ISNA Green Initiative Team

Det finns mer än tillräckligt med mat i världen för att mata alla på planeten. Ändå svälter så många som 828 miljoner människor fortfarande.

Efter att ha sjunkit stadigt i ett decennium är hungern i världen på uppgång och drabbar nästan 10 % av människorna globalt. Från 2019 till 2022 ökade antalet undernärda människor med så många som 150 miljoner, en kris som till stor del drivs av konflikter, klimatförändringar och covid-19-pandemin. Världsbanken uppskattar att ytterligare 75 till 95 miljoner människor kom att leva i extrem fattigdom 2022, jämfört med de första pre-pandemiprognoserna.

Uppskattningsvis 60 % av världens hungriga lever i länder som upplever aktiva konflikter, främst orsakade av tvister om mat, vatten eller de resurser som behövs för att producera dem. Konflikter stör skördarna, hindrar leveransen av humanitärt bistånd och tvingar familjer att fly från sina hem.

Klimatförändringarna har en dramatisk inverkan på kvantiteten och den näringsrika kvaliteten på mat som produceras runt om i världen. Torka, översvämningar, bränder, värmeböljor och andra klimatchocker tvingar också bort människor från sina platser, förstör försörjning och driver samhällen djupare in i hunger.

Kriget i Ukraina har förvärrat förhållandena. Begränsade globala livsmedelsförsörjningar driver upp priserna och hotar världens mest utsatta människor och länder. Mer än 48 miljoner människor står inför akuta nivåer av hunger, med hot om akut undernäring, svält och död, enligt World Food Program (WFP). Enligt rapporten från Global Network Against Food Crises (GNAFC) upplevde omkring 193 miljoner människor i 53 länder/territorier akut livsmedels osäkerhet på krisnivåer eller värre under 2021.

Över 45 miljoner barn är drabbade av den mest synliga, allvarliga och potentiellt livshotande formen av akut undernäring. Globalt sett tillskrivs 1 av 5 dödsfall bland barn under 5 år allvarlig undernäring som leder till att över 1 miljon dör varje år.

Globalt matsvinn

FN:s miljöprogram (UNEP) och partnerorganisationen WRAP, Food Waste Index Report 2021 uppskattar att matsvinnet från hushåll, detaljhandeln och livsmedelsbranschen uppgår till 931 miljoner ton varje år. Nästan 570 miljoner ton av detta avfall förekommer på hushållsnivå. Rapporten avslöjar också att det globala genomsnittet på 74 kg mat som slängs per capita varje år är anmärkningsvärt likt från lägre medelinkomstländer till höginkomstländer.

Nästan hälften av all frukt och grönsaker som produceras globalt går till spillo och nästan 1/3 av all mat som produceras globalt går förlorad eller går till spillo årligen. Detta kostar den globala ekonomin cirka 940 miljarder dollar årligen.

Matavfall är inte bara vad konsumenter skrapar av sin tallrik eller låter ruttna i sitt kylskåp. Globalt matsvinn börjar från jordbruksproduktion och fortsätter till soptippen. På gården kan avfallet drivas av en mängd faktorer utanför odlarens kontroll. Väder, skadedjur, sjukdomar, låga marknadspriser eller höga arbetskostnader leder alla till att mat lämnas på fältet. Mat som kan se perfekt mogen och ätbar på fältet kan vara för mogen när den når konsumenten, så den skördas aldrig.

USA slänger mer mat än något annat land i världen, nästan 40 miljoner ton eller 30 % av all mat värd 48,3 miljarder dollar slängs varje år. Det uppskattas att ungefär hälften av vattnet som används för att producera denna mat också går till spillo eftersom jordbruket är den största mänskliga användningen av vatten. Kina och Indien producerar mer hushållsmatavfall än något annat land med uppskattningsvis 92 miljoner respektive 69 miljoner ton varje år. Detta är föga förvånande, med tanke på att båda länderna har den överlägset största befolkningen globalt.

I USA och andra utvecklade länder är livsmedelsbutiker, restauranger och konsumenter alla ansvariga för det mesta av matsvinnet. Livsmedelsbutiker bidrar till matsvinnet genom att uppmuntra konsumenterna att köpa mer än de behöver, överfulla hyllor och felaktigt markerade hållbarhet för känsliga produkter. Även lätt fläckade matvaror tas bort från hyllan eftersom de vet att kunderna vill ha perfekta produkter.

”Det är inte så lätt att lösa det här komplicerade problemet”, säger Ned Spang, biträdande professor vid Institutionen för livsmedelsvetenskap och teknologi vid University of California, Davis. Spang ledde ett team av forskare som undersökte global matförlust och avfall. Den omfattande genomgången finner att det finns större systemiska faktorer som driver matsvinnet. Studien pekar på behovet av att titta på strukturella, kulturella och sociala faktorer snarare än att bara fokusera på enskilda producenters och konsumenters åtgärder. Det är inte bara konsumenter som är kräsna med sina produkter.

Marknadsbaserade kvalitets- eller kvalitetsnormer spelar också en oavsiktlig roll i matsvinnet. ”Många av kriterierna är baserade på produktens utseende och kanske inte har något att göra med ät kvaliteten eller produktens användbarhet”, säger Elizabeth Mitcham, specialist för förlängning efter skörd och chef för Horticulture Innovation Lab vid UC Davis.

Förlusterna efter skörd är mest uttalade i mindre utvecklade länder, där uppskattningsvis 30 procent av maten går till spillo. I tropiska länder där fukt är ett problem kan mat ruttna eller mögla snabbt om den inte torkas ordentligt eller kyls. Odlare och distributörer har ofta inte råd med energikostnaderna för torkning, adekvat lagring eller kyl transport. Otillräcklig väginfrastruktur kan också leda till högre nivåer av förstörelse.

I Koranen har Gud på många ställen varnat oss för slöseri: … Men slösa inte [med Guds gåvor] – Han är inte slösarnas vän! (Koranen 6:141).

Därför är det vårt ansvar att inte bara undvika slöseri utan skapa medvetenhet mot slöseri. Vi måste uppmana regeringar och samhället att anta politik som resulterar i att minska avfallet från gårdsnivå till konsumtion.

ISNA Green Initiative har alltid främjat medvetenhet mot slöseri i mat eller andra aspekter av livet. Grön Ramadan-kampanj är en ständig påminnelse om matsvinn. Tyvärr slösar muslimer runt om i världen mer mat under Ramadan än någon annan tid på året. ISNA Green Initiative-teamet uppmanar individer och samhällen att gå med oss ​​för att höja sin röst mot systematiska problem med matsvinn. Minskat globalt matsvinn innebär mer mat tillgänglig för den hungriga världens befolkning.