Hafiz M. Ahmed – The Halal Times
I en enkel halalbearbetningsanläggning i Iowa justerar Mariam, en leveranskedjechef, sina prognoser, försiktig med nya amerikanska tullar som flaggas på morgonnyheterna. På andra sidan Stilla havet, i Kuala Lumpur, informerar Tariq, en 35-årig islamisk fintech-VD, investerare om sin apps lansering i USA och säkrar sig mot potentiella handelshinder. Dessa vinjetter, trots att de skiljer sig åt kontinenter, återspeglar en kritisk tidpunkt för den globala halalhandeln – ett kraftpaket på 4,5 biljoner dollar som nu förbereder sig för de ekonomiska och politiska strömningarna under Donald Trumps andra presidentskap, som började i januari 2025. När hans administration signalerar aggressiva tullar, avreglering och en ”America First”-agenda, vad väntar de 1,9 miljarder muslimer som driver denna marknad, från livsmedelsexport till sharia-kompatibel finansiering?
Efter att ha följt halalindustrin i över två decennier – först som korrespondent för Financial Times och bevakat islamisk finans spirande steg på 1990-talet, senare som analytiker av dess globala uppgång – har jag bevittnat dess motståndskraft genom geopolitiska stormar och ekonomiska förändringar. Från Jakartas halalcertifieringsnämnder till Dubais sukuk-marknader har jag sett denna sektor omdefiniera etisk handel. Nu, med Trumps politik redo att omforma handelsflöden, regelverk och konsumentförtroende, står halalekonomin inför ett avgörande ögonblick. Detta är inte bara en berättelse om marknader, det är en berättelse om hur trosdriven handel navigerar i en volatil värld.
Vad har framtiden i åtanke för den globala halalhandeln under Trump-eran? Från störningar i leveranskedjorna till digital innovation kartlägger denna analys de risker, möjligheter och strategier som kommer att forma en marknad som beräknas nå 4,9 biljoner dollar år 2030, enligt Statista. Skriven med tydlighet för en bred publik – unga läsare, entreprenörer och beslutsfattare – destillerar den komplexa trender till handlingsbara insikter, grundade i data och verkliga perspektiv.
Halalhandeln är ett omfattande, sammankopplat system som omfattar mat och dryck (60 % av marknaden), islamisk finans (4,8 biljoner dollar i tillgångar), läkemedel, kosmetika och turism. Den betjänar 1,9 miljarder muslimer – över hälften under 30 år – vars efterfrågan på sharia-kompatibla varor driver tillväxt i 57 länder med muslimsk majoritet och bortom. År 2024 genererade sektorn 4,5 biljoner dollar, enligt DinarStandard, men Trumps politiska omställning hotar turbulens. Hans föreslagna tullar – 10–20 % på all import, upp till 60 % på kinesiska varor – tillsammans med planer på att sänka miljö- och finansregleringar, skulle kunna vända upp och ner på leveranskedjor och investeringsflöden som är avgörande för detta ekosystem.
Handelsstörningar tornar upp sig som störst. Under Trumps första mandatperiod ökade tullar på malaysisk palmolja och kinesiska mellanprodukter kostnaderna för halalproducenter i Afrika och Sydasien med 8–12 %, enligt Världsbankens uppgifter. Dagens bredare tull hot äventyrar exportörer som Brasilien, som levererar 40 % av Mellanösterns halalnötkött. En amerikansk avgift på 15 % skulle kunna omdirigera efterfrågan från Gulfstaterna till dyrare australiska eller indiska leverantörer, vilket skulle pressa marginalerna för företag som Mariam’s. I USA står halalimportörer – tänk små livsmedelsbutiker i Michigan – inför högre priser på turkiska oliver eller pakistanskt ris, vilket potentiellt skulle kunna överföra kostnaderna till konsumenter som redan är överbelastade med 3,2 % inflation år 2024, enligt IMF:s uppskattningar.
Ändå lockar möjligheter för flexibla aktörer. Trumps preferens för bilaterala handelsavtal kan gynna halal-exportörer bland strategiska allierade. Malaysia, ett halal-nav värt 400 miljarder dollar, säkrade partiella tullättnader 2019 och kan komma att upprepa bedriften. Indonesien, som siktar på amerikanska marknader för sin halal-livsmedelssektor värd 50 miljarder dollar, driver ett handelsavtal, enligt dess handelsministerium i februari 2025. Dessa avtal kan stabilisera leveranskedjor, men de kräver proaktiv diplomati. För konsumenter kan stöd till lokala halal-varumärken – till exempel amerikanskt certifierat fjäderfä framför import – mildra prischocker och bevara lokala företag.
Islamisk finans, halalhandelns finansiella ryggrad, står inför en tvesidig utsikt. Trumps avreglering – tydlig i hans återställning av Dodd-Frank-bankreglerna 2017 – kan underlätta efterlevnaden för amerikanska islamiska banker som Devon Bank, som förvaltar tillgångar värda 800 miljoner dollar i sharia-kompatibla. Avslappnad tillsyn kan sporra tillväxten av halal-bolån (murabaha), vilket är avgörande för muslimska husköpare som står inför 7 % konventionella räntor år 2024, enligt Freddie Mac. Men hans finanspolitiska planer – skattesänkningar som ökar underskottet med 4,5 biljoner dollar år 2032, enligt Penn Whartons budgetmodell – riskerar att underblåsa inflationen och potentiellt driva upp amerikanska räntor över 5 %. Detta skulle påverka sukuk-marknaderna, som redan är nere med 9 % i utgivningar till 180 miljarder dollar år 2024, enligt Refinitiv, i takt med att högre avkastning urholkar obligationers attraktionskraft.
Anpassning pågår. Digitala plattformar som Wahed Invest, med 1,3 miljarder dollar under förvaltning år 2025, demokratiserar halal-investeringar och sållar bort haram-sektorer (alkohol, spel) för användare så unga som 18 år. Tariqs Kuala Lumpur-app, som erbjuder halal robot-rådgivning, riktar sig till amerikanska muslimer, vars investerings möjliga förmögenhet på 220 miljarder dollar växer med 6 % årligen, enligt Pew Research. Om Trumps skattesänkningar för företag (från 21 % till 15 %) ökar aktierna, skulle halal-ETF:er kunna vinna, förutsatt att investerare diversifierar sig över teknik, sjukvård och fastigheter för att säkra volatiliteten. Riskerna kvarstår dock: en starkare dollar, upp 4 % sedan november 2024 enligt Bloomberg, skulle kunna begränsa efterfrågan på sukuk på tillväxtmarknader, vilket skulle drabba emittenter i Turkiet och Qatar.
Teknologi erbjuder en livlina mitt i osäkerheten. Blockkedjeteknik, som Malaysia har testat sedan 2022 för att spåra halalfjäderfä, säkerställer äkthet – ett skydd mot bedrägerier som den kanadensiska ”halal”-nötköttsskandalen 2023, som kostade återförsäljare 10 miljoner dollar. I Dubai använder halal e-handelsplattformar som Al Islami Foods AI för att förutsäga efterfrågan, vilket minskar svinnet med 15 %, enligt en McKinsey-studie från 2024. Men teknikens räckvidd är ojämn. Små halalproducenter i Bangladesh eller Marocko saknar ofta de 5 000–10 000 dollar som behövs för digitala system, enligt IFC:s uppskattningar. Trumps teknikpolitik, ”Köp amerikansk”, skulle kunna begränsa tillgången till prisvärd programvara ytterligare, vilket hämmar e-handeln, som nådde 170 miljarder dollar i halalförsäljning förra året. Offentlig-privata medel, som Bahrains halalteknikbidrag på 75 miljoner dollar, är avgörande för att minska detta gap.
Ungdomar, marknadens motor, driver omvandling. Med 1,2 miljarder muslimer under 30 år omformar deras preferenser industrier. Moderiktigt mode, en sektor värd 320 miljarder dollar, frodas tack vare varumärken som Dolce & Gabbanas hijab-kollektioner, som säljs via plattformar som Modanisa. Halal mat förnyar sig också – tänk växtbaserade kebaber i London, en nisch värd 150 miljoner dollar. År 2023 träffade jag Noor, en 26-åring i Amman, vars halal hudvårdsstartup nådde 2 miljoner dollar i försäljning år 2025, driven av Instagram. Ändå släpar finansieringen efter. Sharia-kompatibla lån har vinstnivåer på 6–8 %, jämfört med 4 % för konventionell kredit, enligt Al Rayan Bank. Trumps föreslagna skattesänkning på 20 % för småföretag skulle kunna minska bördorna, men islamiska långivare måste skala upp mikrofinansieringen för att matcha Noors ambition.
Hållbarhet, en växande prioritet, möter politiska motsättningar. Islamiska principer för miljövård (hifz al-bi’ah) resonerar med 68 % av muslimska generation Y som föredrar gröna produkter, enligt en Kantar-undersökning från 2025. Unilevers halalvarumärken, som genererar 6 miljarder dollar, använder nu 30 % återvunnen förpackning. Men Trumps miljöavreglering – som minskade EPA-budgetarna med 25 % under hans första mandatperiod – skulle kunna höja kostnaderna för hållbar import som miljöcertifierad palmolja, en ökning med 10 % i pris sedan 2023, enligt USDA-data. Mindre företag kämpar, kooperativ, som Pakistans 200 halal-små och medelstora företag som delar grön teknik, erbjuder en modell. Konsumenter kan förstärka effekten genom att välja varumärken med transparenta inköp, som IFANCA-certifierade varor.
Turismen, ett halalsegment på 260 miljarder dollar, återhämtar sig. Malaysia tog emot 13 miljoner muslimska besökare år 2024 och erbjöd semesterorter utrustade med bön, enligt Mastercard-CrescentRating. Halalresor i USA – tänk Miamis sharia-kompatibla B&B – växer med 5 % årligen. Men Trumps visumgranskning, som påminner om hans reseförbud från 2017, kan avskräcka turister från Gulfstaterna, som spenderade 22 miljarder dollar i USA förra året, enligt uppgifter från handelsdepartementet. Turkiet och Indonesien har potential att vinna, men mindre destinationer som Tunisien behöver investeringar för att konkurrera.
Standardisering är fortfarande svårfångad. Halal-certifiering varierar – Malaysias JAKIM granskar hela leveranskedjor, medan vissa amerikanska märkningar enbart fokuserar på slakt. Ett fall av felmärkning i Storbritannien 2024 kostade återförsäljare 5 miljoner dollar och förtroende. Organisationen för islamisk samverkans enhetliga standard, som föreslogs 2016, stannar av mitt i diplomatiskt dödläge. Trumps förakt för multilateralism – tydligt i hans utträde ur Parisavtalet – tyder på att det inte finns någon amerikansk strävan efter harmoni. Konsumenterna måste förlita sig på certifieringsorgan som HFSAA, som granskar 5 000 produkter årligen, samtidigt som de driver på för global anpassning.
Kulturella nyanser utmanar marknadsförare. I länder med muslimsk majoritet omfattar halal livsstil, i väst är det en nisch, ofta matcentrerad. Nestlés halalportfölj på 13 miljarder dollar lyckas genom att lokalisera – kryddig Maggi i Indonesien, neutral i Tyskland. Mindre företag vacklar utan sådan flexibilitet. Plattformar som HalalWorld kopplar dem till mentorer, men skalning kräver kapital.
Hälsotrender får allt större genomslag. Halal växtbaserade livsmedel, som Tysons lansering i USA för 20 miljoner dollar, betjänar hälsomedvetna muslimer. Halal-läkemedel, en marknad på 90 miljarder dollar, prioriterar gelatinfria vacciner. Men avreglering riskerar svagare FDA-tillsyn och ökad felmärkning – 20 % av amerikanska ”halal”-tillskott misslyckades med granskningar 2024, enligt FDA:s loggföring. Appar som HalalCheck, med 2 miljoner användare, ger kunder möjlighet att verifiera påståenden.
Arbetsetik kräver granskning. Amerikanska halalanläggningar betalar migranter 11–13 dollar/timme, under levnadslöner, enligt en BLS-rapport från 2025. Islamisk rättvisa (’adl) kräver reformer, men Trumps invandringsbegränsningar kan strama åt arbetsmarknaderna och höja kostnaderna. Etiska varumärken som Crescent Foods, med granskade löner, sätter en standard och behöver konsumentstöd för att skala upp.
Vägen framåt blandar försiktighet och ambition. Regeringar måste finansiera teknik- och gröna initiativ – Qatars halal FoU-nav för 150 miljoner dollar är en ritning. Företag bör rikta in sig på ungdomar och driva 75 % av tillväxten fram till 2035, enligt Bloomberg. Konsumenter kan stärka etiska varumärken, från Mariams fabrik till Tariqs app, som nu betjänar 15 000 amerikaner.
Trump-eran kommer att sätta halalhandeln på prov – tullar, inflation och politiska förändringar tornar upp sig. Ändå är dess grund – tro, innovation, gemenskap – orubblig. År 2008 såg jag den utstå en global krasch, idag är den starkare. Mariam exporterar nu till Kanada och undviker tullar. Tariqs app finansierar halal-startups. Deras envishet återspeglar en bransch som är redo att inte bara överleva, utan att omdefiniera handel med integritet.
Denna marknad är inte abstrakt – det är dina val, från halal-snacks till sukuk-besparingar. Framtiden hänger på handling: regeringar investerar, företag anpassar sig, individer kräver bättre. Halalhandelns nästa kapitel väntar. Kommer den att återspegla de värderingar den förespråkar?
