Ett Halal Liv

Vad är det som är bra med islamisk bankverksamhet?

Andrés Vélez C. – dinero.com

 

Man måste vara påhittig för att hitta affärsmöjligheter. Att veta att nästan en fjärdedel av världens befolkning, muslimer, är strikta konsumenterna enligt islams principer, får oss att tänka på vår förmåga att hitta och föreslå andra sätt att hantera ekonomin och finansiella system.

Den senaste krisen visar svårigheterna med hantering av finanserna i väst. Nu försöker man omformulera bankverksamhet, men förändring är inte betydande och systemet baserad främst på spekulation kommer att behållas.

De länder och banker som drabbades mindre av krisen var de som hade andra modeller, såsom islamisk bankverksamhet, ett finansiellt system som inte spekulerar och som anser sig vara mer etisk pga. det bygger på Islams principer och sharia lagar, regler om transaktioner (fiqh al-Muamalat), inom vilken det är förbjudet ocker (riba) och spekulation, och där man utövar delad risk.

Islamisk bankverksamhet, Halal, kännetecknas av dess förkastande av räntekostnader som man uppfattar som ocker, något otänkbart för västvärldens banker de senaste århundradena, men också kravet på att alla transaktioner och dess avkastning på ekonomisk verksamhet ska involvera reala tillgångar och därigenom eliminera spekulation. Och något mycket intressant när det gäller lån, låntagare och långivare blir partners i projektet där pengarna ska investeras, så att de delar förluster eller vinster. Således har denna typ av bank en social komponent som skiljer sig markant från det västerländska systemet, även om vi i väst använder mikrokrediter som på något sätt baseras på islamiska systemet skapar detta inte företag eller bryter problemet gäldenären-borgenär.

Islamisk ekonomi förbjuder också investeringar eller finansiering av projekt med anknytning till vapenindustrin, tobak, pornografi, alkoholhaltiga drycker, spel, och aktiviteter relaterade till svinuppfödning eller dess produkter. Den förbjuder också investeringar i verksamhet där man använder barnarbete eller om de är skadliga för miljön. Det bekräftar den sociala och etiska riktlinjer för denna typ av bank, som har uppmärksammats av Vatikanen. Dow Jones har skapat ett index för att identifiera de företag som uppfyller islams krav och kan betraktas som islamisk investerare, Dow Jones Islamic Markets (DJIB).

Med tanke på de muslimska troendes tillväxt med vilka man kan göra affärer, har vissa icke islamiska banker skapat innovativa och lönsamma finansiella produkter som överensstämmer med Fiqh al-Muamalat, som Lloyds TSB och HSBC i London. De erbjuder till exempel islamiska inteckningar där banken köper fastigheten och säljer den till köparen vid en vinst. Man kan göra avbetalningar och när man betalat av hela beloppet görs det ett ägarskifte, något som liknar leasing so vi känner det men man undviker direkt utlåning till kunder och ränteuttag. Precis som de nämnda baner, fler och fler globala banker har börjat erbjuda finansiella tjänster i enlighet med islam, inte bara i muslimska länder, som till exempel Schweiz, ett viktigt centrum för islamisk bankverksamhet i världen, tillsammans med Malaysia och Persiska viken.

En intelligent studie av islamisk bankverksamhet kan bidra till att skapa produkter och tjänster inte bara för muslimer, men även till andra kunder som vill delta i mer konservativa, ansvarsfulla och hållbara investeringar. Som i fallet med Halal varor, många konsumenter använder islamiska finansiella produkter utan att vara muslimer bara för att de anses attraktiva och passar deras behov. Stora västerländska investeringsfonder har flyttat sitt kapital till Mellanöstern för att njuta av stabiliteten i islamisk bankverksamhet. Vår brist på kultur kännedom och vår tro på stereotyper som ser muslimer som gammalmodiga, okunniga och som terrorister, hindrar oss från att acceptera att många av deras metoder kan användas i vårt land.

Detta system, trots att ibland är mindre lönsamt, är säkrare och mer etiskt, och möjliggör en hållbar utveckling. Att känna till och förstå den ger inte bara tillgång till den muslimska marknaden, men ger oss också idéer som möjliggör ett skifte och skapandet av affärsmodeller och innovativa, pålitliga och ansvarsfulla finansiella produkter och inte bara blygsamma försök som den berömda mikrolån.

Det är svårt att förklara i detalj islamiska bankprodukter, och även om det finns stark kritik mot den och de som kallar den för en hycklare som använder förklädnader för att dölja räntan, syftet med denna artikel är inte ta ställning om huruvida detta är sant eller inte, men att uppmana att öppna upp nya möjligheter och ekonomiska alternativ som kan användas, baserad på praxis i islamiska länder. Det är möjligt att bryta den traditionella mönster och börja tänka på ett finansiellt system som är både lönsamt och socialt ansvarstagande.