Sahar Khamis & Felicity Sena Dogbatse – TRT World

 

Kriget mot Gaza som bröt ut i oktober har fångat global uppmärksamhet på grund av de betydande humanitära kostnaderna, omfattande skador på infrastrukturen och höga offersiffror. Enligt UNICEF har tiotusentals människor dödats under de senaste 10 månaderna, inklusive mer än 15 000 barn.

Många fler har skadats allvarligt eller är fortfarande saknade under spillrorna, och hundratusentals har fördrivits och sökt skydd i överfulla, ohygieniska skyddsrum. Den ekonomiska kostnaden har varit lika stor, med förluster som sträckt sig till miljarder dollar, vilket ytterligare förlamar den redan kämpande Gazas ekonomi.

Hur har världen reagerat? Låt oss ta en närmare titt på internationell mediabevakning av kriget och jämföra mainstream västerländsk media med vad som delas på sociala medieplattformar.

 

Problematiska begränsningar

Bevakningen av Gazakriget i mainstream västerländsk media har varit problematisk av flera anledningar.

Enligt en granskning av Al Jazeera Institute i januari har många faktorer såsom mediarutiner, organisationspolicyer och sociala system påverkat den journalistiska bevakningen av detta krig, vilket påverkar djupet och rikedomen i berättelserna.

Medierutiner, som inkluderar standardpraxis och arbetsflöden inom nyhetsorganisationer, prioriterar ofta snabbhet och effektivitet framför djupgående rapportering. Organisationspolicyer, såsom redaktionella riktlinjer och resursallokering, begränsar journalister ytterligare, vilket kan leda till mer ytlig bevakning.

Denna konvergens av influenser resulterar i rapportering som kan sakna det djup och rikedom som behövs för att fullt ut förmedla konfliktens komplexitet, vilket påverkar allmänhetens förståelse och diskurs.

Mainstream media har mött hinder när det gäller sin produktion på Gaza, inklusive politiska barriärer, ideologiska utmaningar och logistiska begränsningar.

Mainstream västerländska medier har kritiserats för att inte rapportera om Gaza-krisen korrekt, rättvist och heltäckande.

En viktig kritik är en partisk bevakning som ofta prioriterar det israeliska berättelsen framför det palestinska berättelsen, som i hög grad förlitar sig på officiella rapporter från israelisk sida utan tillräcklig faktakontroll.

Dessutom finns det en brist på tillräcklig historisk kontextualisering och humanisering av palestinska offer, vilket ofta tonar ner deras vardagliga lidande.

Dessutom begränsar internationella journalisters begränsad tillgång till Gaza på grund av politiska restriktioner från israelisk sida och säkerhetsproblem ytterligare omfattande rapportering. Detta får många internationella medier att förlita sig på officiella statliga uttalanden och inbäddad journalistik, vilket begränsar mångfalden av perspektiv och djupet i nyhetsbevakningen.

Gazakrisens komplexitet reduceras ofta till en ”Israel-Hamas-konflikt”, vilket förvärrar reduktionismen och avsaknad av kontext av krigets mediebevakning.

Enligt en analys av Intercept i januari tillhandahöll CNN, MSNBC och FOX News alla skeva rapporter under de första månaderna av Gazakriget. Stora tidningar som New York Times, Washington Post och Los Angeles Times gynnade den israeliska sidan, uppvisade konsekvent partiskhet mot palestinier och ägnade lite uppmärksamhet åt deras dagliga lidande.

Bevakning av västerländska medier, särskilt amerikanska medier, avslöjade flera luckor. Dessa inkluderar underrapportering av palestinska civila offer, brist på djupgående berättelser om personliga berättelser om förlust och lidande och otillräcklig representation av palestinska perspektiv.

 

Sociala medier lyser

Däremot har sociala medier fyllt luckorna i rapporteringen om Gazakriget. Under de senaste åren har det dykt upp som en kraftfull kraft i att forma berättelsen kring globala konflikter, inklusive denna senaste.

Sociala medieplattformar har blivit oumbärliga instrument för att tillhandahålla alternativa berättelser. Plattformar som Instagram, Facebook och Twitter ger röst åt vardagliga människor på marken och visar upp sina personliga berättelser, bilder och uppdateringar i realtid.

Virala inlägg och hashtags, som #freepalestine och #Gazaunderattack, har ökat medvetenheten och sporrat samtal över geografiska och ideologiska gränser.

Medborgarjournalistik på sociala medier har möjliggjort olika synpunkter genom att presentera berättelser som kanske inte finns i traditionella medier. Denna demokratisering av information gör det möjligt för vanliga medborgare att dela sina perspektiv med en bred global publik.

Sociala medier har också erbjudit forum för aktivister, journalister och allmänheten för att uppmärksamma kränkningar av mänskliga rättigheter och humanitära problem som ofta ignoreras av mainstream-media.

Sociala medier påverkar avsevärt allmänhetens åsikter och delar berättelser om Gazakriget. Till exempel, ”sociala medier påverkar hur amerikaner, särskilt unga amerikaner, uppfattar konflikten. Yngre publik får mer av sina nyheter från sociala medier – särskilt TikTok och Instagram – än från traditionella medier, som tidningar och tv.”

Onlinekampanjer ökar medvetenheten och uppmuntrar till åtgärder över hela världen, som att skriva under petitioner och samla in pengar, använda audiovisuella bilder och hashtags som #GazaUnderAttack.

Dessutom underlättar sociala medieplattformar realtidsuppdateringar och erbjuder en plattform för olika perspektiv.

Till exempel ger Rosie och @ajplus på TikTok liverapporter om Gaza, medan @mizna_arabart och e7saswafa använder Instagram för att rapportera händelser och offer från båda sidor. Dessa plattformar gör det möjligt för människor att se bortom vad etermedier erbjuder.

 

Tveeggat svärd

Även om sociala medier erbjuder utmärkta möjligheter för alternativa berättelser om Gazakriget, har de också nackdelar. Ökad polarisering är en sådan begränsning, eftersom sociala medieplattformar kan skapa ekokammare där användare endast utsätts för information som förstärker deras övertygelse.

Den snabba spridningen av felinformation, desinformation och propaganda utgör en annan allvarlig utmaning, som kräver kritiska mediekunskaper av online användare.

Dessutom ställer användningen av sociala medier i krisområden moraliska frågor om säkerhet och integritet. Känslig information som offentliggörs kan utsätta personer på marken för fara.

Till exempel var Internationella rödakorskommittén (ICRC) tvungen att utfärda ett uttalande för att avfärda skadlig och falsk information som ett svar på falska nyheter som gick viralt om deras arbete i Israel och Palestina.

Trots dessa begränsningar är sociala medier fortfarande viktiga för att öka medvetenheten, öka mobiliseringen och solidariteten och påverka den vanliga mediabevakningen. Sociala medieplattformar erbjuder uppdateringar i realtid, plattformar för olika perspektiv och erbjuder en möjlighet för ögonvittnesskildringar som fyller luckor i den vanliga mediabevakningen.

Genom att göra det förstärker plattformarna röster som ofta inte hörs eller försummas i traditionella medier, vilket ger en mer nyanserad förståelse av aktuella händelser.

Västerländsk mediabevakning av Gazakriget har ofta förstärkt partiskhet genom att underrepresentera palestinska perspektiv och utelämna historiska sammanhang, vilket formar den allmänna opinionen i processen.

Sociala medieplattformar som Instagram och TikTok hjälper till att fylla dessa luckor genom att erbjuda omedelbar täckning från de drabbade, men de introducerar också risker som desinformation och säkerhetshot. Mediekompetens är avgörande för att navigera i dessa utmaningar och utnyttja fördelarna med sociala medier under konflikter.

 

 

Originaltext: As mainstream media fails Gaza, social media fights to tell the real story