Islam México

 

I Guds den Nåderikes, den Barmhärtiges namn

Vid tidpunkten för dödsfallet

Dödsfall

I den omedelbara stunden efter dödsfallet (dvs. den sista andetag, när själen lämnar kroppen) och efter de första minuterna av smärta hos de närvarande, en av släktingarna ska trycka upp den avlidnes käke, sedan flytta handen uppifrån och neråt över ögonen för att stänga ögonlocken och sedan täcka kroppen med ett plagg eller tygstycke.

Rapportera dödsfallet

Det ska meddelas så snart som möjligt, i enlighet med de former och förhållanden i den miljö där man lever i, genom tidningar, radio eller helt enkelt genom medlemmar i gemenskapen.

Dessutom bör man också meddela de behöriga myndigheterna för att bevara den avlidne och dennes arvingars rättigheter.

Det är viktigt att känna till om den avlidne hade meddelat sina sista önskningar till sin make eller sina barn eller någon annan person denne kände till i relation till sin begravning eller några andra åtgärder som ska utföras. Alla typer av möjliga önskan, som inte strider mot islamiska principer, bör man försöka att utföra, till exempel att bli begravd tillsammans med sina släktingar, om de är begravda på en kyrkogård i staden där han dog. Att flytta liken till en annan stad går emot våra föreskrifter, därför är det lämpligt att begrava en muslim på en kyrkogård i staden där denne dog. Att göra graven till ett monument är inte heller tillåtet, eller bygga en moské eller något magnifik över den.

 

Förberedelser för begravningen

När man han erhållit dödsattesten och begravnings tillstånd, ska man fortsätta med att förbereda den avlidne enligt islamisk ritual, som består av:

– Bada/Tvätta den avlidne (ghusl)

– Att lägga den avlidne i en svepning (Takfín)

– Den religiösa ceremonin: Begravningsbön och tal

– Begrava den avlidne

 

Begravnings tvagning (Ghusl)

Att bada/tvaga den avlidne innan man lägger denne i en svepning och sedan i graven är ett islamiskt bud, och att göra det är en skyldighet för gemenskapen (Fard Kifaya), det vill säga om någon i gemenskapen uppfyller det, resten kommer att undantas.

Syftet med tvagning är att göra den avlidne presentabel inför de som kommer att ta farväl. Men eftersom den är en ritualhandling, måste det följa de islamiska regler som anges nedan.

 

Vem ska tvaga den avlidne?

Det är att föredra att det muslimska samfundet har sin egen begravningsbyrå så att man kan anförtro begravnings processen till någon som känner till de regler som gäller i relation till tvagning, påklädning och begravning för att undvika olämpliga och felaktiga handlingar. Men med tanke på uppgiftens enkelhandling kan alla muslimer ta hand om begravningen, förutsatt att de uppfyller följande villkor:

– Att vara en pålitlig person (som inte avslöjar det han/hon ser i den avlidnes kropp).

– Är av samma kön som den avlidne (med undantag för make/maka eller underåriga).

– Att vara kunnig i begravnings rituella regler.

Om denna person är en av de närmaste släktingar har denne förtur. I varje fall den som tvättar en avliden kommer belönas väl av Gud. Profeten Muhammed sa: ”Den som tvättar en person som har avlidit och behåller dennes hemligheter, kommer Gud att förlåta och välsigna”.

 

Hur utför man den rituella tvagningen?

Det är att föredra att den person som ansvarar för begravnings tvagning har själv gjort det rituella tvagningen innan för att vara fysiskt och psykiskt förbered att utföra den avlidnes tvagning.

Man börjar med att säga: Bismillah wa Allah millati rasulillah (I Guds namn, och i enlighet med Hans budbärares lärdomar).

Sedan täcker man liken med ett plagg eller tygstycke och kläderna tas bort.

Under hela tvagningsprocessen, den som tvättar liken, ska försöka att inte låta någon del av kroppen vara synlig om det inte är nödvändigt för att utföra uppgiften.

Tvagningen består av att duscha och rengöra liket, göra wudu och torka liken med en ny handduk.

Man sätter igång med själva duschen med att trycka med handflatorna (med handskar) på den avlidnes mage för att orsaka evakuering av urin och avföring som hölls i den senare delen av tarmen. Man rengör sedan området med tvål och rent vatten, och därefter hela kroppen (också med tvål och vatten) precis som man gör själv när man duschar sig. Man kan upprepa denna procedur så ofta som man anser det behövs för att uppnå god rengöring.

Sedan kommer wudu, ablution, (det är tvagningen som utförs innan böner), men utan att skölja munnen eller näsan.

Slutligen duschar man liket med vanligt vatten uppifrån och ner, man börjar med att låta mycket vatten rinna över huvudet, sedan på kroppens höger sida och slutligen på den vänstra sida. Sedan torkar man kroppen, håret kammas och båda parfymeras.

 

Vad ska man göra om det är inte möjligt att duscha den avlidne?

I händelse av brist på vatten, eller om man fruktar att förstöra den avlidnes kropp, till exempel när det finns stora brännskador eller kroppen är skadad pga. en olycka eller, i avsaknad av make/maka till den avlidne och en annan person av samma kön, då ska man använda ”Tayammum” (torr tvagning), det vill säga, den som ska tvätta liken ska sätta sina händer (handflatan nedåt) på någon torr yta, företrädesvis sandjord, jord eller helt enkelt på en matta eller något liknande och sedan gnugga den avlidnes ansikte och händer.

Slutligen, det kan finnas fall där man har bara en del av den avlidnes kropp (en arm eller någon annan lem), pga. explosioner, jordbävningar, bombningar, mm. Om detta händer, ska man ge samma behandling som när hela kroppen finns.

 

Påklädning

Vi bör minnas att klä på liken av en muslim är Fard Kifaya (gemenskapens skyldighet). Den som gör det undantar resten från att göra det.

Plagget är helt enkelt ett klädesplagg eller tygstycke tillräckligt stor för att linda runt kroppen, företrädesvis vitt.

Den profetiska traditionen rekommenderar tre vita dukar, den ena efter den andra, för männen, och två dukar samt tre ytterligare plagg för kvinnor (som vi kommer att se senare). Men man varnar också för att använda dyr klädsel och utsmyckning. Dessa dukar, förutom att vara nya ska vara tillverkade av vanligt tyg (varken siden eller andra dyrare material ska användas).

 

Hur bör man klä en man

1. Man lägger utsträckt den ena duk efter den andra så att den som ligger längst ner är den största.

2. Man flyttar liken (nybadad) täckt med en duk till den plats de stora dukar finns och man lägger liken där.

3. Man börjar med att vika det övre duken och täcker likens högra sida, sedan täcker man med resten av duken på vänster sida så att liken blir helt täckt med den första duken. Man utför samma förfarande med de återstående dukar.

4. Efter att man har täckt liken med dukarna, håller man fast dem med avlånga tygbitar runt kroppen som knyts, de kommer att öppnas när man lägger liken i graven. När man har slutfört detta, parfymerar man dukarna.

Hur bör man klä en kvinna

Kom ihåg att fem element ska användas för en kvinna, i den mån det är möjligt. De består av:

1. En kjol eller ett tygstycke som kommer att hålla fast hennes lår.

2. En lång skjorta eller linne.

3. En slöja som täcker hennes huvud och två dukar som täcker kroppen, som kommer att vara bundna till kroppen och som kommer att släppas i graven (på samma sätt som med en man).

När uppgiften är klar placeras kroppen in i en kista för att underlätta överföringen till kyrkogården. Det är tillrådligt att kistan är enkel för att inte orsaka den avlidnas släktingar onödiga utgifter, och samtidigt vara stark nog att återanvändas med andra avlidna.

I icke-islamiska länder, där det finns regler och lagar som kräver att kroppen hålls 24 timmar innan det begravs, finns det inte något hinder att ta chansen att lyssna på en predikan eller en kommentar som påminner oss om våra skyldigheter inför Allah och våra grannar. Det ger också möjlighet att läsa eller lyssna på recitationen av den heliga Koranen. Det vill säga, att dra fördel av tiden mellan påklädningen och begravningen (även om det inte är en föreskrift eller en islamisk tradition, är det helt enkelt ett sätt att fylla en påtvingad väntetid med något användbart) istället för att ge möjlighet till tomma eller felaktiga samtal under tiden.

Obs: Vid dödsfall på grund av stora katastrofer, epidemier, mm., och om det inte finns tillräckligt med dukar, kommer två eller flera döda att täckas med en enda duk och kan också begravas i samma grav. (Sådant hände med de troende som föll i slaget vid Uhud).

Innan vi avslutar varnar vi om användning av ljus eller blommor runt kroppen, eftersom detta inte är en islamisk sed.