Den koraniska uppfattningen av historien – Del 3

Av Syed Ali Ashraf
Övers Ulricha Gitasdotter Ayi

Nutiden

Koranen lär oss någonting annat än den gängse synen på historien.

Orsaken till att muslimerna led ett nederlag vid Uhud var deras girighet och falska känsla av övermakt. Dessa två ledde
till olydnad mot Profeten (fvmh). På samma sätt
vann Talut i kriget mot Jalut, tack vare att de lade sin tillit på Gud. Även israelerna led ett nederlag och blev tvungna
att vandra i öknen i 40 år, som en följd av den olydnad och rädsla som de visade, trots att deras profet uppmanade dem till
tro och försökte höja deras självförtroende. De skulle ha vunnit och fått tillbaka det förlovade landet, men deras
bristfälliga mod och tro samt deras snabba slutsatser om det underläge de led av vad gäller både mannakraft och vana med
militära strategier.

Koranen beskriver världen som en moralisk helhet, där Gud uppmanar oss att hålla högt de rätta värden. Han står vid sidan
av de nationer som upprätthåller dessa höga ideal och värden.

När vi studerar det förflutna finner vi denna princip vara en av grundprinciperna i en människans liv. Nedfallet av Ad och
Thamuds stammar beskrivs i Koranen. Om vi tillämpar denna princip i dagens förhållanden, kan vi se att den är ytterst
tillämplig.

Om vi betraktar de två världskrig som utkämpats under 1900-talet måste vi erkänna att segermakterna hade högre ideal än
förlorarna, men att korruption och förlust av alla grundläggande värden och principer håller nu på att förstöra för dessa
länder. Känslan för familjeliv och respekten för individens rättigheter håller på att försvinna. Prostitution och incest
har legaliserats på många håll. Trots rikedomar lever människorna utan sinnesfrid. En extrem inflation och prisökningar
får den sista känslan av trygghet att försvinna. Gud har uttryckt sig klart om dessa nationers öde. Han låter dem följa
sina lustar tills de fått sin mättnad av ondska och övermod. Sedan låter han sin vrede flöda över dem.

Hur kommer en stormakt till?

England blev en stormakt och härskade över halva jordklotet under 1800-talet. Detta berodde på att det brittiska folket
var det mest rättfärdiga folket av sin tid genom att upprätthålla värden som moral, ärlighet, välgörenhet och rättvisa mer
än några andra länder!

… och hur den dör ut

Nu har denna samma nation blivit spirituellt apologetisk och moraliskt degenererad. Den har förlorat det starka ledarskap
som en nation behöver. Trots detta försvarar många britter ännu idag värden som antirasism, självständighet och rättvisa.
Men en ökad morallöshet leder till allt ökande ansvarslöshet och genom detta till ökat själviskhet och nederlag för
välgörenhet, rättfärdighet och kärlek till sin nästa. Dessa ondskans krafter fräter sönder nationens grundvalar. Det är
därför nazismen redan lurat med sig ett antal unga personer som nu tävlar om att förgöra några av civilisationens
viktigaste grundpelare.

Existensen av sådana grupper är ett bevis på att rasismen lyfter sitt huvud och att ännu värre följder är att förvänta.
Bara för tjugo år sedan skulle det ha varit omöjligt att bilda sådana grupper, och presentera dem öppet. Att detta nu är
möjligt är ett klart tecken på varthän det håller på att bära. Protesterna mot sådana grupper visar dock att hoppet inte
är ute ännu. Men det är ännu oanade mängder av krafter vi kommer att behöva för att motverka denna självdestruktiva
utveckling i våra samhällen och vi är osäkra på hyr mycket tid vi har kvar. Gud har upprepat i Koranen ett antal gånger
att rikedomar och materiell mättnad inte är lika med fred och välgång! Ibland får man dessa gåvor som en prövning, eller
till och med som det slutgiltiga tecknet på undergång.

Vissa europeiska länder besitter stora rikedomar medan deras samhällen är grogrund för gudsförnekelse och korruption.
Mänsklighetens öde står i vågspel. Många västerländska akademiker och tänkare beklagar sig över sina samhällens öden, utan
att varken kunna se eller finna en läsning på dilemmat.

Vi som har gudstro menar att det enda sättet att rädda dessa samhällen är att återvända till gudstro! Men ingen av dessa
länder verkar villig att ens pröva denna lösning. Tvärtom, de kämpar sig ännu djupare in i träsket i sökandet efter den
materiella lyckan.

Metafysiken

Hittills har vi diskuterat det förflutna så som det presenteras i Koranen. Gud har skapat människan för att låta henne se
Guds hela härlighet och storhet genom hennes akter av hängiven gudsdyrkan.

Dyrkans grundprinciper hänvisar till människans skapelse och uppgift på jorden. Så länge människan lever up till guds vilja
och upprätthåller funktionerna i denna dyrka lovar Gud till henne seger, ära och storhet. Inom politiken innebär detta
politisk makt och framgång och auktoritet. Endast en gudagiven auktoritet är varaktig. O m människan däremot inte lever
upp till Guds vilja må Gud ge henne en respit, allt efter Sin Vilja, men till slut kommer människan att kallas till
räkenskap och bli till intet.

Den andra principen i människans historia var den kontinuerliga förnyelsen av Guds budskap genom Hans profeter som
förmedlar Hans vilja.

Om ett samhälle vill fortsätta att existera, och vill undgå Guds vrede, och de skador som följer av korruption och ondska,
måste den kontinuerligt återvända till de rena grundprinciperna för ett mänskligt samhälle. Mänsklighetens historia är i
största grad en kamp mellan fortgående förnyelse och kamp mellan det goda och det onda.

Den tredje principen är att den koraniska historiesynen understryker den skillnad som finns mellan materiell utveckling och
moral. Moralen baseras på dessa oförnekliga värden. De är oföränderliga. Sociala förändringar och utveckling påverkar dem
inte. Däremot kan de föranleda olika tolkningar och åtgärder i olika situationer. Ur historisk synpunkt leder sociala
förändringar tillolika preferenser, men inte till förändring eller övergivande av dessa värden.

Den koraniska historiesynen skiljer sig markant från både den marxistiska, den kristna och till stor del även från den
judiska historiesynen. Den marxistiska historiesynen är byggd på en materialistisk syn på universum. Ändå verkar det som
om det fanns en mystisk helig mening eller en naturlig strävan mot upprättandet av en universell ordning där inget förtryck
eller uppdelning mellan de rika och de fattiga eller de av hög status och de av låg status längre existerar. Marx försöker
bevisa att en sådan idealistisk värld kommer att bli verklighet genom de ekonomiska processerna i samhället. Han analyserar
mänsklighetens historia och försöker påvisa att alla värden inklusive de religiösa är helt beroende av ekonomisk utveckling. Historien är en ekonomisk process.

Både den islamiska historieuppfattningen och islams människosyn är helt annan. Den största skillnaden mot materialistisk
historiesyn är att Islams människosyn baseras på människans ställning och uppgift på jorden. Grunderna för dess historiesyn
är tro och gudomliga regler för moral, uppförande och det dagliga livet. Den ser människan som en helhet av ande och kött,
och både jämställd och fri att välja sin tro och livsstil.

Den judiska läran menar att Gud skapade världen och att människorna fortsätter Guds skapelseverk. Alla har rätt att
existera och alla människor har en själ, man skall leva tillsammans fredligt utan att påtvinga på den andra sin egen tro.
Man ska vara lika god mot människor som man är mot Gud. Den tydligare skillnaden mellan muslimer och judar är att judarna
varken tror på Jesus eller Mohammed som Guds profeter dessutom har judendomens läror omtolkats kraftigt under historiens
gång av judiskt prästerskap och man kan säga att judendomen även tillämpar en anpassad historietolkning.

Den kristna historieuppfattningen är annorlunda från alla dessa andra uppfattningar. Historien uppfattas som en
förberedelse för en enda händelse: att Gud blir människa. Alla historiska händelser leder till denna höjdpunkt: Jesus
födelse och korsfästelse, som är det centrala i hela mänsklighetens historia. Historian delas i själva verket i två delar:
tiden före korsfästelsen och tiden från korsfästelsen till domedagen. Kristendomen moral värden är däremot lika muslimernas
värden; medan den inte innefattar konkreta huvudregler för olika områden i livet.

Trots att Islam, Judendomen och kristendomen delar till största delen moraluppfattningarna finner man vid en grundligare
efterforskning att den koraniska historieuppfattningen skiljer sig från både den judiska och den kristna. Vad gäller den
vetenskapliga historieuppfattningen vill muslimerna att vetenskapliga teorier och uppfinningar verifieras i islams ljus.

Salaam, Jan – Feb 1997, Sida 26-28