EU och dess medlemsländer ignorerar de mänskliga rättigheterna inom unionen

elmercuriodigital.es

 

Europeiska unionen och medlemsstaterna var ovilliga att ta itu med kränkningar av mänskliga rättigheter inom unionen under 2011, även när de proklamerade vikten av ämnet när de prisade den arabiska våren påpekade Human Rights Watch i dag i sin World Report 2012.

Human Rights Watch fann oroande tendenser i fråga om mänskliga rättigheterna inom den Europeiska unionen och betonade händelser i nio medlemsstater och utvecklingen inom områdena invandring och asyl, diskriminering och intolerans, och politisk terrorism.

En separat testrapport analyserar de långsiktiga trenderna inom mänskliga rättigheter i Europa. Rapporten drar slutsatsen att den sjunkande respekten för rättigheterna, svag brottsbekämpning när kränkningar sker, extremistiska partiers växande inflytande och alienation från tanken att rättigheter tillämpas lika för alla personer ha lett till en kris som kräver omedelbara åtgärder.

”Att döma av den höga retoriken om den arabiska våren 2011, framgår det att mänskliga rättigheter är en central fråga för EU”, säger Benjamin Ward, biträdande chef för Europa och Centralasien vid Human Rights Watch. ”Den sorgliga sanningen är att regeringarna i Europeiska unionen alltför ofta ignorerar rättigheterna hemma när de är obekväma, särskilt när det gäller utsatta grupper, t.ex. minoriteter eller invandrare, och ignorerar kritiken av dessa missbruk.”

I sin rapport på 676 sidor, Human Rights Watch bedömde framstegen i fråga om mänskliga rättigheter förra året i över 90 länder, till exempel de populära uppror i arabvärlden som få hade kunnat föreställa sig.

Även idén om de mänskliga rättigheterna kris i Europa kan tyckas överdriven, visar en närmare granskning djupt oroande trender, säger Human Rights Watch. Bland nyheter finns fyra som sticker ut: urholkning av rättigheterna pga. politiken för bekämpning av terrorism, växande intolerans och övergrepps policy mot minoriteter och invandrare, uppkomsten av populistiska extremistiska partier och deras påverkan på politik, och effektivitets minskning hos institutioner och instrument som skyddar de mänskliga rättigheterna.

De politiska lösningarna på invandringen från Nordafrika exemplifierar EU:s negativa inställning under 2011. Bland dessa är värd att nämna diskussioner för att begränsa den fria rörligheten inom EU: s inre gränser, tvister över ansvaret för att rädda invandrare i fara som kommer till kusten i båtar och en motvilja att vidare bosätta flyktingar från Libyen.

Populistiska extremistiska partier fortsatte att vara starka i hela EU, de korroderade den allmänna politiken, särskilt i frågor som rör romer, muslimer och invandrare. EU: s regeringar reagerade ofta med att sälla sig till dessa partiers åsikter om minoriteterna och implementerade en politik som kränker mänskliga rättigheter.

Europeiska kommissionen har brustit i sin skyldighet att kämpa kraftigt mot åtgärder som strider mot stadgan om grundläggande rättigheter och andra lagar i EU. Den nöjde sig med svaga ändringar i en mycket problematisk media lag i Ungern, övergav talan mot Frankrike för utvisning av romer från Östeuropa trots fortsatta övergrepp och avbröt en process mot Grekland, även om detta land har gjort lite för att reformera sitt asylsystem som är djupt bristfällig och med omänskliga frihetsberövande villkor och förnedrande behandling. Den 17 januari tillkännagav kommissionen rättsliga åtgärder mot Ungern om utnämningen av rättsliga myndigheter, men det är oklart vilken effekt dessa åtgärder kommer att ha på regeringens mer allmänna inblandning i domstolarna och media.

”Trots sina löften om nolltolerans, har Europeiska kommissionen varit motvillig att vidta åtgärder mot medlemsstater för deras insatser i fråga om mänskliga rättigheter” sa Ward. ”Om kommissionen inte blir mer modig, är det troligt att respekten för rättigheterna inom EU fortsätter att minska.”

 

Viktiga nyheter under 2011

Trots att hundratals invandrare dog i Medelhavet när de försökte fly från Libyen, vidtog EU inte samordnade åtgärder för att förbättra samordningen av sjöräddningsinsatser eller hjälpa att omplacera ett stort antal erkända flyktingar från Nordafrika. Även om Italien och Malta räddade många fartyg, en episod i slutet av mars och början av april där ett örlogsfartyg räddade inte en båt i nöd resulterade i 63 döda. Tvist om rätt plats att ta emot de räddade invandrare och asylsökande hotade andras liv.

Framsteget mot ett gemensamt asylsystem är fortfarande långsamt, och förslag för ändring av direktiven, rutiner och krav pågick fortfarande vid årets slut. EU: s strategi var mer betoning på immigrationskontroll när det gäller tillgång till skydd för dem som behöver det.

I januari 2011, i en historisk dom, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR), en domstol i Europarådet, vars beslut är bindande för EU-stater, fann att tillbakaskickande av asylsökande till Grekland från andra EU-länderna kränkte deras rättigheter. Beslutet citerade omänskliga förhållandena i fängelserna och straff, och brist på effektiv tillgång till asyl i Grekland. Domstolen fortsatte att vara ett viktigt instrument för att skydda de mänskliga rättigheterna i EU-området, trots politiska angrepp från vissa håll i Europa, bland vilka fanns flera ministrar från Storbritannien.

Domen i Europakonventionen, och en liknande yttrande i december i Europeiska unionens domstol betonade problemen med förordningen ”Dublin” i EU, som kräver att det första inträdesland ska behandla asylansökningar, vilket innebär en orättvis överbelastning på de länderna i EU:s yttre gränser. De flesta stater upphävde deportationerna till Grekland, men arbetet med att ändra bestämmelsen körde fast på grund av motstånd från en majoritet av EU-medlemmar.

Det rasistiska och främlingsfientliga våld mot invandrare, asylsökande och romer var ett allvarligt problem i flera länder, däribland Grekland, Italien och Ungern, liksom deras regeringars otillräckliga svar. De fruktansvärda terrorattackerna i juli i Norge av en främlingsfientlig extremist som dödade 77 personer belyser farorna med okontrollerad intolerans, medan den norska regeringens beslut att svara med ”mer öppenhet, mer demokrati och mänsklighet” erbjuder ett positivt exempel. I Frankrike och Belgien trädde i kraft lagar som förbjuder muslimska slöjor som täcker hela ansiktet, ett år när ledarna för Storbritannien och Frankrike förklarade mångkulturen som en misslyckad politik.

Åtgärderna mot terrorismen i de europeiska länderna överträdde också mänskliga rättigheter. Spanien tillåter isolerings internering upp till 13 dagar. I Frankrike gjordes reformer i polisens befogenheter för att tillåta förhör av terroristmisstänkta utan närvarande advokat samt begränsa tillgången till en advokat för upp till 72 timmar. I Storbritannien underminerades lagstiftningsförslag för att begränsa missbruket av förebyggande frihetsberövande och kontroll bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism av bestämmelser för att eliminera sådana begränsningar i händelse av nödsituation.

Få framsteg har gjorts i fråga om de europeiska regeringarnas ansvarstagande för deras medhjälp tills USA i tortyr praxis och hemlig internering. Litauen lade ner sin undersökning, framsteg var begränsad i en liknande undersökning i Polen och de rumänska myndigheterna utfärdade upprepade förnekanden, trots bevis som identifierade en gammal hemlig CIA:s internerings center i Bukarest. En tysk domstol avslog ett mål mot den tyska regering för att den inte hade ansökt utlämningen av amerikanska medborgare som påstås var involverade i det extraordinära överlämnandet till Afghanistan av en tysk naturaliserad medborgare i 2004.

”Resultatet av utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Europa är ett stort bekymmer” sade Ward. ”Utan samordnade åtgärder från alla regeringar, kan nästa generation av européerna komma att betrakta de mänskliga rättigheterna som ett alternativ snarare än ett grundläggande värde.”