Aratz Estonba Iturriza – Rebelion

 

Den 19 januari 2024 godkände Europeiska unionens råd beslut 2024/385 (1) och dess genomförandeförordning 2024/386 (2). Dessa bestämmelser inkluderar olika restriktiva åtgärder mot dem som stödjer, underlättar eller stödjer Hamas och Palestinska Islamiska Jihads handlingar.

Åtgärderna i dessa texter är till största delen ekonomiska till sin natur. En lista görs över fysiska och juridiska personer som påstås vara relaterade till Hamas och den palestinska islamiska jihad och EU:s stater beordras att frysa medlen och ekonomiska resurser. På samma sätt förbjuder den tilldelning av medel eller ekonomiska resurser till de fysiska och juridiska personer som är upptagna på listan.

De EU-resolutioner som analyseras här måste placeras inom ramen för internationella sanktioner (3). Såsom fastställts av utrikesministeriet, Europeiska unionen och samarbetet är internationella sanktioner ett väsentligt inslag i dagens internationella förbindelser och införs för att försvaga ställningen och villkora verksamheten hos stater, icke-statliga enheter och individer som utgör en hot mot internationell fred och säkerhet.

Det är slående hur nämnda ministerium definierar sanktioner som substitut för väpnat våld, vilket med nödvändighet får oss att tänka på Clausewitz när han konstaterade att krig inte är något annat än en fortsättning på politiken, om än på andra sätt (4). Och vi kan inte skilja dessa åtgärder från den antiterroristiska politik som utvecklats av det imperialistiska blocket som leds av USA (5) sedan slutet av 1900-talet.

För att gå djupare in på denna aspekt specificerar beslut 2024/385 att det är en konsekvens av den gemensamma ståndpunkt som rådet intog den 27 december 20216. Sedan implementerades olika strategier som fastställts av FN:s säkerhetsråd, mer specifikt de som rör att gå mot finansiering av terrorism. Det var då som Hamas och den palestinska islamiska jihad lades till på listan över terroristorganisationer (7).

Antiterrordoktrinen utvecklades i slutet av 1900-talet. hade sin vändpunkt 2001. Attacken som Al Qaida utförde den 11 september samma år mot tvillingtornen gav upphov till den nya antiterrordoktrin som hade utvecklats sedan slutet av 1990-talet. terrorpolitik och krig gick samman och gav upphov till attackerna mot bland annat Irak och Afghanistan. Det är ett tydligt exempel på imperialismens användning baserat på dess behov, eftersom under ledning av USA den atlantiska axeln förstärktes och legitimerades. Detta är också ett tydligt exempel på den intresserade användningen av begreppet terrorism, eftersom USA lade till Iran på sin lista över terroristorganisationer.

Samtidigt förvärrades kränkningen och inskränkningen av rättigheter och friheter, det var då fallen av tortyr i Abu Ghraib eller Guantánamo, de hemliga flygningarna, de påtvingade försvinnandena blev kända… Även om allt detta redan hade hänt tidigare, denna gång utfördes dessa handlingar i demokratins namn och mot en fiende som saknar legitimitet i samhället. Därmed infördes medvetenhet om fördelarna med undantag i kampen mot terrorism och behovet av att försvara borgerliga demokratier. Dessutom fick vissa undantag juridisk status.

Detta borde göra oss medvetna om det kraftfulla instrument som förtryckarklassen har, att vid behov kunna eliminera alla typer av oliktänkande. Med andra ord, att luta den befintliga korrelationen av krafter till deras fördel.

I detta sammanhang anslöt sig Europeiska unionen återigen tydligt till USA och rådet publicerade ett rambeslut 2002 (2002/475/RIF), som fastställde en gemensam definition för alla medlemsstater och fastställde skyldigheten för dem alla att utveckla specifik lagstiftning mot terrorism. De delar trots allt kapitalistiska intressen (och alla motsättningar de kan ha mellan dem är sekundära).

Dessförinnan hade endast sex stater särskild antiterroristlagstiftning: Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Portugal och Storbritannien, alla med närvaro av väpnade grupper mot vilka specifik antiterrorlagstiftning hade utvecklats. Resten straffade ”terroristgruppers” handlingar som vanliga brott. Under utvecklingen av detta råds rambeslut kunde vi se hur stater lär av varandra och delar repressiva instrument och lärdomar. Det är så vi kan dra slutsatsen att stater och deras anti-upprorskrig blir repressiva laboratorier.

De åtgärder som EU vidtog innebar att de byråkratiska rättsliga gränserna som staterna kunde ha lättade. Den allmänna opinionen riktade sig blint mot terrorism och för att försvara den liberala demokratin, och genom att utnyttja denna situation skapades listor över terroristorganisationer. Denna lista inkluderade olika organisationer från den baskiska nationella befrielserörelsen samt olika revolutionära organisationer från andra delar av världen. Således ökades det redan existerande förtrycket och åtgärder mot oliktänkande underlättades (faciliteter för att föra fångar mellan stater, polisinsatser utanför deras egna gränser, Europol…) (8).

Som vi redan har sett är de tidigare nämnda listorna fortfarande i kraft, och det finns till exempel, förutom de redan nämnda palestinska organisationerna, PFLP. Likaså har vi sett hur dessa listor fyller funktionen att upprätthålla imperialismens status quo, eftersom de representerar ett tydligt angrepp mot internationalistisk solidaritet mellan folk.

Bland de åtgärder som ingår i Europarådets beslut 2024/385 och förordning 2024/386 fastställs, förutom att begränsa finansieringsmedlen, vissa undantag med avseende på medel avsedda för grundläggande behov eller med avseende på finansiering av organisationer sponsrade av FN (alla avsedda att täcka humanitära behov: icke-statliga organisationer…). Detta är direkt relaterat till främjandet av humanitära diskurser och politik och med målet att dölja och eliminera den politiska roten till varje konflikt.

Ett annat moment att analysera är vad som anges i g och h i artikel 2 § 3 i förordningen. I detta avsnitt fastställs kriterierna för införande av organisationer och individer i förteckningen i bilaga I, och enigt det som föreskrivs i nämnda brev kommer att inkluderas i listan de individer och organisationer ”som offentligt hetsar till eller framkallar allvarliga våldshandlingar av, tillsammans med, på uppdrag av, på uppdrag av eller till stöd för” Hamas och Islamisk Jihad Palestina.

Med tanke på vad som är etablerat i dessa föreskrifter kan vi dra slutsatsen att nämnda reglering syftar till att kriminalisera alla försök att lyfta fram den politiska roten till konflikten och att föra en debatt ur perspektivet av nationell och social befrielse. Själva användningen av begreppet ”palestinskt motstånd” kan enligt vad som är fastställt i texten vara tillräckligt skäl för att ingå i den tidigare nämnda listan. Och förordningen som analyseras här gör det möjligt att inte klassificera den som terrorism eller att analysera och förklara grunden och målen för dess kamp som ska argumenteras av Europeiska unionens råd som stöd för terrorism eller som uppmuntran att utföra allvarliga våldshandlingar.

Detta placerar det palestinska folket som ett passivt ämne i debatten, som ett offer för Israels övergrepp i behov av humanitär hjälp. Inte alls som ett folk som kämpar för sin befrielse. Det är så vi måste förstå uttalandena från Josep Borrell, unionens höge representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, och vice ordförande för Europeiska kommissionen, när han bad USA att sluta exportera vapen till Israel (9).

Detta lägger dessutom en grund för att alla uttryck för internationalistisk solidaritet kriminaliseras inom Europeiska unionen. Sedan oktober och fram till nu har det funnits olika organisationer som hotas av att göras olagliga, mobiliseringar blir förbjudna och personer har fått sanktioner. För att lista några fall:

Den 25 januari skickade Amichai Chikli, Israels minister för diasporan och kampen mot antisemitism, ett brev till den spanska utrikesministern José Manuel Albares och begärde att: Samidouns solidaritetsnätverk med palestinska politiska fångar, Palestinian Alternative Revolutionary Route Movement, Masar Badil och Popular Liberation Front of Palestine (PFLP på engelska) skulle förbjudas (10).

Den 2 november förbjöd och upplöste den tyska regeringen nätverket Samidoun (11).

Både de franska och tyska staterna förbjöd många demonstrationer i solidaritet med Palestina, med argumentet att de är ”ett hot mot den allmänna ordningen”(12).

Prefekturen i Pyrenéerna-Atlantique har förbjudit olika demonstrationer i solidaritet med Palestina (13).

Ertzantza har initierat flera sanktionsförfaranden för att visa den palestinska flaggan på fotbollsplaner (14) och har attackerat mobiliseringar i solidaritet med Palestina (15).

Som har sagts har all denna dynamik det tydliga målet att förhindra politisk solidaritet. Detta förhindrar roten till den politiska konflikten från att uppstå och utvecklar debatten i lämpliga termer, förkastar alla alternativ för en rättvis lösning av konflikten, begränsar den till fred.

Det imperialistiska blocket som leds av USA behöver det förtryckta Palestina, och för att göra det kommer det att använda alla medel som står till dess förfogande. Därmed kan vi tänka oss ett scenario där även att tala om rätten till självbestämmande kan kriminaliseras.

Euskal Herria, 23 februari 2024.

 

 

Referenser:

1. https://eur-lex.europa.eu/eli/dec/2024/385/oj

2. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/ES/TXT/?uri=OJ:L_202400386

3. https://www.exteriores.gob.es/es/PoliticaExterior/Paginas/SancionesInternacionales.aspx

4. https://eu.wikipedia.org/wiki/Karl_von_Clausewitz

5. https://thetricontinental.org/es/estudios-sobre-dilemas-contemporaneos-4-hiper-imperialismo/

6. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/ES/TXT/?uri=CELEX%3A32001E0931&qid=1707841028245

7. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/ES/TXT/?uri=CELEX%3A32001R2580&qid=1707841028245

8. http://askapena.eus/node/3802

9. https://www.youtube.com/watch?v=XFUb_-FbVg0

10. https://www.argia.eus/albistea/samidoun-sarea-legez-kanpo-utz-dezala-eskatu-diote-sionistek-espainiako-gobernuari

11. https://samidoun.net/es/2023/11/el-gobierno-aleman-ilegaliza-y-disuelve-la-red-internacional-de-solidaridad-con-los-presos-politicos-samidoun/

12. https://gedar.eus/aktualitatea/palestinari-elkartasuna-emateko-mobilizazioak-debekatu-dituzte-frantzian-eta-alemanian/

13. https://www.berria.eus/euskal-herria/palestinaren-aldeko-bi-manifestazio-debekatu-ditu-prefeturak_234479_102.html

14. https://www.noticiasdegipuzkoa.eus/deportes/2023/10/16/ertzaintza-multara-aficionado-eibar-mostro-7389584.html

15. https://irutxulo.hitza.eus/2024/01/12/ozen-salatu-dute-erakundeen-eta-israelen-arteko-konplizitatea/

 

 

Originaltext: La Unión Europea continúa criminalizando la solidaridad internacionalista