Isabel Romero Arias – Halal Instituto

Islamofobi fenomenet i Europa har tusen olika ansikten och sidor, men de senaste månaderna verkar det som islamofober, med kända namn och en tydlig koppling till höger rörelser i Europa, särskilt Frankrike, Österrike, Belgien och Tyskland har nått en överenskommelse om att använda muslimernas kost, Halal mat, som fana och bevis på hur ”barbariska vi muslimer och våra seder är.”

De har inte märkt, och innan vi fördjupar oss i problemets överväganden, är att de inte har valt det rätta ämnet, eftersom halal produktionen är en finansiell andningshjälp för livsmedelsindustrin, särskilt köttindustrin över hela kontinenten, genom att öppna nya internationella marknader och utöka de nationella, med den ständigt växande muslimska befolkningen och icke muslimska som konsumerar halal produkter. Så det är företagen själva som driver på denna marknad, med de ekonomiska fördelar som följer med det och inte bara för muslimer, som vill ”kolonisera” Europa, som vissa hävdar illvilliga.

Det vi måste erkänna dessa herrar är deras förmåga eller deras ekonomiska medel som får de stora nyhetsmedia att upprepa deras kampanjer och anspråk mot islam, muslimer och vår kost modell, med demagogiska och bedrägliga argument, baserade i många fall i ett medveten och uppmuntrad okunnighet som genomsyrar större delar av befolkningen som är ännu mer okunniga och avskilda från livsmedelskonsumtions makromodell verkliga kraven.

Vi hör ofta i media saker som de ”offrar djur och slaktar dem utan bedövning, levande och med knivar tills djuret är död och sedan förblöder dem.” Detta, så här, låter mycket stark, om det inte vore för alla djur i slakterier överallt måste dödas med knivar, de måste de vara vid liv vid tidpunkten för slakten och måste tömmas helt på blod för att betraktas som lämpliga som livsmedel. Om djuret inte är levande vid tiden för slakten, dess hjärta skulle inte orka pumpa blodet ut i kroppen och den skulle ansamlas i musklerna och förstöra köttet och göra det olämpliga för vår konsumtion. Detta är något som vi alltid känt, sedan den tid vi levde närmast djurvärlden och slakten gjordes i varje hem, att blodet inuti ett dött djur kan orsaka en hel del sjukdomar och köttets omedelbara förruttnelse.

Det vi beskriver ovan är veterinärers huvudsakliga uppgift på spanska (engelska, holländska, svenska osv.) slakterier, att se till att djuren har kommit i perfekt skick för slakt, de är vid liv vid tidpunkten för slakten, att de har tömts på blod på rätt sätt, inklusive inrättande av en minimitid för att göra klar denna process, kontrollera deras stora inre organ, framför allt levern, och den allmänna efterlevnaden av lagen i varje steg noggrant fastställd i lagen.

Jag har hört med viss förvåning vid flera tillfällen att vissa journalister från nationella medier erkänner att de inte visste att alla djur som slaktas i ett slakteri för konsumtion, dödas av en slaktare med en kniv lämplig för detta ändamål.

Var finns problemet då? Det handlar om den debatterade frågan om bedövning. EU-lagstiftningen erkänner undantaget av bedövning vid religiösa slak ritualer, speciellt för det judiska och muslimska samfund, och det är över denna rättighet som islamofobiska kretsar har cementerat ett helt berg av lögner och desinformation om vår förmodade barbari.

Bedövnings skyldighet uppstår i de europeiska normer genom ett tyst erkännande att den kommersiella slakten, d.v.s. i stor skala, inte säkerställer de omständigheter som traditionellt har funnits kring slakten av djur: avel och underhåll av djur på traditionellt sätt som blir allt mindre, slakten av djuret genom de mest erfarna medlemmar inom familjen eller samhället och användningen av alla produkter utifrån en måttlig och balanserad konsumtion justerad till verkligheten i varje hushåll och dess sociala omgivning. Alla är medvetna om att kommersiell slakt inte är det bästa sättet att offra ett djur, framförallt utifrån djurets välbefinnande, men kravet på att ha livsmedelsaffärers hyllor fulla av allt vi vill ha, leder oundvikligen till industriell slakt. Härnäst beskriver jag den ”normala” processen för slakt i vilken slakteri som helst:

1. Djuren föds upp på gårdar, i många fall i trånga utrymmen och utsatta för en process av hyper alimentation, för att uppnå snabb vikt och storlek för att slaktas, speciellt hos fåglar.
2. När den tiden kommer, flyttas de från gårdarna till slakterier. De transporteras i trånga lastbilar med för mycket värme eller kyla beroende på säsongen, fram till deras ankomst till de områden som kallas ”viloplatser” i slakterierna.
3. Från det ögonblick de kommer fram, vet djuren att de kommer att dö, eftersom lukten av ett slaktat djur är omisskännlig och djuren känner den tydligt igen. Från den stund ingår djuren i en slaktkedja, som är beroende av ett schema som säkerställer produktiviteten i branschen som ”marknadspriset på varje djur.” Om denna process skulle bli långsammare för att försöka säkerställa djurens maximala välmående, skulle produktionskostnaderna stiga omedelbart, eftersom närvaron av specialister skulle dubblas tidsmässigt.
4. De vanligaste metoderna för bedövning och godkända av EU och vår administration är följande: för fjäderfä, får och getter, elektrisk bedövning, med elektriska chocker som gör djuren medvetslösa under slakten; för nötkreatur och grisar, bultpistol som penetrerar hjärnan, kulan tas tillbaka efter användning. Man har också börjat använda gasning, speciellt hos medelstora och stora djur.
5. När de är bedövade, slaktaren börjar med att sticka en kniv i halsens framsida och sköra av luftstrupen genom ett hål för att säkerställa att blodet kommer ut för korrekt blödning.
6. I olika tester utförda av Halal Instituto (Spanien) har man konstaterat att det finns en betydande risk för djurets död vid tidpunkten eller strax efter bedövningen, vilket innebär att djuret är redan död när den ska slaktas, och därför kommer det inte att tömmas på blod på korrekt sätt så att man kan garantera att köttet är lämplig för användning som livsmedel vilket betyder att djuret ha dödats i onödan.
7. En annan viktig faktor som stöder bedövningen är fixering av djuret, ett faktum som är motiverat när det gäller tunga djur eller fåglar pga. deras morfologiska egenskaper, de är en fara för slakteriets personal och själva djurets integritet.

Det finns en nästan enhälligt överenskommelse bland de stora internationella certifieringsorganisationer som JAKIM i Malaysia, LPPOM MUI Halal i Indonesien, IHI Alliance och andra som främjar en global halal standard och godkännandet av vissa bedövningsmodeller så länge de garanterar halal slaktens principer:

• djurens välmående,
• slaktarens skicklighet med slaktkniven,
• bedövningen av djuret, (förutsatt att man säkerställer djurets återgång till medvetande som det var före bedövning den så kallade reversibel bedövning, vilket säkerställer att djuret kommer levande till slaktens tidpunkt utan risk),
• recitationen av bönen till Allah av en troende vid tidpunkten för offret, eftersom man tar livet av ett djur som är en del av skapelsen, i detta fall den muslimska slaktaren,
• närvaron av en Halal handledare som intygar att alla villkor i processen har respekteras, dvs. korrekt blodtömning och efterlevande av den nuvarande lagstiftningen, med närvaro av en utvald veterinär, enligt lagen, för detta ändamål i branschen.

Det finns också inom det muslimska samfundet en negativ och avvisande inställning pga. att man förväxlar bedövningen med själva avlivningen som har lett till att en majoritet inom gemenskapen avvisar alla former av bedövning. Den kommersiella slakt utan bedövning har sina egna vägar, förfaranden och krav på säkerhet, vilka vi måste formulera och definiera bland alla andra, vi bör också anta att vissa av dem oundvikligen innebär en kostnadsökning för köttprodukter som en följd av att sakta ner processen i industriella slakterier. Halal Instituto främjar skapandet av ett europeiskt regelverk som reglerar alla aspekter av halal industri och produktion, något som ger oss möjlighet att gå vidare mot en tydlig normalisering och stoppa extremhögerns taktiska grupper i sin kritik av oss i denna aspekt.

Det finns otaliga studier som visar att halal slakt modellen garanterar att djurets medvetslösa tillstånd är bara 7 sekunder från det att man skär dess hals och därmed minska tiden för lidande.

I den modell som förespråkas av Instituto Halal genom Halal Garanti Märkning finns en noggrann efterlevnad av islamisk lag och rättspraxis i frågan om halal slakt, enligt deras viktigaste bestämmelser:

1. Att djuret är en del av Allahs skapelse och måste respekteras. Dess offer ska tillägnas Allah med åtagandet att detta offer görs enbart med syfte att användas till livsmedel.
2. Att djuret inte ska lida och för det finns det specifika aspekter om hur djuret ska behandlas vid tiden för slakten: slaktaren ska vara kunnig och känna till ordentlig alla steg att ta för att utföra slakten av djuret, kniven ska vara vass, det ska göras ett enda snitt, snabbt och korrekt, den ska skära de viktigaste artärer och vener i nacken, vilket orsakar djurets omedelbara medvetslöshet pga. syrebrist i hjärnan, samtidigt som uttalar den rituella bönen, ”Bismi Allahi wa Allahu Akbar ” (I Allahs namn, Allah är stor), och slutligen försöka få djurets position, eller åtminstone dess huvud vid tidpunkten för slakten, riktad mot Mecka.
3. Övervakning av djurets blodtömning görs på rätt sätt för att undvika eventuella sjukdomar som kan finnas i blodet.
4. Att se till att inga av de andra djur som skall slaktas sedan ser varken hur slakten utförs, blod eller kniv.

Vi anser att en av de grundläggande aspekter av halal-slakt är de ansträngningar som görs för inte ”förtingliga” själva handlingen, oavsett om slakten är industriellt eller hantverksmässigt. Det är detta avstånd mellan det faktum att det krävs av ett djur förlorar livet för att vi ska få vår mat som är en av dessa islamofobiska kampanjer största hyckleri.

Ett bevis på halal slaktens kompatibilitet, med eller utan bedövning, är samarbetsavtalen som Halal Instituto har med två av de mest prestigefyllda organisationer som främjar djurens välbefinnande i Spanien och Europa: Animal Angels och ANDA, med vilka vi samarbetar för att förbättra villkoren för lamm offer festen i städerna Ceuta och Melilla.

Vi muslimer, både män och kvinnor, har en skyldighet att stå till svars för våra handlingar i varje ögonblick av våra liv och därför medvetet hantera konsekvenserna av var och en av dem, och i frågan om livsmedel bör de ha en omedelbar konsekvens, vi måste vara måttliga i vår konsumtion och basera våra matvanor på en balanserad, ekologisk och sund kost med hänsyn taget till både djurets och våra familjer och gruppers välbefinnande samt hållbara och rättvisa produktions-och industrialiserings former.