Denna rörelse har uppstått de senaste månaderna, den består av ett brett spektrum av grupper med ett gemensamt mål:
att förhindra att Brödraskapets tentakler når Al Azhar institutionen, islams mest prestigefyllda som betraktas av
vissa som ”Sunni Vatikanen ”trots att denna religion saknar en enhetlig hierarki.

Anhängare av ett moderat islam, dessa imamer tror att Al Azhar bör lämnas utanför den politiska striden och vara ensam
ansvarig för religiösa frågor i landet. Den unga imamen Mohamed Nasr, medlem i av Al Azhar och mycket aktiv i
demonstrationerna mot Muslimska brödraskapet, berättade för Efe att de förespråkar för ”de religiösa institutioners
oberoende från staten och den politiska regimen.”

Men på denna väg finns det hinder. Shejkerna som är anhängare av Muslimska brödraskapet och de ultrakonservativa
Salafisterna, den andra politiska kraft i Egypten, stödjer skapandet av en religiös stat, klagar Nasr, som är med i
”Al-Azhar medlemmar för en civil stat.” Före revolutionen den 25 januari 2011 kontrollerades moskéerna av statens
säkerhet, som greps de imamer som kritiserade den störtade Hosni Mubaraks regim. Nu, efter en kort period av frihet,
är tillbaka utrensningar mot de som inte stödjer brödraskapet.

Den 10 april beslutade de religiösa myndigheterna att ta bort från sin post Mazhar Shahin, känd som ”revolutionens
Imam” pga. han uttryckte sina politiska åsikter i sina predikningar, han har också bildat en rörelse för att försvara
Al Azhars oberoende. Imamen som blev känd för att han ledde bönen i Kairos Tahrir Square under protesterna, var
utmanande i sin predikan i Omar Makrams moské två dagar senare när han sade att Muslimska brödraskapet ”kommer att
sätta staten i händerna på djävulen”.

Sedan de kom till makten, har Brödraskapet lyckats få en legion av belackare bland sekulära och liberaler, som
anklagar dem för att vilja styra alla maktens spakar.

Men de förväntade sig inte ett uppror i de religiösas led. En av de främsta invändningarna mot dessa är att
ministeriet för religiösa frågor (”Waqf”) styrs av medlemmarna i brödraskapet, från ministern Talaat Afifi till
prefekter och deras rådgivare tillhör den salafistiska strömmen. För Imam Khalaf Masaud, professor och koordinator för
Al-Azhar imamer, leder detta monopol på ministeriet till ”starka försök från strömmar inom politisk islam att dominera
moskéer och imamernas predikningar”. ”Dessa strömmar (Muslimska brödraskapet och salafister) alltmer kommer att
använda moskéer för att uppfylla sina politiska intressen” beklagade Masaud från rörelsen ”Fria Imamer” vars symbol
är en kedja bruten av ett blixtnedslag.

Denna veteran imam har klart för sig att institutionerna bör lämnas utanför den politiska striden. Förutom Al Azhar,
även de väpnade styrkorna, polisen och rättsväsendet. Al Azhar betraktas av de flesta som en moderat institution som
förkastar uppkomsten av religion i politiken, enligt journalisten Gamal Fahmi, en av grundarna av ”Al Azhars
stödfront”, den enda som huvudsakligen består av lekmän. Fahmi motiverar skapandet av denna grupp i fruktan för det
Muslimska brödraskapets ”fascistiska projektet” som, enligt honom, drar nytta av folkets religiositet i deras
politiska kampanjer. ”Islamisterna vill förvandla Al Azhar till ett ideologiskt vapen i sina händer för att fullfölja
sina planer på att förvandla landet till en religiös stat” tillade han.

Dilemmat med att skilja mellan politik och religion är mycket närvarande i Egypten sedan revolutionen, med
diskussioner om huruvida ”sharia” (islamisk lag) ska tillämpas eller inte, som levde sin höjdpunkt under 2012
presidentvalen och utarbetandet av den nya konstitutionen.

Till dem som insisterar på att följa bokstavligen de religiösa texter, påminner Nasr att de inte kommenterar statens
form och att själva svärsonen till profeten Muhammed, Ali, den fjärde kalifen av islam, vägrade att använda Koranen
för att lösa en politisk tvist.