Murat Sofuoglu – TRT Global

 

 

Under moderna västerländska politiska system är religion och stat avsedda att förbli separata, en princip som delvis uppstod ur Europas långa historia av religiösa konflikter och krig som utkämpats i trons namn.

Ändå har religiöst språk upprepade gånger återuppstått i stunder av geopolitisk konfrontation. I efterdyningarna av de senaste attackerna mellan USA och Israel mot Iran, som utfördes under Ramadan, den islamiska heliga månaden, har en del retorik kring konflikten återigen åberopat teologiska teman och apokalyptiska bilder.

Rapporter dök upp kort efter attackerna om att en del amerikansk militärpersonal hade klagat till människorättsgrupper om att deras befälhavare utformade operationen som en del av ”Guds plan”, med hänvisning till det bibliska konceptet Harmageddon som beskrivs i Uppenbarelseboken.

Texten, som avslutar Nya testamentet, innehåller profetior om den sista tiden som placerar Israels land i centrum för en apokalyptisk kamp mellan gott och ont.

”Det intensiva religiösa stödet för Israel grundar sig i en (fel)tolkning av Uppenbarelseboken”, säger Richard Falk, expert på internationella frågor, till TRT World och pekar på evangeliska tolkningars inflytande i den amerikanska politiska diskursen.

Religiös symbolik har också dykt upp i israelisk politisk retorik. Kort efter attackerna beskrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu Iran som ”Amalek” och åberopade en biblisk fiende som i Toran refereras till som en kraft som måste kommas ihåg och konfronteras.

”Vi läser i denna veckas Tora del: ’Kom ihåg vad Amalek gjorde mot er.’ Vi minns – och vi agerar”, sa Netanyahu.

Dessa referenser har lett till förnyad debatt bland forskare om vilken roll religiösa berättelser spelar för att forma uppfattningar om konflikten.

Enligt Luciano Zaccara, expert på Iran och Mellanösternpolitik, sammanföll tidpunkten för konfrontationen också med den judiska högtiden Purim, som firar judarnas överlevnad i det persiska riket som återges i Esters bok.

År 2026 började Purim på kvällen den 2 mars och fortsatte till och med den 3 mars, och sträckte sig in i den 4 mars i Jerusalem. Överlappningen med eskaleringen mot Iran har uppmuntrat vissa kommentatorer att rama in den nuvarande konfrontationen genom historiska och bibliska analogier.

Ändå varnar Zaccara för att se religion som den främsta orsaken till konflikten.

”Religion är inte den primära orsaken till kriget, åtminstone inte från amerikansk sida”, säger han till TRT World, även om han noterar att religiöst språk kan bidra till att ”underblåsa och rättfärdiga” politiska beslut.

”Det är inte första gången detta har hänt”, tillägger han och erinrar sig om att den tidigare amerikanska presidenten George W. Bush initialt kallade invasionen av Afghanistan för ”Oändlig rättvisa”, en fras som senare ändrades efter kritik om att den åberopade religiös symbolik.

 

Judisk-kristen dominans?

Zaccara lyfter också fram språkbruket hos Pete Hegseth, krigsministern, en förespråkare för kristen sionism, som ”tydligt drivs av en extrem religiös radikal tro som påverkar hela berättelsen och rättfärdigandet av kriget”.

Under ett nyligen genomfört program sände Tucker Carlson, en amerikansk politisk kommentator och en ledande MAGA-röst, som uttryckligen och ofta kallar sig kristen, ett tal av Hegseth i Jerusalem 2018.

I videon kallade Hegseth etableringen av Israel, dess krig med arabstater och utropet av Jerusalem som huvudstad i den sionistiska staten för ”ett mirakel” och stödde byggandet av det tredje templet i Jerusalem på landskapet av vad muslimer kallar Haram al-Sharif (den ädla helgedomen), där Al-Aqsa, den tredje heligaste platsen i islam, är belägen.

Även om Zaccara inte uttryckligen kopplar Trump till Hegseths ståndpunkter, noterar han att den amerikanska presidenten inte ”motsäger vad som definieras av dessa religiösa fanatiker eftersom de är avgörande för hans slutgiltiga mål, och i linje med Netanyahus maximalistiska inställning till kriget”.

Förutom Pete Hegseth har andra framstående amerikanska politiker upprepat liknande åsikter, inklusive den inflytelserika pro-israeliska republikanske senatorn Lindsey Graham och Mike Johnson, den republikanske talmannen i representanthuset, som är näst i presidentens tronföljd efter vicepresidenten och skulle ta över presidentposten om presidenten avsattes, dog eller blev oförmögen att tjänstgöra.

Mike Johnson beskrev iranier som anhängare av en ”vilseledd religion”, en kommentar som allmänt förstås som en hänvisning till islam, landets majoritets tro.

Samtidigt karakteriserade den republikanske senatorn Lindsey Graham konfrontationen som ett ”religionskrig” och argumenterade för att Irans prästerliga ledarskap drivs av en ideologi som syftar till Israels förintelse.

Det anses vara ”ett uttryck för islamofobi” som är vanligt bland den amerikanska extremhögern, vilket implicerar ”västvärldens kristna kärnidentitet”, säger Falk med hänvisning till Johnsons uttalande om ”vilseledd religion”.

Många iranier tror att religiös retorik bara är en täckmantel för västvärldens oljegirighet.

”De täcker det bara under religionens filt, det är inte religion, det är olja, och hotet de känner mot stora länder som oss. De säger religion så att de kan följa den och åtminstone ha någon form av stöd. I slutändan handlar allt om olja”, säger Fatemeh Karimkhan, en iransk journalist baserad i Teheran, till TRT World.

I ett annat uttalande verkade Graham bekräfta Karimkhans påstående och sa: ”När den här regimen faller kommer vi att få ett nytt Mellanöstern, vi kommer att tjäna massor av pengar”.

 

Civilisationernas sammandrabbning?

Angående Johnsons behandling av islamisk kultur citerar Falk den inflytelserika amerikanske forskaren Samuel Huntingtons berömda tes om ’Civilisationernas sammandrabbning och omskapandet av världsordningen’, som förutspådde att krigföring mellan civilisationer skulle följa efter en period av fredlig geopolitik efter Sovjetunionens kollaps och slutet av kalla kriget.

”I denna mening är Israel en beståndsdel i den breddade visionen om ett judisk-kristen väst”, säger Falk.

I judisk-kristen tänkande betraktas muslimer, jämfört med judar, som utomstående till den västerländska civilisationen.

Efter att ha beskrivit det som händer i Mellanöstern som ett ”religionskrig” gjorde Graham också ett intressant uttalande och sa att det USA och Israel för närvarande gör mot Iran ”kommer att staka ut kursen för Mellanösterns framtid under de kommande tusen åren”.

”Jag har föredragit att tänka på Iran kriget som en förlängning av det krig mellan civilisationer som Israel har fört i det ockuperade Palestina för sionistiska ambitioner om regional hegemoni, samt ett uttryck för den ideologiska geopolitiken i det vita kristna väst”, säger Falk, experten på internationella relationer, till TRT World.

Utöver kriget med Iran återspeglar splittringarna kring Israels folkmordskrig i Gaza också vad vissa forskare beskriver som en bredare civilisationsmässig allians, där många västerländska stater med kristen majoritet stöder Israel, enligt Falk.

”Detta svar på det israeliska folkmordet är inte en fråga om geografi utan om etno-religiös civilisationsidentitet. Hur ska man annars förklara stödet till det israeliska folkmordet från så avlägsna vita kristna länder som Australien?”, säger han.

Medan många icke-västerländska stater vill stödja den palestinska saken genom internationell rätt i strävan efter ”en mer demokratisk världsordning”, är de också medvetna om att ”att utmana väst genom att öppet ge betydande militärt eller ekonomiskt bistånd” till palestinier skulle resultera i ”självdestruktiva konsekvenser”.

I detta perspektiv har Iran blivit ett mål för västerländska sanktioner och andra åtgärder på grund av sina västfientliga hållningar, enligt Falk.

 

 

Original text: From Armageddon to Amalek: How religious rhetoric resurfaces in Iran war