Muhammed Ali Alkhuli
Översättning: Gibriel Jamani

Att en människa söker gemenskap med andra är ett tecken på en frisk personlighet. En sällskaplig person är någon som tycker
om andra människor. Islam utvecklar denna egenskap hos den troende, den utvecklas inte enbart genom uppmaning till socialt
umgänge, utan också genom verkligt utövande och på många olika sätt. Islam hjälper individen att uppnå de sociala
färdigheter han behöver för att kunna anpassa sig till det sociala livet. Dessa sociala färdigheter är väsentliga för
individens psykologiska hälsa.

Bönens roll

Islam uppmanar de troende att be i grupp. I Islam föredrar den gemensamma bönen framför den individuella. Profeten Muhammed
(fvmh) sade: ”Den gemensamma bönen är överlägsen
den individuella bönen med tjugosju grader”. Syftet i detta sammanhang är att främja de troendes sociala medvetande, att
minska de inåtvända tendenser som individer har, och att uppmuntra de utåtvända tendenserna hos alla individer. Under bönen
står muslimen med hundratals människor, vända i samma riktning, upprepande samma ord och rörelser. Den kollektiva bönen är
en handling som visar gemenskap samtidigt som den utvecklar muslimens sociala disciplin, eftersom bönen lär muslimen att
vara med andra människor, att stå i samma rad som dem, på samma plats och bakom samma böneledare.

I moskén utförs de fem dagliga kollektiva böner. Fredagsbönen har speciell status: denna bön måste utföras i moskén. Detta
betyder att Islam inte ger muslimen chansen att välja mellan att vara eller inte vara social: en muslim måste försöka vara
social.

Profeten Muhammed (fvmh) sade till och med: ”Er tro är inte fullständig förrän ni önskar andra det no önskar er själva”.
Genom utövandet av Islam, blir muslimen socialt medveten och kan känna och visa empati.

När muslimen är klar med den obligatoriska delen av den kollektiva bönen, byter han plats för att utföra den frivilliga
delen av bönen. Denna handling får muslimerna att stå med andra grupper av människor under bönens gång; syftet är att
utveckla fysisk och social kontakt med många människor.

Muslimen uppmanas att inte alltid be på samma plats när han är i moskén. Syftet med detta påbud är att muslimen skall vara
social, att få honom att umgås med andra människor, och att öka umgänget med människor i allmänhet.

Fastans roll

Islam utvecklar individens känslomässiga, sociala liv genom fastande. Alla muslimer fastar under en och samma månad och
bryter sin fasta vid solnedgången. Dessa gemensamma erfarenheter av fastan förstärker känslorna av samhörighet troende
sinsemellan.

Pilgrimsfärdens roll

Under pilgrimsfärden kan muslimen första vikten av gemenskap. Alla pilgrimer går fram och tillbaka mellan två platser (Safa
och Marwa) och är klädda i samma färg (vit). Detta kollektiva utövande av pilgrimsfärden på samma plats och tid är verklig
utövande av gemenskap och jämlikhet.

Välgörenhet

Enligt Islam måste varje muslim ge de fattiga pengar eller mat mot slutet av ramadan, innan firandet av den högtid som
avslutar fastan. Välgörenhet ges i andan av gemenskap och empati.

Följaktligen har Islam utvecklat den troendes sociala liv genomdirekta instruktioner och genom dyrkan, bönen, fastandet,
välgörenheten och pilgrimsfärden. I Islam utvecklas individens sociala umgänge på flera olika nivåer. Islam organiserar
individens sociala förhållanden med sina föräldrar, familjemedlemmar, släktingar, grannar, gäster och andra människor.
Islam beordrar muslimen att vara social och formar honom/henne till att bli en sådan person.

Islam är inte en samling av lösryckta teorier och visdom. Islam är ett perfekt system av tro och utövning, ett perfekt
system av ord och handlingar.

Sociala plikter

Islam uppmanar de troende att besöka de sjuka, att hjälpa de fattiga och stödja de svaga. Om de sjuka besöks, de fattiga
hjälps, och de svaga stöds, kommer den empatiska förmågan och socialt umgänge att växa.

Profeten Muhammed (fvmh) sade: ”Att le mot din broder är en välgörenhetshandling”. Islam beordrar muslimer att vara vänliga
och snälla mot andra människor samt att känna sympati för dem. Säkerligen är ett leende mot din broder ett tecken av din
kärlek för honom, ett tecken av respekt, ett tecken av sympati och ett tecken av ömhet och tillgivenhet.

Hälsning

Profeten Muhammed (fvmh) sade: ”Det är inte tillåtet för någon muslim att inte prata med sin broder i mer än tre dygn i
taget. Den bättre av er är den som börjar med hälsningen”.

Till exempel lärde Profeten Mohammed (fvmh) muslimerna angående hälsning och vem man skall hälsa. Han sade: ”Den ridande
skall hälsa den gående. Den gående ska hälsa den sittande. Fåtalet hälsar flertalet. Den yngre hälsar den äldre”.

Detta innebär att om du rider hälsar du den som går. Om du går, hälsar du den som sitter. Om ni är två hälsar ni en grupp
på tre. Om du är tjugo år gammal hälsar du den sjuttioårige, osv.

Troendes brödraskap

Profeten Muhammed (fvmh) sade: ”Muslimen är den andra muslimens broder. Han är inte orättvis mot honom och han sviker inte
honom”. Brödraskap är självklart en avancerad form av gemenskap. Islam betonar alltid vikten av de troendes brödraskap.
Brödraskap innebär gemenskap, andligt och världsligt.

Profeten Muhammed (fvmh) sade: ”Gud kommer att hjälpa er om ni hjälper era bröder”. Ordet ”hjälpa” har en bredd omfattning:
att svara på en fråga, att låna ut pengar, att visa vägen, att ge pengar, att hjälpa till, att födda de fattiga, att säga
ett snällt ord, att le, att göra en tjänst, listan är väldigt lång. Att hjälpa till och att få hjälp utvecklar de troende.
Han sade också: ”Den som gör någon en tjänst har gjort en välgörenhetshandling”.

Han skall även ha sagt: ”Er tro förblir ofullständig ända tills ni önskar för era bröder det ni önskar för er själva”. ”Lev
tillsammans; vänd er inte mot varandra; underlätta saker för varandra och lägg inte hinder in i varandras väg”. ”Den som
tror på Gud är den som inte utgör en fara för en annans liv och egendom”.

Vänlighet mot grannar

Islam hjälper individen att utveckla sitt sociala liv genom att reglera hans förhållanden till släktingar och grannar.
Muslimen beordras att besöka sina släktingar.

Profeten Muhammed (fvmh) sade: ”Om du skadar din granne är du inte troende”. ”Om ni tror på Gud och domedagen, skada inte
era grannar”. ”Om ni tror på Gud och domedagen, var vänliga mot era grannar”. ”Om ni tror på Gud och domedagen, motta era
gäster väl”. ”Den bäste av er är den som är bäst mot sin granne”. ”Han är inte troende; den som äter sig mätt medan hans
granne svälter”.

Tillstånd före inträde

Gud beordrar muslimen att inte träda in i någon annans hus innan han ber om tillstånd att göra det. Gud säger även att barn
som blivit könsmogna måste även be om tillstånd innan de går in i sina föräldrars sovrum.

Profeten Muhammed (fvmh) lärde muslimen att uppge sitt namn om han tillfrågas om det när han knackar på dörren. Han
uppmanade även muslimer att skaka händer när de möts.

Behärskning av tungan

Islam befaller de troende att inte baktala varandra. Gud jämställer baktalandet med ätandet av dött människokött. Den
troende skall behärska sin tunga. Följaktligen uppmanas muslimerna att undvika överdriven pratglädje. Profeten Muhammed
(fvmh) sade: ”Låt den som tror på Gud och den Sista Dagen säga gott eller hålla tyst”. Han sade även: ”En muslim är den som
inte skadar andra med sin hand eller tunga”.

En gång frågade en muslim Profeten Muhammed (fvmh) ”Vad skall jag akta mig för?” Profeten svarade: ”Tungan”. En annan
muslim frågade Profeten ”Vad är nyckeln till frälsning?” Profeten (fvmh) svarade: ”Behärska er tunga och ångra er synd”.
Islam skyddar varje individs liv, egendom och ära. För att förverkliga detta skydd, omfattar islamisk lagstiftning
strafflagar för mord, stöld, äktenskapsbrott och falskt anklagandet av någon för äktenskapsbrott.

Vänlighet mot föräldrar

Islam hjälper individen att utveckla sitt sociala liv inom självaste familjen. Gud beordrar den troende att vara vänlig mot
sina föräldrar. Befallningen att vara vänlig mot föräldrarna sammankopplas ofta med dyrkan av Gud. Gud säger i Koranen:
”Gud beordrar er att dyrka Honom och vara vänliga mot era föräldrar”. I den Heliga Koranen nämns vänlighet mot föräldrar
direkt efter dyrkan av Gud.

Islam betonar vikten av en persons vänlighet i andra plats efter dyrkandet av Gud. Ju mer en person håller sig till Gud och
Profeten Muhammeds befallningar desto lyckligare blir hans liv, därför att alla Guds order har som mål att hjälpa människa
uppnå lycka och psykologisk trygghet.

Betoningen av vänlighet mot föräldrar är viktig. Hur kan en person tycka om andra människor om han inte tycker om sina egna
föräldrar, de som uppfostrade honom och tog hand om honom sedan hans födsel? Därför ligger den logiska startpunkten på en
människa sociala liv i hennes vänlighet mot sina föräldrar. Sedan sträcker denna sociala empati sig till människor utanför
familjen.

Som vi tidigare nämnt lär Islam den troende att uppföra sig i alla aspekter och vid alla tillfällen; t ex hur han ska
hälsa, svara på hälsningen, behandla andra, be, vad han ska säga och inte säga och hur vi ska behärska våra ord och
handlingar.

Den Islam vi känner är fullständig och perfekt. Islam, om det efterlevs, är vägen till lycka. Kära läsare, jag ber er göra
ert bästa för att skaffa er mer kunskap om Islam, att läsa och fråga om den. Utan kunskap förlorar vi mycket. Genom kunskap
tjänar vi mycket, och som vi vet är kunskap makt. Detta påstående gäller alla former av kunskap.

Salaam, 1999, Mars-April, sida 21-24