Familjeplanering i islam

Yaratullah Monturiol

 

Kapitel 9 i boken ”Islam och mänskliga rättigheter” (Original namn ”Islam y los Derechos Humanos”)

Barnet skall inte bli en förevändning för att skada vare sig modern eller barnets fader. (2:233)

Historiskt sett har vi levt under olika lagstiftningar beroende på de kollektiva och politiska intressen som dominerat vid olika tillfälle. Vid Moses tid, befallde farao att döda alla nyfödda judiska pojkar. I Hammurabi, kungen av Babylons lagar var incest, äktenskapsbrott och abort straffbart med döden. I det assyriska riket, som i alla militära stater, uppmuntrades barnafödelse och aborten var ett alvarligt brott. En kvinna som gjorde en abort, även om hon dog i försöket, murades. Spartanerna hade ett råd där de äldsta beslutade vilka bland de nyfödda inte skulle fortsätta att leva pga. medfödda brister och missbildningar. Romarna, kineserna och araberna praktiserade barnamord. I den preislamiska Arabien var det vanlig med denna praxis i många stammar, framförallt med nyfödda flickor. Koranen satte stopp för denna praxis: och den nyfödda, som begravdes levande, tillfrågas för vilket brott hon miste livet… (81:8-9).

Det finns många hadith som berättar om de välsignelser en dotter innebär:

Abu Huraira berättade att Profeten, frid vare med honom, sa: ”den som har tre döttrar och har varit generös nog att ge dem skydd, utbilda dem och uppfylla alla deras behov, kommer Allah att ge honom en fristad för den kärlek han visade till dem.” En av följeslagarna frågade: ”Hur är det om det är två döttrar?” Och Profeten svarade: ”Med två, också.” Och en annan frågade: ”Och en?” Och han svarade, ”det är likadant med en” (Al-Hakim, Al-Dhabi)

Ibn Abbas berättade i en annan hadith att profeten sade: ”Den som fick en dotter och aldrig tänkte på att gräva ner eller förnedra henne, eller föredrog sönerna framför henne, han kommer att gå direkt till paradiset” (Abu Daud).

I religionens namn, den iranska revolutionens ledare, fördömde familjeplanering och preventivmedel i början av 80-talet. Några år senare, när befolkningsexplosionen blev ett faktum med de problem som följer av detta, infördes en helt motsatt politik, allt i religionens namn.

De tidigare fuqaha (1) var toleranta i frågan om abort jämförd med vissa andra som idag gör allt möjligt för att dölja den tolerans som var bruket i sådana fall. Det skapades varken kontroverser, moraliska pekpinnar eller domar om det. Många hadith berättar om de metoder som används vid den tidpunkten. Idag finns det många fler sätt att undvika en graviditet och tolkningen och användningen varierar mycket. Det som man inte gör i islam är att använda avhållsamhet som preventivmedel. Men i allmänhet har människor sin egen vision och den vanligaste i islam är att paret bestämmer hur de skall agera i en fråga där de båda är ansvariga.

Islam förbjuder inte preventivmedel. Profeten var medveten om de ekonomiska svårigheter som en stor barnskara innebar när man var fattig, därför ansåg han att förebyggande åtgärder var lagliga men aldrig barnamord. De förislamiska araberna använde ’azl (ordagrant ”separation”, även kallad coitus interruptus) som metod för att undvika graviditet. På frågan om de kunde fortsätta öva det, svarade Profeten Muhammad att det inte fanns några problem med det, men satte som villkor att hustrun måste vara överens om det. En annan tradition säger att ”den värsta olyckan är att ha många barn och lite att försörja dem med.” Detta uttryck används ofta i familjeplanerings kampanjer i muslimska länder. Den medeltida arabisk medicin hänvisar till ett bra urval av preventivmedel och rekommenderade metoder för födelsekontroll.

I Islam finns det gott om rättslig grund för att anse preventivmedel som något lagligt, men trots detta, Ulamas godkännande eller förkastande står inte i funktion av hadithens bokstavligen tolkning eller andan eller den sociala verkligheten utan oftast enligt vad landets härskare beställer. Känd är berättelsen om en berömd samtida egyptisk predikant som bjöds nyligen till en TV-show där man skulle diskuterade om preventivmedel och födelsekontroll. Innan debatten skulle börja, frågade han: ”Ska jag tala till förmån eller mot? Den stora ”Ulama” var inget annat än hans herres röst och hans religiösa kunskap stod till tjänst till de höga världsliga makternas behov.

Men i den blomstrande Andalusien som hade framstående läkare och forskare, var denna fråga ogenerat och kvinnor kände till naturläkemedel som användes för att förhindra graviditet, liksom för många andra användningsområden. I Ibn al Khatibs Uryuza fi Tibb finns det en dikt om medicin, som berättar om många populära recept. Bland dem är:

”Svullnaden och abort kan bli följden,
båda orsakar sjukdom.
Ta bort från livmodern det omogna överskottet
använd hiera picra som är den mest effektiva man känner till;
även olja från stekt balsam.
Gnid det med vinruta;
Sittande bad med vatten
med de läkemedel som botar. Tillåt det min Gud!

Vinruta, sommarfläder frön,
kummin, och behandlingen fortsätter.
Stinkande flyttningar vid abort föreskriver
varje tionde timme
rosor eller aloe piller,
eftersom de är nyttiga (…)

Om det inträffar att moderkakan behålls
eller fostret för sin storlek
eller därför att den är död,
oroa dig inte,
använd saponaria
och användning av motion påpekas.
Gå eller hoppa ordinera vad du vill
och använd slidan (…)

Graviditeten förhindras utan tvekan
med mynt saft före samlaget
och mynta oavsett hur den appliceras
och peppar ger ett bättre samlag.
För att avbryta en graviditet:
myrra, dyvelsträck och vinruta,
kokta lupiner med myrra
och vinruta starka abortdrivande medel är dem. (2)

Abortfrågan har förvisso vissa begränsningar, även om det är motiverat i många situationer. Moderns hälsa är det primära och man gör inga eftergifter. Men aborten i sig får konsekvenser för kvinnans fysiska och psykiska hälsa, och ibland mycket allvarliga. Det är därför lämpligt att använda preventivmedel för att undvika en abort, naturligtvis ju mer avancerade graviditeten är desto mer skadlig är den för modern och större den moraliska konflikten när det gäller barnet. Det finns dock andra skäl för en abort, såsom extrem fattigdom, avvikelser och sjukdomar hos fostret samt våldtäkt som leder till detta beslut, även om man ibland fortsätter med sin graviditet även under svåra förhållanden (I händelse av våldtäkt är det alltid kvinnan som beslutar om graviditeten ska fortsätta eller inte.). Om fattigdom, rekommenderar Koranen att vi inte ska vara rädda för det:

Döda inte era barn av rädsla för fattigdom; Vi sörjer för dem och för er. Att döda [dem] är en svår synd. (17:31)

Men man accepterar också en mer strikt synsätt i detta avseende. Den islamiska skola som går längst i frågan om abort är Hanafi. I islam anses det att embryot inte är en människa tills den får andedräkten som ger den sitt nafs. Frågan är när exakt får embryot ”detta andetag”, och det är där det finns en bredare diskussion. Denna skola säger att man kan tillåta avbrytande av graviditeten fram till den fjärde månaden (120 dagar efter befruktningen).

…därefter formar Han henne och andas in i henne något av Sin ande (32:9)

Han som har skapat – skapat människan av en grodd som sätter sig fast! (96:3)

Profeten sa följande: ”Visst, var en av er, när ni skapades i era mödrars livmoder, först en droppe (nufla) efter ett tag koagulerad blod (’alaq), sedan en bit kött (mugda), och sedan får ni själen.” (Abu Abderrahman Abd Al-lah ibn Mas’ud)

Processen är klar i Koranen när det den gäller mänskliga skapelsen:

…därefter lämnar Vi henne som en droppe säd i [skötets] fasta förvar. Därefter skapar Vi av droppen en grodd som sätter sig fast och av grodden en klump och i klumpen skapar Vi ben och dessa ben klär Vi med kött; därefter låter Vi henne stiga fram som en ny skapelse. Välsignad vare Gud, den bäste Formgivaren! (23:13-14)

Enligt denna uppfattnings subtila betydelse är den fullt bildade personen ”en annan skapelse”, men vi har inte några konkreta fakta för att fastställa fostrets exakta ålder. Idag kan vetenskapen bekräfta de embryonala stadier utan att strida med de stadier som tydligt beskrivs i Koranen.

Den judiska och islamiska traditionen definierar en levande person som sådan när den andas. Det finns ett viktigt begrepp i det arabiska språket som vi bör studera för att diskutera denna fråga: nafs, jaget, själen, sig själv. Nafs översätts ofta som ”själ”, men om vi tar bara den betydelse, då har vi lämnat innebörden i de semitiska språken.

Inom sitt eget universum, om nafs betyder ”andning” då betyder det ”liv”. Förhållandet ”död – utandning av luften” är tydligt i det gamla uttrycket ”har nys” (’atasa ar raÿul) när den betyder ”har dött”. Det finns en annan mycket viktig term, nämligen ruh (vind, suck, andning). Ofta tolkas som att ruh tillhör Allah och den lever inom dig. Men om du existerar tack vare ruh, betyder det inte att det är en del av dig. Ruh sätter dig i rörelse och utvecklar dig men enligt islam kan du inte säga att det är ”din ruh”, men man kan säga ”mitt nafs”. Enligt Koranen är ruh en del av Allah. Vi refererar till hela eskatologin eftersom nyckeln till dess betydelse och tolkning, utifrån en troendes utgångspunkt, finns i den stund när man antar att Guds andedräkt (ruh) kommer in i fostret.

”Man kan betrakta det nyfödda barnets första andetag som tidsfristen för frivillig abort, det vill säga fram till barnets födelse är det tillåtet. Det andra alternativet är att koncentrera sig på andnings kapacitet och utveckling. Men kan läkarna bestämma med säkerhet den tid då barnets andningsorgan (i livmodern) är funktionsdugliga? Det är intressant att notera att i själva verket ett förtidig född barns möjlighet att överleva beror i stort sätt på dess förmåga att andas.”

Det finns ett antal faktorer och kriterier för att bedöma denna fråga. Islam försvarar det mänskliga livet och detta har en stark ställning inom samtliga typer av argument:

…om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet. (5:32)

Trots Islams ställningstagande för livet och dess försvar och bevarande, tillåter den ett beslut i denna fråga enligt föräldrarnas situation och behov, i synnerhet när det gäller modern vars hälsa och välbefinnande är en prioritet. Synen på abort befinner sig alltid i en svår situation mellan moralen och de etiska principer, personlig bekvämlighet och de historiska och kulturella förhållandena i varje ögonblick och i varje plats.

 

Referenser:

1 Fuqaha är personer som ägnar sig åt lag och rättspraxis. Innebörden av fiqh i Koranen är ”insikt”, men så småningom ändrades dess mening till ”normerande kunskap om islam.”

2 Befruktelse, Andalusiens Naturvetenskap, Vázquez de Benito.
Femte kapitel ”Om vaginan: Hur man fuktar och värmer det, hur man gör samlaget njutbar, hur man torkar, hur man parfymerar, hur man kan förstora penisen, hur man får till en befruktelse, hur man undviker det och hur man gör en abort. Uryuza fi Tibb skriven av den andalusiske läkare Muhammad b. Abd Allah b. Al-Khatib. Consejo Superior de Investigaciones Científicas (CSIC) Spanien.