Saleema Gul – Mondoweiss
För en vecka sedan firade muslimer över hela världen Eid al-Fitr-helgen söndagen den 30 mars. Miljontals firade med fina kläder, dekorerade hem och söta efterrätter, vilket är den islamiska traditionen på Eid-helgerna. Men i Gaza observerades Eid under tyngden av enorm sorg.
I ett brännande stycke för The New Arab skriver den palestinska journalisten Abubaker Abed, från Gaza:
”Under 538 dagar trodde jag felaktigt att den muslimska världen skulle komma till vår hjälp… Jag frågar dig nu: Hur kan du glädjas medan vi är insvepta i höljen? Hur kan du bära dina finaste kläder medan vi är insvepta i höljen? Hur kan du njuta av godis medan barnen i mitt grannskap ritar mat i sanden?”
Han fortsätter: ”Du kommer att behöva Gaza mer än Gaza behöver dig.” Hans ord är inte en överdrift. De är ett åtal. De är också en varning.
Abeds verk, skrivet från ett tillstånd av undernäring, moralisk klarhet och rå ångest, är en spegel som hålls upp mot den muslimska världen – en spegel som inte bara återspeglar tystnad, utan förfall.
Vad har vi egentligen gjort för Gaza? Det är den enda frågan som är värd att ställa denna Eid.
”Vy bryr oss” är inte samma sak som ”Vi agerade”
Enligt Al Jazeeras live tracker, sedan folkmordet började, har över 61 709 palestinier dödats, inklusive 17 492 barn, 111 588 skadade, med 14 222 rapporterade saknade och antagna döda.
Dessa siffror inkluderar inte dödsfall orsakade av svält, undernäring eller bristen på medicinsk vård, eftersom majoriteten av Gazas sjukhus har förstörts av Israel, eftersom det fortsätter att blockera inträdet av medicinska förnödenheter och nödvändiga mediciner.
Och ändå känns stämningen i stora delar av den muslimska världen, även om den är sympatisk, avskild.
Empati utan handling är medverkan. Vi måste fråga oss själva: Är något vi har gjort för Gaza och resten av det ockuperade Palestina verkligen tillräckligt?
Abeds ord skär djupt eftersom de är plågsamt sanna: ”Du har aldrig riktigt stått upp mot dina regeringar, och du har inte heller pressat dem att avsluta sin försäljning och förbindelser med Israel.”
Även om vissa kanske hävdar att muslimer globalt är mer engagerade än någonsin tidigare, har det engagemanget inte översatts till varaktig, samordnad handling.
Muslimska statschefer gör noggrant formulerade uttalanden. Demonstranter skanderar på gatorna, men ljudet tar sig sällan förbi sina egna ekokammare.
Många har hållit farten vid liv i städer som New York och London. På campus fortsätter studenterna att göra motstånd med stor personlig risk.
Men dessa fickor av ihållande motstånd är undantag – inte regeln.
WhatsApp-grupper som en gång surrade med strategimöten fokuserade på Palestina har blivit allt mer sällsynta, drunknade i spam. Det finns en märkbar nedgång i energi, brådska och ihållande engagemang.
Under tiden har stora muslimska länder inte erbjudit några samordnade ekonomiska eller politiska påtryckningar på Israel. Istället har många stärkt sina band. Vad som är mer oroande är bristen på seriös offentlig respons för att hålla dessa regeringar ansvariga.
Ja, det är sant: mycket av den arabiska och muslimska världen styrs av diktatorer, autokrater eller regeringar som är beroende av västerländskt stöd för sin överlevnad. Men den muslimska världen måste fråga sig: är det en giltig ursäkt?
Måste palestinier ge allt medan vi gömmer oss bakom rädsla? Och hur ska förändringen annars komma om människor inte mobiliserar mot massiva orättvisor med massiv mobilisering?
Blod för biljonaffärer
Det moraliska förfallet är djupt när vi följer pengarna.
Den 7 mars 2025 rapporterade Newsweek att Saudiarabien planerar att investera 1,3 biljoner dollar med USA. ”Det finns ingen annan i världen nu som skulle kunna konkurrera om Trumps uppmärksamhet som MBS gör”, sa Fawaz Gerges, professor i internationella relationer vid London School of Economics i en intervju med Newsweek.
Inte att överträffa, rapporterade Reuters den 21 mars 2025 att Förenade Arabemiraten har gått med på att investera 1,4 biljoner dollar i den amerikanska ekonomin efter ett möte med Trump i Vita huset.
Enligt Global Firepower rankas Turkiet, Pakistan, Iran och Egypten alla bland de 20 bästa globala militärerna. Saudiarabien är på 24 plats och har den största militärbudgeten bland muslimska länder, på 55,6 miljarder dollar. Dussintals muslimska länder har betydande militär och ekonomisk kapacitet.
Egypten, Jordanien och Saudiarabien hjälpte till och med att fånga upp missiler från Iran – vilket stärkte den israeliska säkerheten medan Gaza rasar samman.
Detta är inte bara feghet. Det är svek. Samtidigt flödar blod bokstavligen genom Gazas gator i ännu den senaste massakern.
Dubbel diplomati
Medan väst förenar sig för att möjliggöra folkmord – tillhandahåller vapen, medel och politisk täckning – tävlar muslimska stater om vem som kan gå djupare ner i moralisk fördärv.
Den 4 mars 2025 godkände Förenade Arabemiraten offentligt Egyptens återuppbyggnadsplan för Gaza – en direkt tillrättavisning av Trumps plan att etniskt rena Gaza och omprofilera det som en lyxresort, en dystopisk, kolonial ”Riviera”. Men enligt Middle East Eye arbetade Förenade Arabemiraten samtidigt för att sabotera just den planen.
En amerikansk tjänsteman sa till nyhetsbyrån: ”Förenade Arabemiraten kunde inte vara den enda staten som motsätter sig Arabförbundets plan när den kom överens, men de slänger den med Trump-administrationen.”
Denna dubbelhet är inte isolerad. Förenade Arabemiraten har destabiliserat regioner från Gaza till Darfur medan de poserar som en diplomatisk ledare.
Tro utan gärningar
Koranen är inte tvetydig när det gäller orättvisa: Varför skulle ni inte kämpa för Guds sak och för de försvarslösa män, kvinnor och barn… (Koranen 4:75)
Dr. Asim Qureshi, forskningschef på CAGE International, varnar för att den muslimska världen inte bara står inför en politisk kris, utan en moralisk och andlig kollaps. I ett öppet brev till islamiska forskare frågar han: ”Om forskare är profeternas arvtagare, varför har de skapat en sådan klyfta mellan religiös undervisning och handling i verkligheten?”
Ändå erbjuder mycket av det religiösa ledarskapet lite utöver välgörenhetsdrivande och böner. Som Qureshi noterar subventionerar den muslimska världen effektivt sionistiskt våld genom att ständigt bygga upp det som Israel förstör: ”Denna Ummahs rikedom sipprar så småningom ner till ett sionistiskt system som är engagerat i kolonialism och apartheid.”
Indonesien, rankad 13:e militärt, svarade på förstörelsen av över 1 000 moskéer genom att lova att bygga 100 till. Samtidigt är al-Aqsa-moskén i Jerusalem fortfarande hotad, eftersom extremistgrupper öppet förbereder sig för ett tredje judiskt tempel på dess mark.
Dessa grupper drömmer inte bara om att riva al-Aqsa utan förbereder sig aktivt för det. Så vad är den muslimska världens plan för att försvara al-Aqsa, en av de heligaste platserna i Islam?
I en betydande utveckling har framstående muslimska forskare, sannolikt med stor personlig risk, utfärdat en fatwa som uppmanar till väpnat motstånd för att försvara Gaza. Detta dekret uppmanar länder med muslimsk majoritet att ingripa politiskt, ekonomiskt och militärt mot det pågående folkmordet. Denna förändring kan markera ett avgörande ögonblick för den muslimska världen. Precis som världen en gång enades för att stoppa den nazistiska regimens ansträngningar att utrota det judiska folket under Förintelsen, så kanske världen också äntligen erkänner rätten att försvara Gaza under både internationell och naturlag.
Slutord. Sista chanserna?
Den 24 mars 2025 mördade Israel journalisten Hossam Shabat. Bara timmar innan hans mord ropade Shabat till muslimerna, inte till deras regeringar, och bönföll dem om hjälp.
Hans sista ord, som släpptes postumt, ekar nu högre än vad de flesta av våra kommer att göra i livet.
Gaza behöver inte vara kyrkogården för den muslimska världens moraliska ställning. Om till och med en bråkdel av deras ekonomiska, politiska och militära makt användes med enhet som hävstång, skulle Gaza kunna bli en symbol för den muslimska världens vändpunkt. Shabbat, som gav allt – inklusive sitt liv – lämnade oss med dessa ord:
”Jag ber er nu: sluta inte prata om Gaza. Låt inte världen titta bort. Fortsätt kämpa, fortsätt berätta våra historier – tills Palestina är fritt.”
Original text: Gaza is a graveyard of the Muslim world’s conscience