Irwandi Jaswir, Kuala Lumpur – Antara/FB Anggoro
Den muslimska befolkningen nådde 1,83 miljarder av världens 6,5 miljarder människor 2018, med en
genomsnittlig årlig födelsetillväxt på cirka 1,80 procent. Utan tvekan växer handeln med halalmat snabbt
med 20 procent per år.
Värdet på den globala marknaden för halalprodukter beräknas till 4,55 miljarder US-dollar, exklusive
islamisk bankrörelse, med mat och dryck som står för 67 procent, läkemedel 22 procent och personlig vård
och kosmetika 10 procent. Men den lukrativa marknaden för halalindustrin står också inför en enorm
utmaning, den globala implementeringen av olika halalstandarder.
En studie av nuvarande halalstandarder visar en ökad medvetenhet hos länder och organisationer globalt om
behovet att fastställa sina egna halalstandarder. Som sådan är det inte förvånande att hitta i ett land
mer än ett halalcertifieringsorgan och mer än en uppsättning halalstandarder.
Denna trend är emellertid ett allvarligt problem för branschaktörer, särskilt utövare, intressenter,
sharia-rådgivare i allmänhet och muslimska kunder i synnerhet.
I vissa länder med muslimsk majoritet som Malaysia och Indonesien definieras och fastställs
halalstandarderna av standardorganen i respektive länder. Dessa halalstandarder implementeras sedan av
certifieringsorganen. Vissa länder delar standarder. Halalstandarderna från Standards and Metrology
Institute for the Islamic Countries (SMIIC) som tillhör Organisationen för Islamiskt samarbete (OIC)
antas av många länder.
I vissa lände med icke-muslimsk majoritet fastställs inte halalstandarder av några reglerande organ. Detta
beror på att de flesta regeringar i dessa länder är okunniga eller omedvetna om frågor som rör
halalindustrin. I stället för att upprätta nya halalstandarder och genomföra dessa standarder genom lokala
certifieringsorgan föredrar vissa att använda halalstandarder som är certifierade internationellt av andra
länder som Malaysia, Indonesien eller SMIIC.
I värsta fall har vissa länder inte officiella halalstandarder alls. I länder som är omedvetna om
halalfrågor som är relevanta för den muslimska befolkningen i minoritet, godkänner inte regeringarna
antagandet av standardförfarandet för genomförande av halalcertifiering och halalrevision. Denna praxis
förnekar sharias anda och fördelar utan tydliga och definierade halalstandarder som är bindande för hela
nationen, särskilt det muslimska samfundet i synnerhet.
Frågan om upprättande av internationella halalstandarder genom ett enda tillsynsorgan eller
harmoniseringen av halalstandarder internationellt har diskuterats allmänt över flera år. Det ideala
scenariot är att komma överens om halalstandarder som är globalt erkända och accepterade av relevanta
reglerande organ i alla länder.
Efter flera års skapande, utarbetande och implementering av ramverket globalt är International
Organization for Standardization ett exempel på standarder som antas och globalt erkänns av alla länder.
Men att förverkliga denna vision är nästan omöjlig.
Å ena sidan beror denna bristande inställning på skillnaderna och oenigheterna inom det globala muslimska
samfundet när det gäller olika tolkningar av olika mazhab (muslimska sekter) i frågor om islamisk
rättspraxis.
Å andra sidan kan länder som påstår sig ha de bästa standarderna leda till ovänlig konkurrens mellan
länder. Detta är inte en hälsosam utveckling och detta fenomen kommer att dela den muslimska världen
ytterligare och beröva muslimska minoriteter i ett land med icke-muslimskt majoritet chansen att konsumera
halalprodukter.
Det finns ett belysande intressant fall med en person från Korea, en kosmetisk entreprenör som hade Jakim
(malaysiskt halalcertifieringsorgan) certifiering för sina produkter. Men när hon försökte komma in på den
indonesiska marknaden fick hon besked om att hon behövde skaffa indonesisk halalcertifiering (LPPOM MUI).
Det fick henne att fråga, ”Vad är skillnaden mellan islam i Malaysia och i Indonesien?”
Enligt min observation är många länder mer än villiga att anta certifiering från andra länder. Jag fann
också att skillnaden i tolkningar av olika mazhab svävar runt mindre än 10 procent av alla frågor
relaterade till islamisk rättspraxis. Därför behövs stark politisk vilja bland alla regeringar för att
förverkliga visionen om att implementera gemensamma halalstandarder och certifiering över hela världen.
Halalstandarder fungerar som en officiell referens för halalcertifiering. Standarderna utvecklas för varje
sektor i branschen, såsom mat, kosmetika, slakterier, restaurangkök, muslimsk vänlig turism, mm. Det
börjar med att identifiera alla kritiska halal-kontrollpunkter.
Eftersom halalstandarder utvecklas av ett visst land är de endast tillämpliga i det landet.
De olika halalstandarderna utgör ett hinder för företag som försöker komma in på den internationella
halalmarknaden på grund av de ekonomiska kostnaderna det innebär att starta och driva en verksamhet i
olika länder. Den tid man förlorar med att skaffa olika halalcertifiering och de extrakostnaderna det
innebär är ett bakslag för halalindustrin. Indirekt har det äventyrat islams rykte.
Därför måste en hög grad av harmonisering mellan olika halalstandarder eftersträvas och implementeras av
alla länder, med de islamiska länderna som ansvariga för att sätta upp riktningarna för en uppsättning
halalstandarder som är accepterade och erkända av alla länder.
Utan detta kommer halalföretag och halalindustrin att påverkas hårt. Utan en enda standardregelbok för
halalstandarder och halalcertifiering, i kombination med flera halalvarumärken och logotyper, kommer både
företag och konsumenter att fortsätta befinna sig i ett dilemma.
Anteckningar:
Irwandi Jaswir är en indonesisk professor vid International Islamic University Malaysia och King Faisal
International Prize vinnare 2018