Abdel-latif Bilal Ibn Samar – Vida Halal

 

Bismillah ar-Rahman ar-Rahim

Det vi kallar ”halal konsumtion” har några egenskaper som går utöver ramen för marknadsundersökningar. Den ”klassisk konsument” bör vi dela här in i två huvudgrupper: muslimer (majoritet) och icke muslimer (en växande minoritet). Den senare består av de vanliga eller tillfälliga konsumenterna av halal produkter, främst inom livsmedelssektorn. De gör det inte av religiösa övertygelser, ibland är de inte ens medvetna om att detta är en halal produkt. Oftast handlar de halal mat för att det finns i deras lokala handel (slakteri, bageri, osv.) och som de betraktar som mer positiva (kvalitet, behandling, pris …). Denna kategori kommer även att omfatta kunder i restauranger, te butiker, snabbmat lokaler där halal mat serveras, mm.

Eftersom vi inte har mycket tid, kommer vi att behandla den största block (halal konsumtion av muslimer). Jag ska försöka beskriva det, men det är en komplicerad fråga där det finns många faktorer.

I denna artikel kommer jag att referera till umma när jag menar det muslimska samfundet: hundratals miljoner människor i nästan varje hörn av planeten. I vissa områden är antalet större på grund av historiska skäl, i andra ökar antalet på grund av den sociala, politiska och framför allt ekonomiska villkor och därmed migrations fenomen. Därför bör vi förstå umma inte som ett enhetligt block och associerad med en viss geografisk tillhörighet, utan som en plural och heterodox mosaik.

För att förstå vad vi kommer att diskutera här, önskar jag att vi kommer ihåg dessa tre punkter:

Människor är:

1. Guds skapelse;
2. barn till våra mödrar,
3. produkten av våra sammanhang.

 

Jag kommer att insistera på detta så att vi bättre kan förstå halal konsumtionsmönster. I ummas konstitution och i dess kännetecken är oerhört viktigt att överväga dessa tre faktorer som bekräftar en muslims identitet.

Den första vektorn är lodrätt: vi är Guds skapelse, dvs. vi är en del av Guds skapelse tillsammans med det vi ser och inte ser, och därför måste vi vara medvetna om var vi är och det ansvar det innebär. Det är där livet blir meningsfullt. Det är platsen för islams etik och värderingar.

För det andra har vi den vågräta vektorn: vi är barn till våra mödrar, d.v.s., vi är människor, vi kan föröka oss och dessutom är vi också en del av en av våra förfäder och vår familjs ”väg” som skapar våra förutsättningar och formar oss. Här finner vi också en av de olika typerna av kunskapsöverföring: från generation till generation. Även i denna kategori utvecklas vår relation med hemlandet och våra förfäder.

Den tredje vektorn är cirkulär: vi är produkter av vår egen kontext, dvs. med de andra två faktorerna är vi också permeabla för kulturella, miljö, historiska influenser, ideologiska trender, nya paradigm, externa intressen (geopolitiska, ekonomiska …) och så vidare. Det är platsen med mer yttre tryck och när den ökar, försämrar, framförallt, den andra vektorn, den vågräta.

Dessa tre vektorer som bildar den muslimska identiteten är ofta obalanserade. Om Islam är helare är just för dess förmåga att balansera dessa tre element i oss alla, medvetenhet om en enda, enad verklighet vars lagar måste vi acceptera, respekt och kärlek till familjen, föräldrar; äktenskap och avkomma som sociala struktur, och även tolerans och försvar av den kulturella mångfalden. När man talar om Islams utjämning av de tre vektorerna, menar man inte att göra dem lika tjocka, den lodräta (vi är Guds skapelse) skulle vara hörnstenen, axeln där de andra två är länkade. När den cirkulära vektorn (vi är produkter av vårt sammanhang) blir större, riskerar vi att ramla ner, komma ur balansen och förlora kontakten med hörnstenen, vanor och mode vs gudomlig mening.

Tack vare dessa tre faktorer kan vi tala om muslimer och samtidigt är det så svårt att sätta umman i ett kulturellt homogent block.

Är det möjligt efter allt detta att tala om konsumtionsmönster för denna umma? Ja, och nej.

Denna ram kan hjälpa oss att tillämpa den på hela umma och även i vissa delar av detta:

1. Vågrät vektor (vi är Guds skapelse): 100 % halal. Konsumtion med ett samvete.
2. Lodrät vektor (barn till våra mödrar): halal. Ärvda praxis, tröghet, tradition.
3. cirkulär vektor (produkter av vår kontext): mindre halal, mer masbuq (tveksamt) och även haram (olaglig). Föränderlig miljö, konsumenttrycks penetrering, globalisering, bryta vanor, industrialisering inom jordbruket, aggressiv reklam, miljöförstöring … För närvarande många av de samhällen vi kallar islamiska upplever denna runda vektors tillväxt på bekostnad av de andra två.

 

Vi går nu till en av dessa delar, halal konsumtionsmönster idag. Vi kommer att utveckla de tre avgörande faktorerna i konsumtionsmönstren och avsluta med vad vi förstår att vi måste försvara och främja (tips).

 

Halal konsumtionsmönster enligt de tre vektorer

1. Första egenskap

Lodrät vektorn (Vi är Guds skapelse): Halal. Hörnsten och grunden för en muslim. Praxis med samvete. Etik och värderingar.

Som i all historia och överallt har vi ett muslimskt samfund med stor mångfald, som först känns igen pga. sin medvetenhet om Gud och därmed konsumera utifrån det.

När vi talar om konsumtion, talar vi om praktisk användning. Islam är inte en ideologi, utan ett sätt att leva, där teori och praktik, inom och utanför bildar en enda uppsättning som tar och erkänner vår beroende till enhet som överskrider oss. Därför kan vi tala om muslimernas konsumtion som en medveten, etisk och integrerad konsumtion i den dagliga praxisen av islam.

Men om vi tänker snabb på muslimernas konsumtion, får vi i huvudet tre typiska egenskaper:

Slakt, fläsk förbud, och alkohol förbud.

Idag har det nästan blivit en besatthet i vår identitet, hel separerat från resten av den muslimska praxisen. En besatthet framförallt externt, från icke-muslimernas sida. Vi observerar också en exklusiv identifiering mellan halal och dessa tre element: gris-slakt-vin.

Låt mig citera tre fragment från Koranen som talar om dessa tre element och jag skulle vilja att ni behåller uppenbarelsens integrerande egenskap:

Offer

Och till de symboler som Gud har gett er hör kamelerna; med dem följer välsignelser för er. Uttala därför Guds namn över dem när de står på rad [för att slaktas]; och när de har fallit, ät då av deras kött och skänk av det både till den som är nöjd [med det lilla han har] och till den som [är utblottad och] måste tigga. Vi har låtit er råda över dem – kanske skall ni visa tacksamhet. [Offerdjurens] kött och deras blod når aldrig Gud; men er gudsfruktan [och er lydnad] når Honom. Och Han har låtit er råda över dem för att ni skall förhärliga Gud, som har väglett er. Och förkunna detta glada budskap för dem som gör det goda och det rätta. (22:36-37)

 

Alkohol

TROENDE! Rusdrycker och spel om pengar, alla hedniska bruk och spådomskonst är ingenting annat än Djävulens skamliga påfund; håll er borta från allt sådant, för att det skall gå er väl i händer. Djävulen vill med hjälp av rusdrycker och spel om pengar framkalla fiendskap och hat mellan er och få er att glömma Gud och plikten att förrätta bönen. Vill ni inte upphöra [med allt detta]? Lyd Gud och lyd Sändebudet och var på er vakt! Och om ni vänder om [och går en annan väg] skall ni veta att Vårt Sändebuds enda plikt är att klart framföra det budskap [som han anförtrotts]. De som tror och lever rättskaffens skall inte göra sig förebråelser för vad de [förut] har ätit och druckit, om de fruktar Gud och [håller fast vid] tron och lever ett rättskaffens liv; låt det sägas än en gång: [de har ingenting att förebrå sig om de] fruktar Gud och [håller fast vid] tron – ja, ännu en gång: [de skall] frukta Gud och [sträva efter att] göra det goda och det rätta. Gud älskar dem som gör det goda och det rätta. (5:90-93)

 

Gris

ÄT AV alla tillåtna goda ting som Gud har skänkt er för er försörjning och tacka Gud för Hans välgärningar, om det är Honom ni vill dyrka. Han har inte förbjudit er annat än kött av självdöda djur och blod och svinkött och det som offrats åt någon annan än Gud. Men den som nöden tvingar [att äta av detta] – inte den som vill trotsa [förbuden] och som går längre [än hungern tvingar honom] – [skall finna att] Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. Låt därför ingen osanning komma över era läppar då ni talar om [dessa ting och kallar] det ena lovligt och det andra förbjudet, så att ni lögnaktigt påbördar Gud era egna idéer. Det kommer inte att gå dem väl i händer som lögnaktigt påbördar Gud vad de själva finner på; deras glädje skall vara en kort tid och ett plågsamt straff väntar dem! (16:114-117)

Sammanfattningsvis, framför en besatthet slakt-vin-gris även helt utan mening finner vi i Koranen en mängd förtydligande, framför allt kännedom om Gud och hans nåd, uppmaning att göra gott och att vara socialt ansvarstagande, det gudomlig överseende när vi inte kan uppfylla det som blivit förbjuden för oss, brist på tvång att införa detta sätt att leva, den rådande tacksamhet med vilka vi alltid måste agera och leva…

Uppenbarligen det är bara tre stycken, och i Koranen finns många exempel. Jag ville lyfta fram det eftersom när en icke muslim vet att du är muslim i ett land som detta alltid frågar dig om du inte äter fläsk eller dricker alkohol, men aldrig brukar fråga om du spelar på lotteri, om du ger pengar till de fattiga, om du funderar på naturliga fenomenen, om du är tacksam, osv.

Sammanfattningsvis är halal konsumtion en medveten, solidarisk, social och etisk konsumtion till skillnad från majoritetens konsumtion som främjar individualism. Till exempel alkoholism eller spel är mycket viktiga sociala missförhållanden i dag, så när vi inte konsumerar alkohol eller spelar, gör vi det som en del av vårt ansvar för det gemensamma bästa bortom våra egna intressen eller vår egen kontroll.

Detta skulle vara den första egenskapen av halal konsumtionsmönster. En egenskap som passar i den första vektorn och identitets axel: medvetandet om Gud. En konsumtion som inte gäller bara mat. Precis som vi har sett i Koranen, är förbudet mot droger tillsammans med spel förbjudet eller djuroffer med solidaritet med de fattiga. Budskapet är holistisk, i islam allt är sammanlänkat därför att i Verkligheten ingenting är fragmenterad eller utan länk.

Denna punkt är den viktigaste när det gäller konsumtionsmönster, eftersom vi inte får koppla det till bara en enkel handling av att köpa och sälja. Det är socialt ansvar när vi ombeds att inte slösa i vattenförbrukning, när vi förbjuds att utöva ocker och spekulation i konsumtionen av finansiella produkter, inteckning, försäkringar… och när det krävs rättvisa och rimlighet i priser och mått eller när man fastställer normer för klädsel, begravning, i kulturella och konstnärliga evenemang, när vi ombeds att inte överdriva i livsmedelskonsumtionen (särskilt kött), osv.

 

b. Andra egenskap

Den vågräta vektorn (vi är barn till våra mödrar): halal. Ärvd praxis, tröghet, tradition, överföring av kunskap från generation till generation. Hemland.

Detta är i allmänhet den mest synliga praxis i vårt samhälle när det gäller halal konsumtion, eftersom den sätts i samband med invandringen. Detaljhandel, dofter och färger, kommunalismen, import genom formella och informella vägar beroende på efterfrågan …

Om i den första vektorn placerar vi medvetenhet att offra lammet enligt halal regler, här skulle vi behöva placera receptet. De flesta muslimer i Europa kommer från stora områden i Maghreb, Västafrika (Senegal, Gambia, Mali …), Irak, Pakistan och Somalia. Till dessa kan vi summera det växande antalet konvertiter som accepterade islam och även européer vars föräldrar har invandrarbakgrund.

Regionala ingredienser, kläder, tyg, terapier och traditionella mediciner, musik, är alla dessa vanor som kommer muslimen från sin ursprungliga hem till sin nuvarande destination. Men tillsammans med dessa, när det gäller till exempel Spanien kan vi inkludera även i detta avsnitt konsumtionsformer som tillhör det andalusiska kulturarvet, från inte så avlägsna förfäder (mat, kultur, musik, språk …). Här finner vi också traditionell teknik som man har börjat återta i fråga om boskap och jordbruket före industrialiseringen.

 

c. Tredje egenskap

Den cirkulära vektorn (vi är produkter av vårt sammanhang): till synes mindre halal, mer masbuq (tveksamt), men mottaglig för förändring. Det är helt enkelt paradigmens vektor. Vi kommer från en moderniserings paradigm som, i framstegs, utveckling och individuell frihets namn, har lyckats homogenisera stora delar av den islamiska världen på bekostnad av vektorn 2, men inte vektorn 1. Detta innebär att i många muslimska samhällen, västvärldens kolonialism har lett till skador när den har ersatt värden och traditionella sätt att göra saker, upphävt eller förvisat till folklore kunskaper och metoder som ärvdes från generation till generation, men trots det har dessa samhällen inte slutat att vara medvetna om Gud, d.v.s. de fortsätter hävda att vara muslim.

För närvarande har det blivit mycket mer aggressiv med det nyliberala paradigmet: föränderlig miljö, konsumtions tryck, globalisering, transnationella företag, ändring av vanor och utbyte av ouppnåeliga önskningar, industrialisering och intensivt exploatering av jordbruk och boskap, framväxten av företagens marknadsföring och aggressiv reklam …

För att uttrycka det bildligt: stormarknaden har kommit in i våra liv. Stora butikskedjor, miljö obalans, landsbygd och lokal handels förfall, kolonisering av den imaginära. Vi har gått från konsumtion till konsumism, det vill säga från ett verkligt behov till ett ogrundade och ohållbar behov både för människan (psykologisk obalans, illusoriska tvångstankar, upplåning …) som för miljön (avfalls överskott, plundring av råvaror, avskogning, monokulturer, bekämpningsmedel, GMO…). Det är också det internationella finans, spekulation, räntans kungarike.

Följaktligen är det i denna kategori där halal konsumtionen blir mer sannolikt masbuq (tveksamt, där det inte finns någon konsensus på expertnivå inom de olika rättsliga skolorna) eller direkt haram (olaglig).

 

Vart skulle vi vilja gå? Grundläggande råd och några förslag

Paradigmskifte i vektorn 3 för att förstärka vektorn 1 och återta vektorn 2.

Vad i politiska termer kallas ”återtagande av suveräniteten.” Avkolonisera oss.

Vi har sagt att vi behöver balansera de tre vektorerna som utgör vår identitet för att kunna uppnå en internt och externt harmoni. Så det handlar inte om att kasta eller avbryta den cirkulära vektorn, eftersom oavsett vi vill det eller inte kommer vi alltid att vara en produkt av vårt sammanhang. Vad vi inte kan tillåta är att vara bara just det.

En icke-religiös och modern samhället präglas just av dess övergivande av de första två vektorerna för att behålla endast den tredje. Men muslimer fortsätter att rotera på den första axeln, det gudomliga medvetandet, och trots alla yttre påtryckningar har den andra vektorn försummats men inte försvunnit. Vi anser därför att det inte är så komplicerat att hitta tillbaka balansen mellan vår identitets tre egenskaper. I denna mening blir den cirkulära vektorn (vi är produkter av vårt sammanhang) ett kraftfullt verktyg för förändring och medvetenhet.

 

Ekologiskt jordbruk

Vi kan gå med, som många muslimska samhällen gör nu på internationellt nivå, i en alternativ världsbild till nyliberalismen, halal konsumtion som åter blir vad det alltid har varit, hållbar, ekologisk, rättvis. Med mer engagemang från konsumentens sida (aktiv konsumtion jämfört passiv konsumtion). Med en efterfråga på en etisk bank, en hållbar och rättvis internationell handel. Kort sagt, mer konsumtion enligt islam, att förstärka en ömsesidigt stöds gemenskap söm agerar för hela samhällets bästa.

Vi ser att bland muslimer växer misstron mot kött och jordbruksindustrin som är alltmer besatt av lönsamhet och ekonomiska fördelar på bekostnad av konsumenternas hälsa och miljön. Därför bevittnar vi en oöverträffad tillväxt av den ekologiska, säsongsbetonade och närmarknaden. I American Muslim Consumer Conference från 2009 sade Adnan Durrani, chef för American Halal Company, ”Vilka är trenderna inom livsmedelsmarknaden? Vi ser en återgång från framtiden, lokala och hållbara gårdar, respektfull behandling av djur, säsongsbetonad mat…” Kort sagt, vi återigen återfår medvetandet om vad vi äter. Abdulmatin Ibrahim, författare av Green Deen, skriver:

”En hel generation av muslimer lever efter de gröna Islams principer.

De respekterar och uppskattar naturen och vill se skyddade Guds tecken (ayat) för att njuta och dra nytta av dem, de letar efter möjligheter att agera rättvis (adl) genom att arbeta för sitt samhälle, och respektera det faktum att om vi skapar obalans i vågen (mizan) genererar vi korruption. Konsumenterna vill ha livsmedel fri från antibiotika, etisk förpackad, med rättvis handel, välsmakande och halal.”

Några grundläggande tips får vi av journalisten och författaren Michael Pollan, när man inte har denna typ av livsmedel och vi tvingas att gå in i snabbköpet, i sin bok Detektiven i snabbköpet, där han rekommenderar oss: ”Ät ingenting din farmor skulle inte kalla mat”, ”undvik livsmedel som marknadsförs med påstående om hälsosamma egenskaper”, ”lämna snabbköpet så fort som möjligt”, ”undvik produkter som innehåller okända beståndsdelar eller outtalbara ingredienser.”

Ett av problemen med ekologisk produktion är bristen på lokala efterfrågan vilket är en av de viktigaste faktorerna som höjer produkternas priser och försvårar dess distribution. En av de lösningar som kommer från konsumenterna själva är skapandet av kooperativ och konsumentgrupper för att spara och minska kostnaderna och mellanhänder. En annan gäller medvetenhet och förändringar i matvanor. Fallande priser inom köttsektorn är nära relaterad till överdriven konsumtion av kött som ökat under de senaste decennierna, något som skadar både vår kropp och miljö. Således handlar det inte att omvärdera djuret som bara en produkt i kedjan, men som en levande varelse som förtjänar respekt och hänsyn. I den islamiska traditionen, som i många traditioner i världen, att äta kött är ett undantag och inte normen.

 

Konsument grupper och kooperativ

Inom halal konsumtionen ser vi också skapandet av konsumentgrupper på två parallella sätt och inte alltid fjärran ifrån varandra. Man skulle kunna kallas den ena informell och den andra formell. Den informella är mer rotade till den andra vektorn och är mycket tystare och svårt att följa upp men samtidigt är mycket mer utbredd. Det tydligaste fallet kan hittas i festivalen av lamm offret (Eid), där familjer, vänner och grupper träffas för att köpa antal lamm de behöver. Men i vardagen hittar vi dessa informella föreningar inom livsmedelssektorn (t.ex. för stora inköp av korn eller importerade ingredienser) och även inom den finansiella med inrättandet av små grupper för smålån och besparingar. Som sagt, är de erfarenheter djupt rotad i vissa muslimska samhällen som de har tagit med från sina hemtrakter. Så jag tror att det är mer relaterade till den andra vektorn.

Å andra sidan, mindre utbredd, finns kooperativ och formella konsumentgrupper, främst för livsmedel, och där muslimer är inblandade. Dessa erfarenheter är knappast annorlunda från resten av de verksamma kooperativ och tillhör den tredje vektorn eftersom de svarar till behovet av en världsbilds ändring i fråga om konsumtion. En av de stora svårigheterna i dessa grupper är att hitta halal ekologiska köttproducenter i närheten med vilka man kan arbeta. I vissa länder, till exempel England, är det redan en etablerad praxis och vi kan ta som referens.

 

Medvetenhet

En av de viktigaste uppgifterna vi tror är nödvändig är medvetenhet. Å ena sidan kan de muslimska samfunden i vårt land återvinna det rika islamiska arvet för att förbättra kvaliteten i hela samhället. Å andra sidan är det ett sätt att bekämpa islamofobin genom att föreslå och bidra med lösningar som går utöver kravet på respekt och mångfald. Det är också viktigt med inter religiös dialog kring dessa metoder för att delta i diskussioner om vad som kallas ”Djup Ekologi”, det vill säga där andlighet och miljöskydd inte är separerade.

Genom att betona dessa aspekter i islam vill vi bidra med alternativ som gynnar samhället som helhet. Det handlar om att arbeta med återvinning av våra minnen, hermeneutik, inter religiös dialog fältarbete och med samhällen på gatunivå, att inleda en dialog i skolor, på gator och marknader, i moskéer, i samråd. Utan att skapa friktion, konflikter eller onödiga diskussioner om dogmer. Det handlar om att föreslå, främja och skapa fördelar för alla.