Strong Support – TMV
Det är Pride-månad, och Strong Support som en stödgrupp för muslimer som navigerar sexuell eller genom könsidentitet får vi alltid frågan: ”Hur navigerar muslimer i HBTQ-gemenskapen?”
Det har skrivits mycket om hur våra världar skiljer sig åt, men lite har skrivits om hur västerländsk och muslimsk publik förstår HBTQ-gemenskapen. Vi måste förstå paradigm som denna befolkning förstås i, och de subtila skillnaderna, annars skulle vi anklaga varje gemenskap för trångsynthet och hat, vilket tyvärr är vanligt. Den här artikeln är inte här för att underblåsa hat eller skillnader utan för att förstå dessa paradigm.
Det västerländska konceptet med HBTQ-gemenskapen måste förstås, vi kan inte avfärda det. Gemenskapen anses ibland vara homogen som om alla medlemmar i HBTQ-gemenskapen tycker likadant. Stereotyper kan till exempel säga att alla gemenskaper stödjer drag queen story hour för barn eller att det inte finns något begrepp om tro och moral i HBTQ-gemenskapen. Dessa påståenden är inte sanna.
Intersektionalitet är viktigt att förstå, eftersom samhället självt deklarerar ”Det finns inget sätt att vara hbtq”. Under de senaste åren har grupper som LGB Alliance eller Gays Against Groomers utmanat status quo och kämpat mot narrativet att HBTQ-gemenskapen inte har mångfald i erfarenheter.
I det västerländska konceptet ges sexuell läggning (och på senare tid, könsidentitet) en grund som är jämförbar med ras eller kön. Vissa ser det som en oföränderlig verklighet och individer firas när de tar modet att ”komma ut”. Förståeligt nog, efter historisk diskriminering av denna grupp, görs detta för att erkänna denna minoritetsbefolknings kamp.
Termerna ”gay” eller ”lesbisk” är synonyma med en man eller kvinna som attraheras av samma kön. På samma sätt betyder termen ”transperson” en individ som kan kämpa med sitt kön vid födseln. Sex (en biologisk verklighet) ses som annorlunda än kön (en konstruktion som utvecklats över tid). Termen ”queer”, som kanske användes pejorativt tidigare, har återtagits för att omfatta andra identiteter som inte är ”heteronormativa” eller ”cis-kön”.
Ofta, när vi hör om HBTQ i skolan eller på jobbet, är det i sammanhanget mänskliga rättigheter. Mångfalds-, jämställdhets- och integrationsgrupper på våra arbetsplatser utbildar ofta personalen om den diskriminering som samhället har utstått. Det är viktigt att personer med minoritetsbakgrund eller olika bakgrund känner sig välkomna på arbetsplatsen. I allmänhet är frågor som är opolitiska och icke-religiösa ofta välkomna på arbetsplatsen. Därför kommer många arbetsplatser att främja Pride eftersom den uppfyller dessa kriterier.
Nu när vi har berört det västerländska perspektivet, vad är det islamiska perspektivet? Hur förstår muslimer detta paradigm? För att förstå detta måste vi förstå vad identitet betyder i Islam. Varför kallar vi oss muslimer och inte något annat?
Vem talar ett skönare språk än den som kallar [människorna] till tron på Gud, som lever ett rättskaffens liv och som säger: ”Jag hör till dem som har underkastat sig Guds vilja?” (41:33)
Det som är vackert med ordet ”muslim” är att det inte är en identitet. Västeuropa försökte hårt använda ordet ”Muhammedan” för att beskriva muslimer, vilket antydde att Islam var skapandet av profeten, frid vare med honom. Men vi ser att termen muslim inte är en identitet i västerländsk mening, det är ett tillstånd av att underkasta sig Allah. Detta betyder också att tidigare troende eller profeter som underkastade sig Allahs vilja i det förflutna kallas muslimer:
Abraham var [till sin tro] varken jude eller kristen – han sökte och fann den rena, ursprungliga tron och underkastade sig Guds vilja; och han vägrade att ge avgudarna sin dyrkan. (3:67)
När det kommer till att använda sexuell identitet finns det inget begrepp om sexuell identitet i Islam, och detta inkluderar att använda termen heterosexualitet eller homosexualitet. Profeten använde aldrig termen ”heterosexuell” eller ”homosexuell”, när han beskrev ”homosexualitet” pratade han alltid om handlingen snarare än identiteten t.ex. ”Det Jag fruktar mest från min ummah är handlingen av folket i Lut” (Jami at-Tirmidhi 1457) eller ”Vem du än hittar som handlar som folket i Lut” (Jami at-Tirmidhi) 1456).
Detta förstärks av Koranen som använder termen tillvägagångssätt när man beskriver den ”homosexuella” handlingen:
Ni går, upptända av lust, till män i stället för till kvinnor! Nej, ni driver verkligen era utsvävningar för långt! (7:81)
Varför är detta viktigt? Detta beror på att Islam erkänner att begär ofta är ofrivilliga och kan upplevas av vem som helst. Därför kan vem som helst uppleva lust för samma eller motsatta kön, att uppleva sådana lustar i sig självt kan omöjligt göra oss till syndare. Det är bara när vi vidtar en handling, vi har ett val om att göra det ena eller det andra, Islam inser att människor inte väljer sina känslor. Varje dag kämpar vi med våra nafs (ego) och driver från önskningar och lustar som är dåliga för oss:
Ja, Gud vill vända Sig till er och innesluta er i Sin nåd, men de som går dit deras begär driver dem vill leda er bort [för alltid från den raka vägen]. (4:27)
Islam erkänner också fallet med asexuella eller de som inte har sexuella begär:
Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda behag. Troende! Vänd er till Gud i ånger [över era fel och synder]; kanske skall det gå er väl i händer! (24:31)
Därför ser vi att sexuell mångfald förstås i den islamiska ramen i sammanhanget av begär och inte identiteter. Dessutom förstås det med det ramverk som skyddar kärnfamiljen, särskilt att se till att barn är kopplade till sin biologiska mor och far.
När det gäller att använda könsidentitet är skillnaden mellan man och kvinna tydlig i Islam:
Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. (49:13)
Hadith litteraturen har använt termen ”khuntha” för en mängd olika biologiska, intersexuella tillstånd. En del litteratur använder också termen ”mukhannath” för att beskriva feminina män. Därför erkänner islamisk teologi individer som kanske inte känner sig trygga i sin könsidentitet. Tron på att kön är helt socialt konstruerad och inte påverkas av biologiska eller genetiska faktorer upprätthålls dock inte. Detta skulle innebära att Gud inte bestämmer könet och det överlåts till individen att avgöra det:
Och då hon fött barnet sade hon: ”Herre, jag har fött en dotter – fastän Gud noga visste vad hon hade framfött; ett gossebarn är inte som ett flickebarn (3:36)
Muslimer som är i konflikt med erfarenheter kring sexualitet och kön kan använda termer som ”attraherad av samma kön” (SSA) eller ”gender distress” (GD), dessa termer fokuserar på upplevelsen av konflikten snarare än att basera en identitet utifrån en erfarenhet. De kan erkänna att upplevelsen är en del av deras verklighet, men inte ett sätt att identifiera sig. Därför får vissa muslimer inte använda termerna queer, lesbisk, gay eller transperson.
Om vi skulle se termen HBTQ i vid mening, skulle en förenklad förståelse definiera alla som inte är ”attraherad av det motsatta könet” eller ”könskongruenta” kan anpassa sig till termen ”HBTQ”. Om vi skulle ta detta breda tänkande vidare skulle vi kunna hävda att muslimer som använder identifierarna SSA eller GD är en del av den intersektionella HBTQ-gemenskapen. Vi kanske till och med kan se regnbågen som en representation av mångfald.
Muslimer har för det mesta inga problem med den mänskliga upplevelsen av mångfald i sexualitet och kön. Vissa hävdar dock att det här inte handlar om upplevelser utan om en värld av identitets krig som politiskt försöker vinna berättelsen. Andra kanske känner att det som kan ha börjat som en social gräsrotsrörelse nu kapas av företag i vinstsyfte (som Pride). Förespråkarna för denna uppfattning anser att det vanligtvis finns en berättelse om erfarenheter kring sexualitet och genus som visas i media eller i skolan och andra förståelseperspektiv, särskilt trosbaserade perspektiv, som angrips och anses vara underlägsna. De kanske känner att det redan finns partiskhet och fördomar kring Islam och dessa ämnen.
Så för att svara på frågan om Pride-månaden som vi började med, hur navigerar muslimer i den här frågan, kanske det är dags för oss att engagera oss empatiskt med våra HBTQ-motsvarigheter, så att det blir en sund diskurs på båda sidor för att förstå varandra. När vi diskuterar sådana ämnen med arbetskollegor eller de som inte är bekanta med det islamiska paradigmet, kan de känna att Islam inte erkänner dessa minoriteters mänskliga rättigheter eller att tron inte har utrymme att ta emot dessa mänskliga erfarenheter.
Vi kan spela en roll i att förändra den berättelsen och visa sanna islamiska värderingar om hur inkluderande tron är och att en person med köns nöd eller samkönad attraktion är precis som alla andra muslimer, våra känslor identifierar oss inte, våra handlingar gör det. Även om både muslimska och hbtq-grupper kan använda olika terminologi för att beskriva upplevelser, kan vi alla dela våra gemensamma erfarenheter av kamp när det gäller att tala våra sanningar.
I Sin barmhärtighet lät Gud dig visa dem mildhet; om du hade varit sträng och hård och tillslutit ditt hjärta [för dem], skulle de helt säkert ha dragit sig ifrån dig. Glöm därför nu [deras fel] och be Gud förlåta dem. Inhämta deras råd i de angelägenheter [som är av vikt] och när du väl har fattat ditt beslut, sätt då din lit till Gud; Gud älskar dem som sätter sin lit till Honom. (3:159)
Den här artikeln representerar författarens syn och inte nödvändigtvis IF som helhet. IF hoppas att vi genom att dela en mängd olika åsikter, erfarenheter och tankar bättre kan navigera i vårt samhälle med förståelse och acceptans.
Anteckningar:
Strong Support (amerikansk organisation) grundades i oktober 2019 för att stödja muslimer som kämpar med sexuellt lust för samma kön och för att tillhandahålla en informationsplattform för vänner och familjer till dem som kämpar kring ämnet sexualitet i den muslimska ummah. Vi har sedan utökat det till att omfatta stöd till dem som kämpar med könsidentitetsfrågor. Vi accepterar eller identifierar oss inte med en stereotyp identitet och vill leva ett gudscentrerat liv.
