David Oakley – cronista.com
Under en tid var det nästan som om finanskrisen inte hade inträffat eller åtminstone så tycktes det vara i vissa områden av islamisk finansiering. Och så exploderade problemet med Dubais skuldkris som placerad tillgångs sida i rampljuset och inte av goda skäl.
Den osäkerhet som skapades om betalningen av världens största sukuk eller islamisk obligation med ett värde av 3500 miljarder US dollar var ett tecken på de allvarliga problem som kan uppstå för islamisk finansiering.
Men de flesta investerare tror att situationer som denna kommer att påverka främst Mellanöstern snarare än den ekonomiska verksamhet som bygger på sharia, som förbjuder ränta, eller riba, enligt deras religiösa principer.
Till att börja med, har islamisk finansiering uppvisat en stark tillväxt i år. Flera banker har börjat operera med sharia baserade tjänster och flera marknader har öppnats för produkter som är avsedda att ersätta investerares vinst eller inkomster.
Tillgångarna inom de islamiska finanserna ökade till 822 000 miljoner USD i år, en tillväxt på 29 % under 2008, med ytterligare 20 islamiska banker, enligt en studie gjort av forskning och rådgivnings grupp Maris Strategies och tidningen The Banker.
Även om Mellanöstern och Malaysia är fortfarande de största marknaderna i världen, finns det andra regioner och länder som har börjat se möjligheten att inkludera den här sortens snabbt växande finansierings tjänster i sina ekonomier.
Kina, världens folkrikaste nation med 80 miljoner muslimer, börjar bli medvetna om de möjligheter som islamisk finansiering innebär. Nyligen beviljade Kina den första licens för att verka i enlighet med det islamiska bank principerna till Bank of Ningxia, vilket kan bana väg för sharia finansiering i den kinesiska detalj och partihandel.
I väst blir det allt fler finansiärer och investerare som vill diversifiera sin verksamhet till detta område. För några veckor sedan blev General Electric, det amerikanska finansjätte, den första industriföretag i västvärlden som gjorde en emission av islamiska obligationer. GE sa att det skulle göra nya emissioner av Sukuk för att locka till sig nya fonder och personer med pengar från Mellanöstern och Asien.
Tillväxtpotentialen är enorm. Av de sammanlagt 1600 miljarder muslimer i världen, endast 14 % använder banker. I jämförelse, 92 % av de amerikanska hushållen använder banktjänster i Storbritannien denna siffra stiger till 95 %.
Och medan islamisk finansiering utgör endast 1 % av det globala finansiella systemet, den muslimska världens nominella bruttonationalprodukt är 7,6 % enligt Centrum för Utbildning och Statistisk, Ekonomisk och Social forskning för islamiska länder (SESRIC). Tillväxten i de 57 muslimska länder är mycket större än i resten av världen, tillägger SESRIC experterna.
Eftersom dessa framväxande muslimska länder utvecklas och blir mer sofistikerad, fler och fler människor börjar använda sig av banker och finansiella institutioner, och många av dem kommer att vilja göra det med visad respekt för deras religions principer.
Joe DiVanna, verkställande direktör för Maris strategier och en av de mest kunniga inom området för islamisk finansiering sade att: ”den här sortens tillgångar kommer att växa och växa med de allt större framsteg som görs i utvecklingsländerna och de blir en allt viktigare del av det finansiella systemet . Det är i de utvecklingsländerna där många muslimer bor och arbetar och där kommer efterfrågan på islamisk bank och finans att bli allt större.”
Faktum är att islamisk finansiering liksom många tillväxtekonomier har klarat sig bra igenom den finansiella krisen. Detta berodde på att de sharia baserade institutioner stödde sig inte i samma utsträckning och hade inte samma exponering gentemot de tillgångar som orsakade västvärldens recession och kollaps, även om det är möjligt att effekten av Dubai krisen ger en annan vinkel till denna bedömning under de kommande månaderna.
Denna brist på exponeringen berodde delvis på att det inte var tillåten för de islamiska finansiella institutionerna att investera i strukturerade produkter och flytta fram sina investeringar. Det var samma begränsningar som hämmade tillväxten under den största ekonomiska boom som senare hjälpte dem at stå emot när krediten bubblan sprack.
Men som framgår av situationen i Dubai och oron kring Nakheel sukuk, islamisk finansiering har inte varit helt opåverkat och vid sidan av problemet.
Först, de islamiska bankernas tillväxt har huvudsakligen skett inom detaljhandeln eftersom fler och fler muslimer öppnar bankkonton eller sparkonto för att deponera sina pengar. De islamiska kreditkort har också blivit alltmer populära genom bankernas utveckling av nya transaktionsalternativ som är mer bekväma för kunderna.
Investerings bankerna däremot, har drabbats av finanskrisen, även om inte lika mycket som i västvärlden. Till exempel ett av de högst profilerade offren i denna sektor var sukuk, som påverkades av de traditionella kreditmarknadernas frysning.
Med investerare som är villiga att betala mer för produkter som ger mer likviditet eller tillgångar som de amerikanska obligationer som lätt kunde säljas på toppen av den finansiella krisen, konstaterade tjänstemän från investerings bankerna att det var omöjligt att hitta köpare till internationella sukuk. Marknaden var förlamad i stort sett under hela 2008 och första halvåret av 2009.
Denna förtroendeförlust för marknaden orsakades av att vissa islamiska lärda som i slutet av 2007 började ifrågasätta om några av sukuk certifikat verkligen uppfyllde de Sharia principerna.
Islamisk finansiering påverkades också av kapitalmarknadens kollaps och explosionen i fastighetsmarknaden, som utgör en stor del av sina investeringar.
Roger Wedderburn-Day, delägare i advokatbyrån Allen & Overy, säger: ”Marknaden har haft ett allvarligt problem. Vi kan återhämta oss, inga välrenommerade företag som Lehman har fallit ner, men islamisk finansiering har påverkats av finanskrisen.”
Dock samma kris hjälpte bankdirektörerna att ha en mer realistisk syn på vilka produkter kan anpassas till den konventionella världen.
Till exempel den entusiasm med vilken man talade om islamisk hedgefonder innan kreditkrisen nu har skingrats. Det står alltmer klart att utvecklingen av produkter, inklusive spekulativa investeringar om marknadens riktning, är mycket svåra, eftersom de går ifrån Islams principer, som förbjuder gharar eller spel.
Men idag har den islamiska finansierings tillväxt framför sig nya utmaningar. I dag när det finns 1124 islamiska institutioner och produkter som ökar i allt högre takt, behovet av standardisering och reglering har blivit tydligare.
”Det måste finnas en mer homogen synsätt när det gäller islamisk finansiering” enligt DiVanna. ”Det finns spänningar och oenighet mellan de mer liberala akademiker i Malaysia och Mellanösterns mer konservativa när det gäller tolkningen av sharia.”
”I Malaysia har en man tendens att säga: ”Vi kan tillåta lite ränta” medan i Mellanöstern är ränta helt förbjudet.”
Kort sagt, det finns väldigt lite samarbete mellan olika regioner och även inom en och samma region som Mellanöstern finns det en mängd olika tillsynsorgan som inte alltid drar åt samma håll.
Trots många hinder har islamisk finansiering utvecklats enorm sedan det uppstod i sin moderna form under 1970-talet.
Den lockar till sig många icke muslimska investerare från västvärlden och flera öst och asiatiska fonder.
London också framstår som ett centrum för islamisk bankverksamhet. Och även om dess operationer utgör bara en bråkdel av det beloppet som förvaltas i Mellanöstern (Londons marknadsbaserade tillgångar värde uppgår till endast 20 000 miljoner USD jämfört med 440 000 USD för att nå Mellanöstern) den används i allt större utsträckning av muslimska investerare som anlitar experter från London för att utveckla produkter eller köpa tillgångar.
Även USA som efter attentaten den 11 september undvek all relation till islamisk finansiering för rädsla av det skulle uppfattas som en möjlig finansiering av terrorism, har nu börjat visa tecken på ett växande intresse bland investerarna. I dag finns det i USA 15 institutioner med verksamhet i islamisk finansiering, enligt Maris Strategies.
Och om GE går vidare med sina planer på att utvidga sin emission av sukuk obligationer, kan islamisk finansiera få ett betydligt större renommé i områden där man inte gjort några tidigare framsteg.
