Från materia(lism) till verklighet

Abdul Jabaar Kopilovic

I Islam benämns denna värld som vi nu befinner oss i som ”Al Dunja”. Dunja har den ordagranna betydelsen ”det som är
närmast” och dunjas värld präglas av flera egenskaper som vi alla känner till väldigt väl. Även de människor som inte
troende kan knappast förneka det faktum att dunja är kortvarig, begränsad orättvis och ofta överreklamerad. Tiden vi är här
på jorden är begränsad men trots detta satsar människor för fullt på att skaffa sig så mycket de nu kan i dunja. Hur många
gånger har det inte hänt att en person byggt ett jättestort hus och sedan när huset stod färdigbyggt så inser människan
plötsligt att den nu är för gammal för att bo i den? Som om denna människa inte tänkte på att den en dag skulle växa förbi
sitt slott och hamna på ett ålderdomshem eller på någon ynklig säng i någon av långvårdens tomma korridorer. Trots att vi
vet att vi inte hinner så glömmer vi tidsperspektivet.

”RÄKENSKAPENS stund kommer allt närmare människorna, men de vänder sig likgiltigt bort [om frågan förs på tal].”
(Sura 21:1)

Idag har detta tidsperspektiv fått en helt ny innebörd. I det nya informationssamhället så uppfattas tiden som något man
ännu mer skall hålla fast vid. Vi är på väg mot en tidsålder där självaste sekunden känns som en frustrerande lång väntetid.
Den industriella människan hoppades på att datorerna skulle ge honom mera fritid. Mer tid åt sig själv då han slapp sitta
vid sin maskin. Denna människa har idag fått sin fritid men trots detta har någonting gått snett. Tänk bara på att när
någon idag säger att han inte har tid så uppfattas han som en framgångsrik person. Någon som fattat vad denna tidsålder
går ut på, nämligen; fullbokade scheman för att slippa sätta sig ner.

”MÄNNISKAN är skapad rastlös och otålig.” (Sura 70:19)

Att tänka är farligt för det har man ingen tid med. Att älska är inte längre produktivt, att vara älskad och att hoppas är
något man bör planera in i sitt filofax, om tiden räcker till det vill säga. Världen har börjat röra sig på högvarv men de
flesta har ändå inte en aning vart de är på väg mot. Mänskligheten är ute och cyklar och den plingar på sin ringklocka för
att göra sig hörd.

”Detta jordiska liv är inte mycket mer än lek och flyktig glädje; de eviga boningarna är ett bättre [mål att sträva mot]
för de gudfruktiga. Vill ni inte använda ert förstånd.”
(Sura 6:32)

Den troende människan är i denna värld väldigt utsatt. Troende är den som tror på det fördolda. Den som tror på livet efter
detta utan att ha sett den. Den som väljer att följa i profeternas fotspår utan” att söka någon världslig vinning utav det.
Vi befinner oss i en tid då religion likställts med okunskap, tillbakagång och spekulativt tänkande. Människan säger att
den inte är religiös och tror sig därmed vara rationell, en person med ett sunt förnuft och en logisk inställning till det
mesta. Men … Att förneka Gud betyder inte att man inte har en tro.

Dyrkar man denna världens kortvariga härligheter så är man visst då religiös. Tron har bara fått en annan form. Så har
imamer, präster och religiösa lärda bytts ut med världsliga psykologer och forskare. Fredags och söndagsböner har bytts ut
mot pub rundor och ravefester och den världsomfattande materialismen har även fått vallfärdsorter så som fartens och
flärdens New York eller kanske lyckans och mammons Las Vegas. Den sekulära världsordningen är en ny religion som istället
för Gud dyrkar den flyktiga världen.

”[Och Gud skall säga:] ’Ni [onda] osynliga väsen och människor som är församlade här! Kom inte sändebud ur era egna led
till er och lät er höra Mina budskap och varskodde er om mötet denna Dag?’ Och de skall svara: ’Jo, det erkänner Vi.’ De
drogs till denna världens [lockelser] och måste vittna mot sig själva att de förnekade sanningen.”
(Sura 6:130)

Att vörda, ära och älska är bara andra former av dyrkan än den typiska som är att falla med ansiktet mot marken. Formen man
dyrkar dunja på kanske är annorlunda men låt er inte luras av formen O ni som säger att ni tror! Förnekandet av Guds
existens har alltid funnits bland människor och det kan vi läsa om i både Bibeln och Koranen men vad som är nytt är att
denna företeelse blivit global. Med den nya världsordningen har man totalt utrotat Guds lag i samhället. Den globala
civilisationen bygger idag på världsliga regeringar som strävar efter världslig makt med världsliga medel. Det är första
gången i människans historia att en hel världsregering grundas och börjar regera utan någon andlig insikt. Den religiösa
materialismen som är rådande i denna nya världsregering är på väg att skapa ersättningar för de andliga behoven genom ett
skenbar materiell välstånd. Dess profeter och efterföljare finner andlig ro genom att handla, profitera och verka för den
så kallade utvecklingen. Denna utveckling kommer dock att vända sig mot människan själv eftersom den inte är utvecklad för
att ta hänsyn annat än till den kroppsliga individen. Mannen och hans frihet kommer att upphöjas men så fort denna man inte
längre uppvisar effektivitet och lönsamhet så kommer metoder för hans avveckling att uppkomma. Kvinnan kommer att vördas,
ja, näst intill dyrkas men så fort tiden passerat det då rådande kvinnoidealet så kommer denna samma kvinna att bytas ut
mot en nyare och fräschare variant. Barnet kommer att få sin frihet så länge den inte ber om alldeles för mycket
uppmärksamhet och tid från sina föräldrar för då har de ju inte tid att bygga sin lycka. Då har det ju inte tid för att
verka för utvecklingen …

”VID DEN flyende tiden! Människan förbereder helt visst sin egen undergång, utom de som tror och lever ett rättskaffens liv
och råder varandra [att hålla fast vid] sanningen och råder varandra [att bära motgång med] tålamod.”
(Sura 103)

I det världsliga paradiset är människan till synes trygg.

På bästa sändningstid sänds program som skilddrar hur folk lider. Vi skapar vår trygghet genom att njuta av andras ovisshet.
Men vem säger att du är mer lycklig än den som just körts på aven bil. Din olycka kanske ligger just i att du roar dig med
det faktum att någon håller på att dö. För utan denne mans olycka så skulle du fatta hur olycklig du själv egentligen var.
Hus, båt och katt- försäkringar verkar alla för din trivsamma uppfattning om att du går att betala ut men låt mig fråga
dig. Hur betalar man ut en livförsäkring till dig när du är 3 meter under jorden? Hur uppbär du din ränta när änglarna
frågar dig vem din Gud är och vad du gjort i hans namn medan du var på jorden?

”Förnekarna av sanningen, som gör narr av de troende, har fått se det jordiska livets lockelser i ett förskönande ljus.
Men de gudfruktiga skall ha rang högt över dem på Uppståndelsens dag. Gud ger Sitt goda i överflöd till den Han vill.”

(2:212)

Säkerhet på jorden kommer aldrig att existera eftersom dunja inte var ämnad för detta. Människan är skapad för att dyrka
Gud och för att prövas. För en troende är dessa tester inget annat än en välsignelse som Insha Allah omvandlas till
belöning. För en som förnekar mötet med sin skapare är dessa tester bara en försmak av det straffet som väntar denne för
att den förnekat det som han egentligen alltid önskat, ett evigt liv utan bekymmer där döden inte längre lurar bakom hörnan
och där man äntligen får rättvisa som bara Gud kan uträtta. Så frågan är vad man vinner på att köpa denna världens skenbara
trygghet, en trygghet som bygger på att njuta av andras ovisshet?

För att inte fara vilse så har människan givits Islam. Tron på livet efter detta gör att man är belåten med det man har.
Det man tror sig ha förlorat eller missat kommer sannerligen att betalas ut bortom våra vildaste förväntningar och det är
den enda sanna lyckan. För en troende muslim är tiden en gåva som man måste vara tacksam för.

Tiden är ett fält i vilken man kan bevisa sin tro. Allt annat är bara sekundärt. När andra människor springer kommer du se
den troende hur den går, för denne vet vart den är på väg mot och det i sig själv räcker för att vinna. När materialisten
rustar sitt hus och säkrar sina dörrar kommer du att se en bror eller en syster vars enda bohag är ett hus där Guds namn
helgas och däri finns frid som ingen jordisk säkerhetsfirma någonsin kan leverera. När människors enda vänner blir
ensamheten som de köpte för att de skulle hinna ikapp utvecklingen, då kommer du att se skaror som tillsammans bugar inför
Herren:

”DÅ GUDS hjälp kommer med segern, och du ser människorna i oräkneliga skaror flocka sig till Guds religion, lova och prisa
då din Herres namn och sök Hans förlåtelse! Han är alltid beredd att ta emot den [uppriktigt] ångerfulles ånger.”
(Sura 110)

Det är kanske bra att det som är mörkt verkligen återspeglas i dess rätta nyans ty då syns ljuset lättare, Då kan ingen
säga att lyktan inte fanns att följa. Då finns vägen utstakad . Så troende; sälj inte det som evigt för det som tjuvarna om
natten stjäl. Kan man kalla detta livet för något annat än en dröm om man betraktar den utlovade verkligheten?

”Den första gruppen av människor som kommer in i Paradiset har ansikten som lyser som en fullmåne, och de som kommer efter
dem har ansikten som lyser som klara stjärnor. Deras hjärtan är som ett enda hjärta, för att de känner varken osämja eller
avund mot varandra.” (Hadith 385 hämtad ur Selection of Prophetic Hadiths av As Sayed Ahmad AI- Hasim)

”Min källa är så stor att det tar en månad att fara över, den är lika bred som den är lång, dess vatten är lenare än mjölk,
och dess doft ljuvare än mysk, dess dryckeskärl är lika många som himmelens stjärnor, och vem helst som dricker ur den blir
aldrig törstig.”

Så mina kära bröder och systrar
när ni ser mig falla för världen
När ni ser att mina ögon
söker denna världens glitter
Råd mig då att läsa Ur Boken som vi alla delar
ur följande rader för att veta bättre …

Salaam, 1998, Nov-Dec, sida 16-18