Jag är Odessa.
Jag är Donbass.
Jag är Mexiko.
Men jag är inte Charlie.