Ett Halal Liv

Islamisk finansiering är uppe i en miljard dollar

Olivia Orozco de la Torre – Casa Arabe

 

Även om uppskattningarna varierar beroende på källor, tyder de senaste uppgifterna om de totala finansiella tillgångarna i världen enligt islamisk finansiering på att detta år (2011) slutligen överträffade miljard dollar barriären. Under 2010 hade de islamiska bankernas tillgångar blivit 416 000 miljoner dollar bara i Mellanöstern och Nordafrika, en fördubbling av tillväxttakten hos konventionella banker och 826 000 miljoner globalt. I ett sammanhang där de arabiska finansiella marknaderna, särskilt i Persiska viken också påverkad av den globala ekonomiska krisen, skuldkrisen i USA och Europa och den instabilitet som har följt de arabiska revolutioner, är dessa positiva resultat för islamisk finansiering särskilt relevanta.

Politiska förändringar och resultatet av val som ägt rum i vissa nordafrikanska länder öppnar också nya perspektiv och frågor om utbyggnaden av denna typ av finansiering i denna region, där dess närvaro har minskat hittills.

Enligt den arabiska valutafonden med november siffror, har 2011 varit ett dåligt år för de flesta av de arabiska finansiella marknaderna, vilka har minskat sitt aktiv med 14 % och hade förluster på 128 700 miljoner dollar. Den enda börs som har visat positiva resultat var Qatar, medan Damaskus och Kairo är de som har haft stora förluster, följd av Palestina och Kuwait.

Detta har påverkat islamisk finansiering i vissa länder som Förenade Arabemiraten och Kuwait, där islamiska investmentbolag har hindrats av svårigheter i bostadssektorn. Men som helhet har tillväxten av så kallade islamiska finansiella tillgångar, eller i linje med Sharia (som inte fungerar i relation till räntorna, men med deltagande andel i inkomst eller provisioner för tjänster förutom att inte finansiera spekulativ eller illegal verksamhet) upplevt tillväxt på 21,4 % under 2011. Under de senaste fem åren har denna tillväxt varit mycket större än de konventionella bankernas, särskilt i vissa Persiska vikens länder som Qatar och Bahrain, med 39 och 26 % tillväxt, jämfört med 28 och 7 % av konventionella banker. Under 2011 har resultaten varit positiva för två tredjedelar av de islamiska finansiella institutioner, både i Sydostasien, tack vare goda resultat av deras ekonomier, och Mellanöstern, trots revolutioner och konflikter i regionen.

När det gäller utvecklingen i länderna i Nordafrika efter de arabiska revolutionerna, valresultaten i Marocko, Tunisien och Egypten, och kanske inom en snar framtid i Libyen, kan bidra till en expansion av sådana finansiella instrument i regionen som hittills haft en mycket liten andel av islamisk finansiering i sina finansiella system.

 

Banktillgångar och islamisk finansierings närvaro i MENA-regionen 2010

En färsk studie från Afrikanska utvecklingsbanken i dessa länder belyser hur islamisk finansiering nu kan få statligt stöd vilket de inte hade tidigare och därför bli ett instrument för att attrahera medel och kapital från Persiska viken för att finansiera stora infrastrukturprojekt och sociala tjänster som de bör lansera under de kommande åren.

I detta sammanhang, inom ramen på den växande intresse som Persiska vikens investerare visar på Marocko, dess nye premiärminister, Abdelilah Benkirane, träffade Sheikh Khalid bin Thani Al Thani, ordförande och VD för Islamic International Bank Qatar (QIIB) för att diskutera bland annat möjligheten att skapa en bank och ett islamiskt försäkringsbolag i Marocko, vilket skulle vara den första i sitt slag att verka i landet. Banken skulle ta formen av ett gemensamt investeringsbolag, med marockansk deltagande på 51 % och Qatar 49 %.

I Tunisien har en av de tre islamiska banker som finns i landet och den enda tunisiska, Zitouna Bank som grundades av Ben Alis son år 2009, nationaliserats och står under tillsyn av Central Bank of Tunisien. Dessutom är den framtida regleringen och modell för islamiska banker i landet för närvarande under debatt.

För sin del Libyen som i Marockos fall inte har några islamiska banker har regeringen gjort vissa uttalanden om möjligheten att tillåta och underlätta verksamhet av islamiska banker i landet.

I Egypten, det landet i regionen med större och mer långvarig närvaro av dessa institutioner, är sektorn dominerad av ett duopol av två stora nätverk av islamiska banker från Persiska viken, Faisal och al-Baraka, och deras närvaro är inte stor (4 %), men växande. Al-Baraka islamiska banken kommer att lansera islamiska kreditkort i 2012 andra kvartal och undersöker möjligheten till en suverän islamisk obligationsemission.

I denna riktning kan kanalisering av medel för finansiering av projekt i dessa länder ske genom sukuk eller islamiska obligationer. Utfärdandet av sådana obligationer i världen har återhämtat sig under det senaste året mycket tack vare tillväxten i Malaysia, vars november siffror hade mer än fördubblat utfärdandet under 2010, da utfärdade bland annat i september obligationer från den malaysiska suveräna investeringsfonden i kinesiska yuan.

Men trots de relativt positiva resultaten i år, bör vi komma ihåg att islamiska finansiella produkter förblir en marginell nisch (1 %) inom det globala finansiella systemet. Islamiska banker i sin helhet hanterar 14 % av tillgångarna i bankmarknaden i Mellanöstern och Nordafrika och 26 % av Gulfstaterna. Dess vikt i de nationella finansiella systemen är också lite, med undantag för Saudiarabien, Kuwait och Bahrain, där de utgör 35, 31 och 27 % av de totala finansiella tillgångarna. Detta beror på deras inriktning på finansiell och storskaliga banktjänster snarare än kommersiella eller banktjänster till privatpersoner, och den låga nivån av bankverksamhet i dessa länder med undantag på länderna i Persiska viken, ett resultat av den svaga utvecklingen av deras banksystem och överdriven koncentration i ett fåtal finansiella institutioner.

Således för att islamisk finansiering ska kunna expandera i Nordafrika, förutom statligt stöd, kommer att krävas stora reformer i verksamheten samt öppna upp sina banksystem.

 

Källor och referenser

  • ”Islamic Finance,” Financial Times Special Report, 15/12/11
  • ”QIIB leads plan for Morocco Islamic bank, insurance firm,” Gulf Times, 12/12/11
  • ”Bad year for Arab financial markets,” Al-Bawaba, 30/11/11
  • Ashar M. Nazim, Imtiaz Ibrahim, World Islamic Banking Competitiveness Report 2011-12: ”A Brave New World of Sustainable Growth”, Ernest & Young, 22/11/11
  • Islamic Banking and Finance in North Africa: Past Development and Future Potential, African Development Bank, 14/10/11
  • ”Arab World Banking & Finance,” Financial Times Special Report, 22/09/11
  • ”First Islamic credit card in Egypt will launch in 2012,” Al-Youm Al-Sabea, 08/09/11
  • Muhammad Shaukat Malik, Ali Malik & Waqas Mustafa, ”Controversies that make Islamic banking controversial: An analysis of issues and challenges,” American Journal of Social and Management Sciences 2011, 2(1): 41-46
  • ”Global Islamic Finance Report 2011 Released,” Zawya, 05/05/11

Olivia Orozco de la Torre är samordnare för Casa Arabes Socioekonomiska och Business program