Fardeen Bin Abdullah – The Muslim Vibe

 

Den islamiska bönen (salat) är en grundläggande pelare i Islam, som fungerar som en direkt koppling mellan en troende och Allah. Det är mer än en ritual. Salat förkroppsligar hängivenhet, disciplin och andlig upplyftning.

Den heliga Koranen betonar upprepade gånger vikten av bönen för andlig rening och framgång i livet. I Sura Al-Baqarah (Kon) befaller Allah:

Förrätta bönen och ge åt de behövande och böj era huvuden med de andra som böjer sina huvuden [i bön]. (2:43)

Denna vers, bland många andra, betonar betydelsen av bön för att uppnå andlig höjd. Även om bönens religiösa betydelse är välkänd, är det många kanske som förbiser dess djupgående inverkan på fysisk och mental hälsa.

Bönen involverar en rad fysiska rörelser, inklusive att vara stående, bugning, prostration och att sitta, som har visat sig ha flera hälsofördelar, ungefär som träningsformer och meditation.

Innan de utför bön måste muslimer rena sig själva genom tvättning (wudu), en praxis som har både andlig betydelse och fysisk renhet.

Wudu innebär att tvätta händer, mun, ansikte, armar, huvud och fötter, rena kropp och själ samt upprätthålla hygien. Regelbunden tvättning hjälper till att förhindra spridning av bakterier och säkerställer att kroppen är förberedd för tillbedjan.

Övergången från tvätt till bön symboliserar inte bara fysisk renlighet utan också mental beredskap. En gång renad börjar en person sin bön och fokuserar inte bara på Allah utan också omedvetet engagerar sig i nyttiga fysiska rörelser.

Modern medicinsk forskning har belyst fördelarna med dessa rörelser, som förbättrar cirkulationen, främjar flexibilitet och till och med minskar stressnivåerna. Från ett religiöst perspektiv är bönen därför en väg till andlig upplysning, medan det ur ett medicinskt perspektiv är en integrerad praktik som främjar fysiskt och mentalt välbefinnande.

När vi går djupare in i fördelarna med bönen blir det tydligt att denna praxis på ett vackert sätt överbryggar klyftan mellan tro och vetenskap, och ger troende holistiska hälsofördelar som omfattar sinne, kropp och själ.

 

Islamiskt perspektiv på andlighet och hälsa

I Islam är förhållandet mellan andlighet och fysiskt välbefinnande djupt sammanflätat, med metoder som bön som erbjuder djupgående fördelar för både sinnet och kroppen.

Medan religion tillhandahåller externa funktioner och uppförandekoder, gräver andlighet in i de inre dimensionerna av en individs personlighet, vilket främjar lugn, syfte och en djupare förbindelse med Allah. Som forskare som Jawaid föreslår, definieras andlighet ofta av strävan efter mening, transcendens och värde, som är avgörande för ett balanserat, tillfredsställande liv.

Andlighet och religiös praktik, som bönen, fungerar som vägar för både personlig frid och fysisk hälsa. Association of American Medical Colleges definierar andlighet som en faktor som bidrar till hälsa hos många individer, och erkänner dess närvaro över kulturer och samhällen som ett verktyg för att söka yttersta mening.

I detta sammanhang erbjuder bönen mer än bara andlig förbindelse, det ger ett holistiskt förhållningssätt till välbefinnande genom att integrera kropp, sinne och själ.

 

Medicinska fördelar förankrade i andlig praktik

Historiskt har studier visat att andliga metoder, inklusive bön, meditation och religiös hängivenhet, kan leda till mätbara hälsofördelar. Som rapporterats av Jawaid (2013), fann att så lite som 10 till 20 minuters meditation två gånger om dagen avsevärt kan minska ämnesomsättningen, hjärtfrekvensen och andningsfrekvensen. Sådana metoder, inklusive bönen, kan minska stress och ångest och till och med förbättra kroniska tillstånd som sömnlöshet, depression och kronisk smärta.

I bönens handling engagerar muslimer sig i en ritual som kombinerar mindfulness med fysisk rörelse, liknande meditation och yoga. Regelbunden bön, liksom andra andliga övningar, har visat sig positivt påverka kardiovaskulär hälsa, sänka blodtrycket och förbättra immunförsvaret.

En studie utförd av Qidwai et al. i Karachi, Pakistan, avslöjade att den stora majoriteten av de tillfrågade (95,8 %) trodde på bönens helande kraft. Dessa personer rapporterade att bön kunde förkorta sjukdomens varaktighet och förbättra de övergripande hälsoresultaten, vilket visar på ett starkt samband mellan religiös tro och fysiskt välbefinnande.

 

Psykologiska och mentala hälsofördelar

De psykologiska fördelarna med andlighet, särskilt genom utövandet av bön, är också väldokumenterade. Enligt Emmons, under tider av stress, erbjuder religiös efterlevnad stabilitet, stöd och syfte. Bönen, genom sin strukturerade hängivenhet, tillåter individer att ansluta sig till en högre makt, vilket ger känslomässig frid och klarhet.

Regelbunden bön har kopplats till högre livstillfredsställelse och lägre nivåer av ångest och depression. Till exempel tenderar de som ofta ägnar sig åt gudstjänst att rapportera större känslomässigt välbefinnande och en känsla av syfte.

Denna känsla av andligt välbefinnande, odlad genom bön, hjälper individer att hantera livets stress mer effektivt, vilket leder till ett mer balanserat mentalt tillstånd.

 

Tvagning – reningen

Tvagning (wudu) är en grundläggande praxis inom Islam, som förkroppsligar renhet, skönhet och andligt ljus. Innan de utför bön, engagerar sig muslimer i denna ritual för att säkerställa fysisk och andlig rening. Handlingen innebär att tvätta händer, ansikte, armar och fötter i en specifik ordning, och den fungerar som ett viktigt förberedande steg för tillbedjan.

Denna ritual renar inte bara kroppen utan förbereder också sinnet för bönens heliga plikt. Det betyder renlighet, skönhet och andlig beredskap.

Som betonats i Koranen:

TROENDE! När ni går till bön, två då ansikte och händer samt armarna upp till armbågarna och stryk med [de våta] händerna över huvudet och [två] fötterna upp till fotknölarna. (5:6)

Betydelsen av tvagning framhävs i profeten Mohammeds lära, frid vare med honom, som sade att handlingen inte bara rent fysiskt renar individer utan också tvättar bort deras synder.

Som nämnts i Sahih Muslim: ”En muslim som renar (sig själv) och fullbordar rening som befallt honom av Allah och sedan ber de böner, som kommer att vara försonande (för hans synder han begått) mellan dessa (böner)” (Hadith 444). Tvättningen spelar således en avgörande roll för att upprätthålla både fysisk renhet och andlig renhet.

Att utföra tvagning (wudu) minst fem gånger om dagen främjar mindfulness, vilket tillåter den dyrkare att enbart fokusera på lydnad mot Allah. Denna ritual hjälper till att lindra stress och distraktioner och skapar ett lugnt sinnestillstånd som främjar bön.

Hälsofördelarna med tvättning är väldokumenterade. Forskning har visat att:

• Minskning av bakterier: Regelbunden tvagning minimerar bakteriebelastningen på kroppen och främjar hälsan.
• Avslappning av nervsystemet: Rengöringsprocessen hjälper till att minska stress och ångest.
• Dagligt hygienunderhåll: Konsekvent tvättning håller bakterier borta.
• Förbättring av munhälsan: Gurgling minskar dålig andedräkt, medan användningen av miswak (tandstick) stärker tandköttet, förbättrar minnet och förhindrar karies.
• Näsrengöring: Att tvätta näsan minskar damm och allergener, vilket ger lindring från stockning.
• Hudfördelar: Ansiktstvätt kan minimera akne, finnar och rynkor.
• Öron hygien: Att rengöra öronen hjälper till att ta bort vax, damm och bakterier, vilket kan förebygga infektioner.

 

Sammantaget är tvagning en praxis som kombinerar andliga och fysiska fördelar, som betonar personlig hygien och främjar mentalt välbefinnande. Detta holistiska tillvägagångssätt understryker visdomen i islamiska läror, som integrerar hälsa och andlighet i det dagliga livet.

 

Bönen och dess fördelar

Bönen (salat), Islams andra pelare, kräver att muslimer utför fem dagliga böner. Denna ritual uppfyller inte bara en religiös skyldighet utan erbjuder också ett brett utbud av fysiska, mentala och andliga hälsofördelar.

 

Fysiska fördelar

Bönen involverar en sekvens av ställningar – stående, böjande, prostration och sittande – som engagerar olika muskelgrupper och främjar fysisk hälsa. Varje position har unika fördelar:

 

Stående (Takbir och Qiyam):

Denna ställning hjälper till att förbättra hållningen genom att justera ryggraden, axlarna och höfterna.

Det aktiverar kärnmusklerna, som är avgörande för att bibehålla god kroppsmekanik och stabilitet.

Blodcirkulationen förbättras eftersom vikten är jämnt fördelad över båda fötterna, vilket uppmuntrar bättre blodflöde till extremiteterna.

 

Böjning (Ruku):

I denna position sträcker kroppens framåtböjning rygg- och benmusklerna, vilket kan hjälpa till att lindra spänningar i ryggraden.

Det stärker nedre delen av ryggen och hamstrings, vilket minskar risken för ryggskador.

Böjning förbättrar också flexibiliteten i höfterna och nedre delen av ryggen, vilket underlättar den totala rörligheten.

 

Sittande:

Sittande ställningen sträcker ankel- och fotmusklerna, vilket främjar ledernas hälsa och flexibilitet.

Det hjälper till att stärka kärnmusklerna, vilket är avgörande för att upprätthålla en hälsosam hållning och förhindra smärta i nedre delen av ryggen.

Denna position möjliggör också avslappning, vilket skapar ett ögonblick av stillhet som hjälper till med mental klarhet.

 

Prostration (Sujud):

Prostation är en av de mest fysiskt krävande men ändå fördelaktiga positionerna i bönen.

Denna position ökar avsevärt blodflödet till hjärnan, vilket ger viktiga näringsämnen och syre, vilket kan förbättra kognitiva funktioner som minne och koncentration.

Att vara i en position där pannan är lägre än hjärtat förbättrar cirkulationen och främjar avslappning, vilket bidrar till en känsla av lugn.

Den upprepade rörelsen av att göra prostration – utförs minst 34 gånger om dagen – stärker nacke-, rygg- och lemmusklerna, vilket minskar sannolikheten för att utveckla muskuloskeletala problem.

Jordningseffekten av sujud tros hjälpa till att skingra ackumulerad elektromagnetisk energi från kroppen, vilket ytterligare främjar avslappning.

Utöver dessa ställnings fördelar är bönen erkänt som en form av låg till måttlig träning, där varje pass varar 10-20 minuter och utförs fem gånger dagligen (exklusive ytterligare frivilliga böner). Denna regelbundna fysiska aktivitet bidrar till flera hälsoresultat, inklusive:

 

Kardiovaskulär hälsa:

Handlingen att utföra bönen höjer hjärtfrekvensen, främjar kardiovaskulär kondition och minskar risken för hjärtsjukdomar.

Det hjälper till att reglera blodtrycket och förbättrar cirkulationen i hela kroppen.

 

Vikthantering:

Regelbunden prestation av bönen kan hjälpa till med viktkontroll genom att öka den basala ämnesomsättningen och minska kroppsfettet.

De fysiska rörelserna som är inblandade kan bidra till ett kaloriunderskott, särskilt i kombination med promenader som är involverade i att gå till och från moskén.

 

Gemensam rörlighet och flexibilitet:

Bönen tränar stora muskelgrupper och leder, främjar rörlighet och minskar stelhet, vilket kan vara särskilt fördelaktigt för personer med stillasittande livsstil.

Rörelsernas dynamiska karaktär hjälper till att upprätthålla ledelasticiteten och förhindrar degenerativa sjukdomar som artrit.

 

Muskuloskeletal rehabilitering:

Kombinationen av stretching och förstärkning under bön-ställningar hjälper till vid rehabilitering av muskuloskeletala och neurologiska tillstånd.

Regelbunden träning kan hjälpa till att lindra kronisk smärta och förbättra den allmänna fysiska funktionen.

Regelbunden prestation av bönen liknar träning med låg till måttlig intensitet, bränner kalorier och ökar den basala ämnesomsättningen. Det förbättrar hjärthälsa och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, muskel- och skelettproblem och neurologiska störningar.

Dessutom bidrar promenader till moskén till den dagliga fysiska aktiviteten, vilket säkerställer att muslimer uppfyller rekommenderade träningsnivåer. Studier har visat att bönen kan hjälpa till att förbättra ledrörlighet, flexibilitet och övergripande fysisk uthållighet.

 

Mentala fördelar

Förutom fysiska fördelar påverkar bönen avsevärt den mentala hälsan. Övningen hjälper till att minska stress och ångestnivåer. Att engagera sig i böner främjar ett tillstånd av mindfulness, vilket gör det möjligt för individer att koppla av från världsliga distraktioner och fokusera på andlig kommunikation med Allah.

De psykologiska fördelarna med bönen kan liknas vid fördjupning i en terapeutisk aktivitet, vilket leder till ökad produktivitet och tillfredsställelse i livet. Denna ”khushu”, eller tillstånd av fokuserad medvetenhet under böner, maximerar de andliga och psykologiska belöningarna av dyrkan. Genom att rikta tankar och känslor mot Allah upplever individer föryngring och lättnad från mentala bördor.

Dessutom har reciterande av Koranen under bönen förknippats med kortare sjukhusvistelser för patienter, inklusive de med allvarliga sjukdomar. Detta understryker den helande potentialen hos andliga metoder sammanflätade med mental och fysisk hälsa.

I ett sociokulturellt sammanhang kan många muslimer tveka att söka konventionell medicinsk hjälp för psykiska problem på grund av stigma. Istället förlitar de sig ofta på andliga metoder som bönen, som kan ge tröst och mental klarhet. Att integrera dessa metoder i en holistisk hälso-ram kan överbrygga kulturella klyftor och främja välbefinnande.

Sammanfattningsvis fungerar bönen som ett kraftfullt verktyg för att förbättra både fysisk och mental hälsa. Genom att kombinera andlig hängivenhet med fysisk aktivitet spelar den en avgörande roll för att främja övergripande välbefinnande i muslimernas liv.

 

Hälsofördelar med hållning i bönen

Bönen involverar specifika ställningar som inte bara tjänar ett andligt syfte utan också erbjuder betydande fysiska hälsofördelar. Varje position bidrar till övergripande välbefinnande genom att främja flexibilitet, styrka och korrekt inriktning.

 

1. Takbir & Qiyam (stående)

Den initiala positionen i bönen, Takbir, innebär att man höjer händerna bredvid öronen med böjda armbågar. Denna åtgärd har flera fördelar:

Muskelengagemang: Att höja händerna sträcker bröstmusklerna och kopplar in skulderbladen, vilket förbättrar överkroppens styrka och flexibilitet.

Core Activation: Den stående ställningen aktiverar core-musklerna, vilket bidrar till förbättrad stabilitet och balans. Denna position uppmuntrar ryggraden att återgå till en neutral inriktning, vilket är avgörande för en bra hållning.

Viktfördelning: Att bibehålla en jämn viktfördelning genom båda fötterna hjälper till att balansera kroppen, minskar belastningen på nedre delen av ryggen och förbättrar den allmänna hållningen.

 

2. Ruku (böjning)

Ruku innebär framåtböjning av ländryggen samtidigt som en böjd höftled bibehålls. Denna position ger olika fysiska fördelar:

Spinalhälsa: Böjning framåt hjälper till att sträcka Para-ryggradsmusklerna, hamstrings och vader, vilket minskar stelhet och förbättrar flexibiliteten. Regelbunden träning kan hjälpa till att minimera risken för osteoporos och stärka ryggen.

Lindring från ryggsmärta: Positionen lindrar obehag i samband med ryggvärk och stöder ryggradens hälsa genom att minska nervkompressionen och främja ryggradens flexibilitet.

Förbättrad koordination: Denna hållning bidrar till bättre balans och koordination, vilket är avgörande för dagliga aktiviteter och förebyggande av skador.

 

3. Jalsa (sittande)

I Jalsa sitter individen på marken med benen vikta. Denna ställning erbjuder unika fördelar:

Ledflexibilitet: Att sitta på marken uppnår full böjning av knäleden, vilket är särskilt fördelaktigt för individer med degenerativa knäproblem. Det förhindrar begränsningar i led området och främjar flexibiliteten i underkroppen.

Muskelsträckning: Denna hållning sträcker ut musklerna på framsidan av ankeln och foten, inklusive tibialis anterior och extensor hallucis longus. Det engagerar också quads och gluteus muskler, främja styrka i underkroppen.

Kärnstyrka: Övergång från jalsa till andra Rakah involverar rörelser som förbättrar kärnans stabilitet och balans, vilket gör det terapeutiskt för att behandla led- och muskelskador.

 

4. Sujud (prostration)

Sujud är en djupt fördelaktig position som innebär att böja sig ner med pannan vilande på marken:

Aktivering av nacke och ryggrad: Denna position kopplar in de posturala nackmusklerna, vilket hjälper till att bibehålla en neutral huvudposition samtidigt som den tillåter ryggradssträckning. Sträckningen som känns genom hela kotpelaren främjar ryggradsdistraktion och neurala glidningar, vilket lindrar smärta i nedre delen av ryggen.

Ökat blodflöde: Med huvudet lägre än hjärtat förbättras blodcirkulationen till hjärnan, vilket stimulerar kognitiva funktioner och minskar risken för huvudvärk och högt blodtryck. Denna ökade blodtillförsel påverkar minnet, koncentrationen och hjärnans allmänna hälsa positivt.

Led-hälsa: Sujud möjliggör maximal böjning av höftleden, främjar flexibilitet och minskar risken för degenerativa disksjukdomar.

 

5. Salaam (vridning med nacken)

Bönens avslutande ställning innebär att vrida huvudet åt höger och vänster:

Halsrörlighet: Salaam ger en utmärkt träning för nacken, förbättrar dess rörelseomfång samtidigt som trapezius (kappmuskeln) sträcks ut. Denna rörelse hjälper till att mobilisera övre delen av ryggen och bröstmusklerna.

Avslappning och stressavlastning: De mjuka rotationsrörelserna kan också främja avslappning och hjälpa till att lindra spänningar i nacken och övre delen av ryggen.

 

Bön och yoga

Bön, en kärnpraxis inom Islam, involverar en serie fysiska ställningar åtföljda av recitationer och avsikter. Under de senaste 1 400 åren har det gett utövare ett holistiskt sätt att upprätthålla sin fysiska och mentala hälsa.

De fysiska rörelserna inom bönen erbjuder en rad fördelar, liknande de som observerats i yoga, som har hyllats för sina omfattande hälsofördelar genom historien.

Yoga, med sina rötter i forntida indisk filosofi, betonar integrationen av kropp, sinne och ande. Dess övningar – kallade ”asanas” – och meditativa tekniker syftar till att uppnå balans och harmoni i livet. Noterbart är yoga allmänt erkänt inte bara som en samling fysiska övningar utan som en komplett livsstil som främjar hälsa, lycka och livslängd.

Bönen och yoga är båda metoder som erbjuder fördelar för kropp och själ, men de kommer från olika traditioner och tjänar olika syften. Föreställ dig att börja din dag med en serie mjuka sträckningar – det här liknar vad yoga erbjuder. Du kan flöda genom olika ställningar, med fokus på ditt andetag och nuet. Yoga kan hjälpa dig att känna dig avslappnad och energisk, förbättra flexibiliteten och minska stress.

Föreställ dig nu detta: istället för att bara sträcka på dig, samlar du dina tankar och avsikter och börjar din bön. Med varje bön rör du dig genom en sekvens av fysiska ställningar som inte bara sträcker ut och stärker din kropp utan också kopplar dig andligt till Allah.

Medan yoga främjar personlig reflektion och fysiskt välbefinnande, väver bönen in en djupare andlig väv i det dagliga livet. Tänk på känslan av att stå skuldra vid skuldra med andra tillbedjare, förenade i bön. Denna känsla av gemenskap är kraftfull.

Bönen är inte bara en serie rörelser, det är en handling av hängivenhet, ett sätt att finna fred mitt i livets kaos. Vetenskapligt har studier visat att bönens rytmiska karaktär kan minska ångest och förbättra mental klarhet, liknande meditation.

Tänk på en hektisk dag fylld av utmaningar. Att ta en stund för att utföra bön fem gånger om dagen bryter inte bara upp rutinen utan hjälper dig också att återställa ditt sinne. När du bugar och lutar dig, ägnar du dig inte bara åt fysisk aktivitet, du uttrycker tacksamhet och ödmjukhet, vilket främjar känslomässig motståndskraft. Varje rörelse i bönen tjänar ett syfte, från att jorda dig själv i nuet till att förbättra din fysiska hälsa.

Även om yoga kan främja självmedvetenhet och flexibilitet, erbjuder bönen något unikt djupgående: en strukturerad rutin som odlar mindfulness, stärker gemenskapsbanden och fördjupar din kontakt med Allah. När du fördjupar dig i bönen hittar du inte bara en fysisk träning, utan en väg till holistiskt välbefinnande.

Så, nästa gång du tänker på att utöva yoga, kom ihåg bönens transformativa kraft. Det är inte bara en bön, det är ett sätt att harmonisera din kropp, sinne och själ. Omfamna denna vackra gåva och låt den berika ditt liv på sätt som du aldrig trodde var möjligt.

 

Slutliga tankar

Salah fungerar som en djupgående och holistisk praxis som sträcker sig bortom dess andliga betydelse och ger många fysiska och fysiologiska fördelar. De olika rörelserna som är involverade i bönen fungerar som en strukturerad träningsrutin, vilket främjar flexibilitet, muskelstyrka och uthållighet hos utövare. Som framgår av studier bidrar dessa böneställningar till att upprätthålla konditionsnivåer, vilket är avgörande för den allmänna hälsan.

Även om vissa jämförelser har gjorts mellan bönen (salat) och yoga, är det viktigt att inse att hälsofördelarna med bönen är integrerade i dess andliga ram, vilket gör det till en unik praktik som erbjuder både fysiska och mentala fördelar. Regelbunden och korrekt utförande av dessa ställningar kan avsevärt hjälpa till vid rehabilitering för olika tillstånd, vilket framhäver potentialen för bönen att fungera som en terapeutisk träning.

Att främja folkhälsomedvetenhet är dessutom avgörande för att maximera fördelarna med dessa bönerörelser inom det muslimska samhället. Ökad förståelse och uppskattning av bönens hälsofördelar kan uppmuntra individer att integrera denna praktik i sina dagliga rutiner mer medvetet.

Fortsatt forskning är avgörande för att vårdgivare ska kunna utveckla effektiva träningsprogram som är skräddarsydda för individer med medicinska överväganden, för att säkerställa att alla kan dra nytta av de rika fysiska och andliga belöningarna som bönen erbjuder. Att omfamna bönen främjar alltså inte bara ens andliga välbefinnande utan förbättrar också den allmänna hälsan, vilket främjar ett mer balanserat och tillfredsställande liv.

 

 

Referenser

Jawaid, H. (2014). Impact of religion/spirituality on health: What are the evidences? Journal of Psychiatry, 17:10-5.

Anandarajah, G., and Hight, E. (2001). Spirituality and medical practice: Using the HOPE questions as a practical tool for spiritual assessment. American Family Physician, 63: 81-89.

Pargament, K.I., Koenig, H.G., Tarakeshwar, N., Hahn, J.  (2001).  Religious struggle as a predictor of mortality among medically ill elderly patients: a 2-year longitudinal study.  Archives of International Medicine, 161: 1881-1885

Qidwai, W., Tabassum, R., Hanif, R., and Khan, F.H. (2009). Belief in prayers and its role in healing among family practice patients visiting a teaching hospital in Karachi, Pakistan. Pakistan Journal of Medical Sciences, 25: 182-189.

Emmons, R. A. (1999). Religion in the psychology of personality: An introduction. Journal of Personality, 67(6), 874-888.

Baetz, M., Griffin, R., Bowen, R., and Marcoux, G. (2004). Spirituality and psychiatry in Canada: Psychiatric practice compared with patient expectations. Canadian Journal of Psychiatry, 49: 265-271.

Ayad A. In: Healing body and soul. Hakam J, editor. Riyadh: International Islamic Publishing House; 2008.

Adriyini, Permatasan, T.A.E., Purnamawati, D., Putri, A., Mandudi, A (2021).  Applying clean and health behaviors by Wudhu for health benefits. Indonesian Journal of Islam and Public Health, 1(1):1-7.

Irmak, K. (2014). Medical aspects of ablution and prayer. Journal of Experimental Integrated Medicine, 4(2):147-149.

Bajirova, M. (2018). Hygiene and health in Quran and Science. EC Gynecology, SPI.1:44-55.

Sabra, M.M. (2018).  Ablution (Wudu) health benefits (HBs) through nasal-cavity (NC) bacterial count (BC) with gold-standard (GS) at high altitude area, Taif, KSA.  Journal of Applied Biotechnology and bioengineering, 5(6):334-336.

Zainudin, Z.N., Mahayyudin, A.A., Azahari, R., Yusop, Y.M., and Othman W.N.W. (2019). Complacency of Solah and its ramification on mental health. International Journal of Academic Research in Business and Social Sciences, 9(9):833-845.

Mahbosh,U.R.(2018). The effectiveness of prayer in maintenance of physical health in the context of ”stand, pray, there is shifa/healingin prayers“.  Research and Investigations in Sports Medicine, 3(5):1-3.

Nazish, N. and Kalra, N. (2018). Muslim prayer: A new form of physical activity; A narrative review. International Journal of Health and Research, 8(7):337-344.

Umar.,A. I, Said, Y., and M, Lawal. (2008) Comparative study of the nutrient composition of millet and Maize-Based complimentary weaning foods:  Nigerian Journal of Basic and Applied Science Vol 16 (2) pp 282 – 287.

Doufesh, H., Ibrahim, F., Isamail, A.N., Ahman, WA, (2013). Assessment of heart rates and blood pressure in different Salat positions. Journal of Physiotherapy Science, 25:211-14

Ghous, M., and Malik, A.N.  (2016). Health benefits of salat (prayer). The Professional Medical Journal, 23(8):887-888.

Imamoglu, O. (2016). Benefits of prayer as a physical activity. International Journal of Science Culture and Sport, 4(1):306-318.

Routledge (2014). 5 scientifically supported benefits of prayer:  what science can tell us about the personal and social value of prayer. www.psychology.today.com/blog/more-mortal/20/406/5-scientifically-supported-benefits-prayer

Ernawati, R., Feriyani, P., Tianingrum N.A. (2020). The effectiveness of Quran recitation therapy and aroma therapy on cancer patients stress level in. Abdul Wahab Sjahrarie Hospital Samarinda, Indonesia. Malaysian Journal of Medicine and Health Sciences 16(3):47-51.

Kamran, G. (2018). Physical benefits of (Salah) prayers strengthening the faith and fitness.  Journal of Novel Physiotherapy and Rehabilitation, 2: 043-053.

Veereshwar P. Indian System of Psychotherapy. Delhi, India: Kalpaz Publications; 2002.

Jawa S. Bhagvad gita and techniques of mental health. In: Misra G, Mohanty A, editors. Perspectives on Indigenous Psychology. New Delhi: Concept Publishing; 2002.

Winter DA. Human balance and posture control during standing and walking. Department of Kinesiology, University of Waterloo, Waterloo, Ontario, Canada. 1995; 3: 193-214. Ref.: https://goo.gl/ib4PtY

Pescatello LS, Arena R, Riebe D, Thompson PD, Kluwer W, et al. ACSM ‘s Guidelines for exercises Testing and Prescription. J Canadian Chiropractic Association. 2014; 58: 328. Ref.: https://goo.gl/UE9aWz

Imamoglu O, Dilek AN. Common Benefits of Prayer and Yoga on Human Organism. Int J Sci Culture Sport. 2016; 2148-1148. Ref.: https://goo.gl/YiR8zR