Hajj Wilfredo Amr Ruiz – El Diario NY

De senaste dagarna har vi hört president Obama tillkännage sina planer om att ta hem ca 10 000 soldater från Afghanistan före slutet av året och 23 000 till före sommaren 2012.

Denna massiva minskning av antalet soldater innebär att antal trupper på plats skulle gå tillbaka till det som fanns innan presidentens berömda diskurs vid Military Academy i West Point. Det var i detta tal Obama annonserade den kraftiga ökningen till 100 000, en handling som gjorde att denna konflikt kallades för ”Obamas krig”.

Det som är relevant i presidentens diskurs är inte precis den aviserade minskning i år och nästa år utan den uttryckliga viljan från Commander in Chief att inte stoppa den gradvisa minskningen av trupper till en eventuell total tillbakadragande under 2014. Då kriget kommer att gå mot sitt trettonde år. Från det längsta kriget i vår historia kommer vi att gå utan någon seger och lämna den dåliga ekonomiska situationen vi lever i som arv.

Kriget i Afghanistan avslöjar de minimala och ifrågasatta framsteg i kriget mot terrorismen, efter nästan 10 år sedan man inledde fientligheter, en kostnad på över 500 miljarder dollar och våra medborgares blod, har man inte lyckats uppnå några förbättringar i landets infrastruktur, kvinnors rättigheter, minska produktionen av narkotika, bekämpa den skenande korruptionen i landet, inrättandet av demokratiska institutioner och ännu mindre att utrota talibanerna.

Och trots den militära ockupationen och överflöd av amerikanska pengar, opiumproduktionen har fortsatt öka stadigt till den grad att Afghanistan är nu den största producenten av råvaran till heroin över hela världen. Korruption och narkotikahandel i landet har nått de högsta nivåerna och bland de inblandade finns även president Hamid Karzais bror.

Bortsett från några platser som få kvinnor har lyckats få i huvudstadens kommunalstyre, kvinnor i allmänhet är fortfarande förtryckta och med lågt deltagande i de politiska eller sociala institutioner, även på nivåer jämförbara med perioden under talibanernas styre.

Tyvärr har regeringen skapat under alla dessa år en aldrig tidigare skådad finansiell kris och förlusten av tusentals liv och tusentals fler lemlästad, och försöker nu skapa en politisk lösning på kriget. Den nu före detta försvarsminister Gates har erkänt att vi är i förhandlingar med talibanerna precis som president Karzai har gjort.

Efter så mycket fysisk, ekonomiskt och moralisk förstörelse, det är riktigt sorgligt att höra presidenten säga vid denna punkt att det nu är dags att bygga den afghanska nationen. Historiens förutspådda utgång har slagit in. Det är så att varken Storbritannien i början av 1920-talet eller Sovjetunionen på 1980-talet kunde segra i Afghanistan och nu var det USA:s tur i början av det nya seklet.