Med framväxten av ett multietniskt, mångkulturellt samhälle och kosmopolitiska städer, begränsas inte längre
värderingar och övertygelser av ett lands gränser. Kanske skulle man kunna hävda att för 50 år sedan religioner som
islam, hinduism, sikhism och buddhism i allmänhet sågs som icke-västerländska, avsedd att stanna kvar i sitt ursprung
i Mellanöstern, Sydasien, osv.

Naturligtvis någon bra historiker kan lätt säga att det är långt från verkligheten eftersom judarna har varit alltid
en del av Europa, Ryssland och USA, även muslimerna. För att inte nämna de 800 år av muslimskt styre i Spanien och
muslimernas upptäckelse av Amerika innan Christopher Columbus och de infödda muslimer som bor fortfarande på Balkan,
Kaukasus och de forna sovjetstaterna i Centralasien är mer samtida exempel på Islams närvaro i den västerländska
civilisationen.

Men med en ökad medvetenhet och begreppet medborgarskap, nationalitet och rättigheter, utmana de nya generationer av
unga muslimer födda i huvudsak icke-muslimska miljöer de ideologiska gränserna för relationen mellan islam och deras
födelseplats. Till skillnad från sina föräldrar och farföräldrar, som kan ha migrerat från övervägande muslimska
länder, kan man inte säga till denna nya generation åk ”tillbaka” till era hemländer, eftersom de sannolikt inte har
något annat land att åka ”tillbaka”.

Men muslimerna som lever i västerländska miljöer integreras framgångsrikt, och deras fasthet i islam banar väg för
att vissa islamiska värden normaliseras i de västerländska samhällena. En av de viktigaste frågorna för muslimer är
halal mat, eftersom även många mindre observant muslimer inte har gett upp kravet att äta kött som uppfyller deras
religiösa normer.

Av denna anledning börjar även de viktigaste slakterierna i olika länder anställa muslimska arbetare för att ta itu
med dessa marknader och erbjuda vad muslimska kunder efterfrågar. Det finns också en växande närvaro i restauranger
och livsmedelsbutiker. Man har också inrättat kommittéer eller organisationer för att övervaka om maten produceras i
enlighet med islamiska riktlinjer med certifikat som utfärdats av ett erkänt organ.

Även om muslimerna, bland tatarer, turkar och européer, alltid har varit en del av det ryska samhället sedan
Sovjetunionen bildades, en ny migration av muslimer arbetare till övervägande kristna slaviska regioner, inklusive
huvudstaden Moskva, har fört halal koncept till förgrunden. Således insikten om en ljus framtid för halal industrin,
har lett till att ett ökande antal ryska muslimer efterfrågar enhetliga normer för utveckling och certifiering av
Halal mat.

Madina Kalimullina, chef för ekonomiavdelningen i Ryssland muftis råd (RMC), berättade för Khaleej Times att ”halal
livsmedelsindustrin växer tvåsiffrigt i Ryssland. Vi certifierar årligen mer än 40 företag i olika produktionssfärer.”

Kalimullina, som också är chef för Moskva Halal Expo, ett event som främjades av Rysslands mufti råd under 2010 för
att locka nya investerare till den växande halal marknaden, tillade: ”Dagens fas för av halal industrins utveckling
kan betraktas som en ömsesidig och djupare förståelse fas av varje certifieringsorgan.”

Under 2002 etablerad RMC också Centrum för Halal standardisering och certifiering. Nio år senare, 2011, bildades
Halal Finansavdelning. Halal, som på arabiska betyder ”tillåtet”, ”möjlig”, ”laglig” är inte bara en
livsmedelsrelaterad fråga. Allt i vardagen kan beskrivas som handlingar som utförs av stora företag som styrs utifrån
konceptet halal och haram. Därför de organ som upprättas av RMC utbildar också muslimer och icke- muslimer, för att
få en tydlig förståelse av dessa riktlinjer.

Faktum är att halal industrin lovar att bli ”världens flaggskepp för friska, ekologiska och säkra tjänster och
produkter”, även om ”halal konceptet kommer att kräva nya internationella handelsvägar.”

Cirka 23 miljoner muslimer bor i Ryssland, de består av cirka 15 % av den totala befolkningen, vilket gör islam den
näst största religionen i landet efter ortodox kristendom.